Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Havre, Le (de Notre-Dame-de-Grâce - Havrebladlusen el. Häggbladlusen - Havregryn - Havregås - Havrerötter el. Salsifi - Havresläktet - Havrincour, Louis de Carderac - Havsabborrar - Havsalperna - Havsbiologi - Havsbraxen - Havsbäcken, Sjöbäcken - Havsbävning, Havsskalv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
663
Havrebladlusen—Havsbävnin g
664
Från äldre tid kvarstår kyrkan Notre-Dame.
I H. finnas ett värdefullt provinsmuseum,
handelshögskola, navigations- och kolonialskola.
Hamnen började anläggas 1517 som
krigs-hamn men utvecklades, sedan Cherbourg 1801
blivit krigshamn, mer och mer till enbart
handelshamn. Den 25 km långa
Tancarville-kanalen förbi Seines estuarium sätter H:s
hamn i förbindelse med Frankrikes
segelbara flodnät. Hamnen omfattade 1921 en
vattenareal av 87,71 har och 18,232 m kajer.
Utvidgningsarbeten pågå. 1925 utgjorde det
ankommande tonnaget 7,059,000 ton, det
avgående 7,128.000 ton, från utlandet
importerat gods 3,073,000 ton, exporterat gods 511.000
ton. Som emigranthamn står H. främst bland
de franska hamnarna. De största
importartiklarna äro kaffe, bomull, ull och hudar,
kakao, koppar, gummi, peppar och andra
kryddor, kol, petroleum och virke; största
exportvaran är kol. Industrien omfattar
skeppsvarv, reparationsverkstäder, kanon- och
motorfabriker, kemiska fabriker, tillverkning av
närings- och njutningsmedel (storslagna
fryshus), repslageri, tobaksfabriker; rederier
(Com-pagnie générale transatlantique, Compagnie
des chargeurs réunis m. fl.). E. L-r.
Havrebladlusen el. Häggbladlusen,
A’phis pädi, en av havreodlingens svåraste
fiender i Sverige. Om h:s utveckling och
uppträdande se B 1 a d 1 ö s s, sp. 463.
Havreodlingen har lidit svåra förluster genom h:s
angrepp, särskilt åren 1911, 1920 och 1923. Som
bekämpningsmedel mot h. rekommenderas
tidig sådd och god gödsling. Genom att utrota
el. med bladlusdödande medel bespruta häggen
(h:s ena värdväxt) i närheten av sädesfälten
tror man sig ha funnit ett effektivt sätt att
bekämpa h. N. A. K.*
Havregryn (se Havre) nyttjas till
havregrynsgröt, som kokas med vatten (och stund-
Utsikt över en hamnbassäng i Le Havre.
om mjölktillsats) samt saltas. Den utgör en
synnerligen hälsosam och närande föda. I
havregrynskäx ingå ångpreparerade
havregryn.
Havregås, vitkindad gås (se G å s f å g 1 a r).
Havrerötter el. S a 1 s i f I, rötterna av
Tra-gopoyon porrifolius, inhemsk i s. och
mellersta Europa, odlad i Sverige. H. smaka likt
svartrötter och ätas stuvade som dessa.
Havresläktet, se Havre.
Havrincour [avråkö’r], Louis de
Car-d e r a c, markis d’H., fransk diplomat (1707
—67). Blev efter de
Lanmary fransk
minister i Stockholm juni
1749 och fick stort
inflytande. Han förde de
underhandlingar, som
ledde till
hattregeringens pommerska krig
1757—62. Vid
riksdagen 1760—62 förmådde
han och Axel von
Fer-sen d. ä. genom mutor
C. F. Pechlin att
övergiva fiendskapen mot
hattarna. Då H. märkte hattarnas nedgång,
blev han på egen begäran rappellerad och
lämnade Sverige okt. 1762.
Havsabborrar, Serra’nidae, en fam. av a
b-borrliknande fiskar, omfattar omkr.
400 arter, huvudsaki. i varmare hav. Mest
känd är havsabborren (Morone labrax).
Den liknar närmast den vanliga abborren
men är mer långsträckt och kan nå en längd
av 1 m; den är ovan stålgrå, på sidorna
sil-verglänsande och under vit. H. är allmän i
Medelhavet och förekommer även vid Europas
västkust upp till England. Några gånger har
den även fångats vid Bohuslän. Köttet är
välsmakande. T. P.
Havsalperna, se Alperna,
sp. 627, och kartan vid art.
Alperna.
Havsbiologi, vetenskapen om
havets växter och djur och
deras levnadsförhållanden.
Havsbraxen, Bräma ra’ji, är
en omkr. 70 cm lång fisk,
tillhörande de makrillartade
benfiskarna. Kroppen är starkt
hoptryckt från sidorna,
bröstfenorna stora, rygg- och
anal-fenan lång och stjärtfenan
djupt kluven. Ryggsidan är
svartbrun; i övrigt är fisken
silverglänsande. H. är en
djup-vattensfisk. som påträffas såväl
i olika delar av Atlanten som
i Stilla havet. T. P.
Havsbäcken, Sjöbäcken,
ett av vatten uppfyllt bäcken.
Jfr Bäcken 4.
Havsbävning, Havsskalv,
se Jordskalv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
