Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haussmann, Georges Eugène - Haussonville, släkt - Haussoullier, Bernard - Haustorier - Hautbois - Haute contre - Hautefeuille, Laurent Basile - Haute-Garonne - Haute-lisse - Haute-Loire, Hautes-Alpes, Hautes-Pyrénées - Hauteur - Haute-volée, La - Haute-Volta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
641
Haussonville—Haute-Volta
642
Boulogneskogen och
Vincennesskogen till
parker samt ordnade
stadens hygieniska
förhållanden. Den dryga
skuldsättning, som allt
detta vållade staden
Paris, framkallade
skarpa angrepp mot
H., bl. a. av J. Ferry
i »Comptes
fantasti-ques d’Haussmann»
(1868). H. blev 1857
senator och var 1877—81 bonapartistisk
deputerad. Han skrev »Mémoires» (3 bd, 1890—93).
Haussonville [åsävi’l], fransk adelssläkt.
Joseph Othenin Bernard de C 1
é-r o n, greve d’H. (1809—84), var först
diplomat och 1842—48 konservativ medl. av
deputeradekammaren. H. var sedan bitter fiende
till Napoleon III och blev 1878 senator på
livstid. Han är mest känd som
historieskrivare genom arbeten om bl. a. Frankrikes
utrikespolitik 1830—48 (2 bd, 1850), Lothringens
förening med Frankrike (4 bd, 1854—59) samt
»L’église romaine et le premier empire» (5 bd,
1868—70). Hans maka, grevinnan Louise
d’H. (1818—82), dotter till hertig Victor de
Broglie och dotterdotter till madame de Stael,
skrev bl. a. en roman och arbeten om Byron.
Deras son Gabriel Paul Othenin de
C 1 é r o n, greve (förut
vicomte) d’H. (1843—
1924), var 1871—75
monarkistisk medlem av
nationalförsamlingen.
Greven av Paris utsåg
honom till
representant hos de
monarkistiska kommittéerna i
Frankrike, ett
uppdrag, som hertigen av
Orleans sedan återtog.
Greve d’H. skrev ett
stort antal arbeten,
bl. a. om Sainte-Beuve
(1875), madame
Nec-ker (2 bd, 1882),
ma
dame de La Fayette (1891), »Femmes
d’autre-fois, hommes d’aujourd’hui» (1907) och
»Om-bres frangaises et visions anglaises» (1913).
Haussoullier [åsoje’], Bernard, fransk
arkeolog, epigrafiker (1853—1926), prof, vid
Sorbonne. H. deltog i de franska
utgrävningarna i Delfi samt ledde själv jämte
arkitekten E. Pontremoli utgrävningarna i
Apollon-templet i Didyma (se d. o.). Särskilt studerade
H. grekiska, inskrifter (det tills, m. R. Dareste
de la Chavanne och Th. Reinach utg. värdefulla
verket »Recueil des inscriptions juridiques
grecques», 2 bd, 1891—1904, m. m.). E. N-n.*
Haustörier, i främsta rummet hos
parasitväxter förekommande organ, varmed de
upptaga näring från värdväxten. Hos svampar
o. a. lägre växter utgöras de av hyfgrenar,
G. P. O. de Cléron, greve
d’Haussonville.
som tränga in i värdväxtens celler och där
förgrena sig eller svälla klotformigt i
spetsen. Hos fanerogamer äro h. korta grenar
Haustörier hos mistel.
(vanl. rotgrenar), som skjuta in i värdväxten
och med sina ledningssträngar sammanväxa
med dennas ledande vävnader. Som h.
betecknar man även särskilt ombildade celler el.
cellgrupper på groddplantan, vilka ha till
uppgift att uppsuga näring ur frövitan samt
ur antipodierna, synergiderna el. andra av
embryosäckens innehåll utbildade organ, som
hämta näring till embryot från kringliggande
vävnader. G. M-e.
Hautbois [åbcoa’], fr. (av haut, hög, och
bois, trä). Se Oboe. — Hautboist [-[åbå-i’st],-] {+[åbå-
i’st],+} eg. den, som spelar oboe; på 1700-talet
och in på 1800-talet beteckning för
militärmusiker i allm. T. N.
Haute contre [ät kä’tr], mus., fr., alt. Jfr
Contralto.
Hautefeuille [åtfö’j], Laurent Basil e,
fransk jurist (1805—75), folkrättsförfattare
på den internationella sjörättens område. Han
skrev bl. a. »Des droits et des devoirs des
nations neutres, en temps de guerre maritime»
(4 bd, 1848—49; 3:e uppl. 1868) och »Histoire
des origines, des progrès et des variations du
droit maritime International» (1858). Rid.
Haute-Garonne [åt-garå’n], se G a r o n n e.
Haute-lisse [åt-li’s], fr. (hög varp), samt även
Basselisse (låg varp), tekniska termer,
liktydiga med gobeläng; de hänföra sig till
bruket av vävstol med stående, resp,
liggande, varp. Jfr Vävda tapeter.
Haute-Loire [ät-lcoä’r], Hautes-Alpes [-[ätz-a’lp],-] {+[ätz-
a’lp],+} Hautes-Pyrénées [åt-pirene’] o. s. v.,
se Loire, Alpes, Pyrénées o. s. v.
Hauteur [åto’r], fr., höghet, nedlåtenhet.
Haute-volée, La [la åt-våle’], fr. (eg. hög
flykt), förnäma världen, högsta societeten.
Haute-Volta’ [ät-], fransk koloni i
Väst-afrika (Sudan), kring övre loppen av Svarta
och Vita Volta, omfattar landet närmast
innanför Elfenbenskusten, Guldkusten, Togo och
Dahomey, når i n. ö. Niger; 370,000 kvkm,
3,240,147 inv. (1926); huvudstad: Ouagadougou.
IX. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
