Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Healy, Timothy Michael - Heardön - Hearn, Lafcadio - Hearst, William Randolph - Heat - Heathfield - Heaviside, Oliver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
683
Heardön—Heaviside
684
brott) led. av underhuset 1880—1918 och som
sådan en av de irländska nationalisternas
ledande män. Han dömdes 1882 till 6
månaders fängelse för
upproriskt tal. 1884 blev
han advokat i Dublin.
H. slöt sig vid
partiets splittring 1890
till antiparnelliterna
och hade betydande
andel i återföreningen
1900. Som debattör i
underhuset utmärkte
han sig genom
kvickhet och slagfärdighet.
Han blev 1922
Irländska fristatens förste
generalguvernör och drog sig 1927 tillbaka
till privatlivet. V. S-g.
Heardön [höd-], subantarktisk ö i Indiska
oceanen på 53° 1’ s. br. och 72° 31’ ö. Igd.
Vulkanisk och glaciärbetäckt.
Hearn [hön], L a f c a d i o, engelskspråkig
författare (1850—1904), son till en irländare
och en grekinna. H., som var född på den
grekiska ön Leukas, kom efter en olycklig
barndom och några år
av nöd i London 1869
till Förenta staterna,
där han omsider vart
tidningsman i
Cincin-nati, sedan i New
Orleans. Efter att där
ha publicerat en
samling folksagor, en
samling kreolska
ordspråk, »Two years in
the french
West-In-dies» (1890) m. m.
sändes han 1890 av
Harper’s Magazine till Japan, där han
stannade kvar, gifte sig med en fattig
samurai-dam och anställdes i regeringens tjänst, sist
(1896) som prof, i Tokyo. H. förälskade sig
i japanskt väsen och gav fina och känsliga
skildringar, delvis i berättelseform, delvis i
skisser och avhandlingar om land och folk,
tro och sed, allt sett i sympatiens ljus och
med en drömsk, stämningsfull, halvt
metafysisk stil (»Glimpses of unfamiliar Japan», 2
bd, 1894; »Out of the east», 1895; »Gleanings
in Buddha fields», 1897; »Exotics and
retro-spectives», 1899; »In ghostly Japan», 1899;
»Japan, an attempt at interpretation», 1904,
m. fl.), övers, till sv. äro »Exotica» (2 bd,
1901—03; med biogr. inledning av Y. Hirn),
»Spöken och drömmar» (1904) och »Natalika»
(1905). Monogr. av Elizabeth Bisland (2 bd,
1907); jfr uppsats av J. Mortensen i »Likt
och olikt» (1908). R-n B.
Hearst [höst], William R a n d o 1 p h,
amerikansk tidningsman (f. 1863). H. började
sin journalistiska bana i sån födelsestad, San
Francisco, där han 1886 blev ägare och
utgivare av San Francisco Examiner; 1895
inköp
te han New York Journal och har sedermera
i olika delar av unionen inköpt eller nyuppsatt
dagliga tidningar i stor utsträckning (bl. a.
The American och
Evening Journal i New
York, Herald and
Examiner i Chicago,
Examiner i Los Angeles),
varjämte han även
äger flera vecko- och
månadstidskrifter.
»Hearstpressen» står
tekniskt högt men har
gjort sig känd för
sensationslystnad och
hänsynslös polemik. H.
var 1903—07 led. av
kongressens representanthus (demokrat). H.
har ivrigt bekämpat storbanksintressena och
trustväsendet men inom vida kretsar
framkallat misstro genom att med sina sociala
reformkrav förknippa sensationsjakt och ofta
chauvinistisk demagogi. I 1928 års
presidentvalstrid stödde han republikanen Hoover.
Biogr. av J. K. Winkler (1928). V. S-g.
Heat [hit], eng. (eg. hetta, hets), vid
idrotts-tävlingar benämning på de mindre grupper,
i vilka de tävlande (vanl. genom lottning)
indelas. En sådan indelning kan ske i flera
omgångar (t. ex. försöks heats, m e
1-lanheats och slutheat). Inom varje
h. tävlas efter samma principer, som gälla
för hela tävlingen; genom utslagning av de
svagare och uppflyttning av de bättre till
en högre omgång mötas till slut de bästa i
en avgörande tävling, slutheatet, som även
kallas final (se d. o.). Jfr Utslagstävlan.
— Om dead heat se Död löpning. Å. S-n.
Heathfield [hi’pfild], lord, se Eliott, G. A.
Heaviside [he’visåid], Oliver, engelsk
elektrotekniker (1850—1925), framstående
teoretiker inom den moderna elektricitetslärans
område. Jämte H. Hertz bidrog H. mer än
andra att giva
Max-wells teori för de
elektromagnetiska fenomenen en matematiskt
mera tillgänglig form.
H:s arbeten hade stor
praktisk betydelse för
möjliggörande av
tele-grafering och
telefone-ring på stora avstånd
och utgjorde
förutsättningen för den s. k.
pu-piniseringen av
elektriska ledningar,
var
vid den av kapaciteten förorsakade
dämpningen på långa, linjer neutraliseras genom att
man tillför ledningen självinduktion. Efter H.
kallas det av solstrålningen starkt ioniserade
gasskikt, som man till förklaring av de
kort-vågiga radiosvängningarnas stora räckvidd
antager befinna sig på betydande höjd över
jordytan, Heaviside skiktet. G. H-r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
