Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hébrard, Adrien - Hebréer el. Ebréer - Hebréerbrevet - Hebréerevangeliet - Hebreiska språket och litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
689
Hébrard—Hebreiska språket och litteraturen
690
Hébrard [ebrä’r], A d r i e n, fransk publicist
(1833—1914). Inträdde 1861 i redaktionen för
den då nyuppsatta Le Temps och var från 1871
i över trettio år tidningens ledare; 1879—97
senator. Ledningen av Le Temps har stannat
kvar inom H:s familj.
Hebréer el. E b r é e r (hebr. ’ibri-im, aram.
’ebraja) betecknar i G. T. israeliterna såsom
de (från andra sidan) invandrade. I nyare tid
har namnet h. sammanställts med de i
el-Amarna-breven omtalade Chabiri, som omkr.
1400 f. Kr. hotade de egyptiska vasallerna i
Palestina. Jfr Israel och Judar. E. S-e.*
Hebréerbrevet, en av N. T:s märkligaste
epistlar. Författaren namnes ej. Den gamla
alexandrinska kyrkan tänkte på Paulus; i
Västerlandet slog denna teori igenom på
300-talet och blev sedan allmän förmodan inom
kyrkan. Sedan gammal tid har dock även
gissats på andra (av Luther på Apollos).
Pau-linskt ursprung bestrides nu allmänt inom
forskningen. Mot en vanlig, särskilt på
brevets huvudtema stödd uppfattning av
adressaterna som judekristna kämpar en annan åsikt,
som med stöd av flera ställen anser, att
hed-ningkristna avses. Var adressaterna äro att
söka förblir ovisst. I Rom omtalas brevet
tidigast som känt. Det har litterärt använts redan
95 e. Kr. och bör dateras till 80—90. Mot G.
T:s ofullkomliga prästadöme framföres Kristi
fullkomliga översteprästerliga tjänst i
himmelen. Man påminnes starkt om Filon i förf:s
allegoriserande metod vid utnyttjandet av
skriftens utsagor, och uppfattningen av de
gammaltestamentliga institutionerna som en
»skugga» av de himmelska urbilderna företer
en översättning till kristen tankevärld av
alexandrinska idéer. E. A.
Hebréerevangeliet, en numera förlorad, på
arameiska författad apokryfisk evangelieskrift,
tillhörande 100-talet e. Kr. Den brukades i
judekristna kretsar och är känd genom en del
fragment i de äldre kyrkofädernas skrifter fr.
o. m. 200-talet. E. A.
Hebreiska språket och litteraturen. Det
språk, varpå G. T:s kanoniska böcker med
undantag av några få arameiska stycken
(delar av Dan. och Esra samt Jer. 10: 11)
äro avfattade, var efter bosättningen i
Kanaan många hundra år hebréernas el.
israeliternas talspråk och har därför kallats
hebreiska språket. Det föreligger även i en rad
inskrifter: en i Geser funnen kalkstenstavla,
trol. från omkr. 900 f. Kr., med en
förteckning på bondearbeten, omkr. 75 ostraka,
funna i Samaria, från förra hälften av
800-talet, innehållande notiser om olja och vin,
som levererats från landsbygden till staden;
Mesastenen (se M e s a), från omkr. 850;
Siloa-inskriften (se d. o.), från omkr. 700; omkr.
70 sigill och talrika mynt från mackabeisk
och romersk tid.
Hebreiskan hör till semitiska
språkstammen och är närmast släkt med feniciskan och
arameiskan. Liksom i arameiskan övergå
även i hebreiskan b, d, g, p, t och k, då de ej
äro fördubblade, efter vokal till spiranter. I
båda språken har den gamla semitiska
kasus-flexionen gått förlorad genom de vokaliska
ändelsernas bortfall. Från arameiskan skiljer
sig hebreiskan huvudsaki. genom att de
ursprungliga interdentalerna behandlas olika;
så övergå p och d i hebreiskan till s och zr
i arameiskan till t och d; vidare förlängas
korta vokaler ofta i hebreiskan, där de i
arameiskan reduceras eller h. o. h. bortfalla;
hebreiskan har vidare prefigerad artikel och
reflexiv-passiva former, bildade med n, vilket
saknas i arameiskan. Det hebreiska
ordförråd, som bevarats åt eftervärlden, är ej
betydande. Om tillvaron av dialekter inom
hebreiskan vittnar berättelsen i Domareboken
12: 6, enl. vilken Efraims stam uttalade
sibbo’-let i st. f. schibbolet (»ax»), alltså s i st. f. sch.
Kännedomen om hebreiskans beskaffenhet,
då den ännu var ett levande språk, är rätt
ofullständig. Visserligen gå vissa delar av G. T.
tillbaka ända till 2:a årtusendet f. Kr., men
endast språkets konsonantbestånd har funnit
uttryck i den ursprungliga skriften.
Vokalerna m. fl. läsetecken tillsattes först flera
årh. e. Kr. av masoreterna (se d. o. och B
i-beltext), och det nu i G. T. föreliggande
språket företer därigenom i vissa hänseenden
en konstlad enhetlighet. En bestämd skillnad
förefinnes mellan de prosaiska och de poetiska
böckernas stil. Den hebreiska versen är byggd
på en rytm, som liknar knitteln i svenska
rimkrönikor, och den poetiska stilen utmärkes
dessutom formellt genom en egendomlig
pa-rallellism mellan satserna (samma tanke
ut-tryckes gärna två gånger, med olika ord).
Till de poetiska böckerna höra även till
största delen profeterna, i synnerhet de äldre,
ehuru satsparallellismen hos dem är mindre
regelbunden än hos de egentliga skalderna.
Den hebreiska poesien är till sina grunddrag
h. o. h. lyrisk, och blott i Höga visan har man
trott sig kunna spåra en dramatisk
anläggning. Redan före den babyloniska
fångenskapen, »exilen» (586—538 f. Kr.), märker man
spår av arameiskt inflytande, och hebreiskan
undantränges småningom från folkets läppar
av arameiskan och inskränkes till religionens
och de lärdes språk. Vid mackabéertiden var,
som Daniels bok genom sin tvåspråkighet
visar, denna process fullbordad, och på Kristi
tid talades sålunda både i Galiléen och i
Ju-déen uteslutande en arameisk dialekt. De ord
av Jesus, som anföras i N. T., äro också
arameiska, icke hebreiska.
I de lärdes studerkamrar och bland deras
närmaste lärjungar fortlevde detta språk
dock, och där uppstod småningom vad man
kallat nyhebreiska språket och
litteraturen. Inom detta måste man
skilja mellan det äldre, företrädesvis i
tal-muds mischna (se nedan) föreliggande
språket, vilket kan betraktas som en direkt
utveckling av fornhebreiskan, och det moderna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
