Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heland, Martin Rudolf - Helander, Sven Adolf Diego - Helautomatiska kanoner - Helbig, Wolfgang - Helbräddad - Helbrägdagörelse genom tron - Held, Adolf - Held, Friedrich Wilhelm Alexander - Held, Heinrich - Helder - Heldäckat fartyg - Helena (svensk kungadotter) - Helena (grekiska hjältesagan)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
771
Helander—Helena
772
efter egna utkast. Bekant är »Kaffebeslaget»
(efter P. Nordquist). H. fick i uppdrag att
fortsätta arbetet på Gustav III:s
medaljhisto-ria, som avbrutits genom Jacob Gillbergs (se
d. o.) död 1793. Han utförde även gravyrer
till A. F. Skjöldebrands »Voyage pittoresque
au Cap Nord» (1801—02) m. fl. bokverk. H.
sysslade även med akvarellmålning. Han har
jämte J. F. Martin fått namn som Sveriges
förnämste akvatintakonstnär. Omkr. 1809
bröts han av svårmod, som ändade med
sinnessjukdom. E. L-k.
Helander, Sven Adolf Diego,
nationalekonom (f. 1889 10/8). Blev student 1908,
fil. dr vid Freiburgs univ. 1914 och docent i
nationalekonomi och sociologi vid Göteborgs
högskola 1916 samt har där skött professuren
i ämnet 1917 och 1920—23. Sedan 1923 är
han prof, vid univ. i Kiel. Han har författat
bl. a. »Vår moderna handel» (1920) och »Marx
och Hegel» (s. å.; ty. uppl. 1922) samt har
i »Die Ausgangspunkte der
Wirtschaftswis-senschaft» (1923) m. fl. arbeten framträtt som
företrädare för den riktning, som ansluter
sig till W. Sombart (se d. o.).
Helautomatiska kanoner, se Kulspruta.
Helbig, W o 1 f g a n g, tysk arkeolog (1839
—1915). Var 1865—85 andre sekr. vid tyska
(preussiska) arkeologiska institutet i Rom.
Mest betydelsefulla av H:s många
arkeologiska arbeten äro hans undersökningar om
de antika väggmålningarna i Pompeji och
Herculaneum (1868; 1872). Han uppvisade, att
dessa gå tillbaka på hellenistiska förebilder,
och i samband därmed lämnade han den första
riktiga värdesättningen av den hellenistiska
tidens konst och kultur. I sitt förträffliga
arbete »Das homerische Epos, aus den
Denkmä-lern erläutert» (1884; 2:a uppl. 1887) sökte
han genom det bevarade arkeologiska
materialet belysa de homeriska dikternas
kulturförhållanden. En avd. av Glyptoteket i
Köpenhamn innehåller etruskiska fornsaker, som
till största delen samlats av H. E. N-n.
Helbräddad, se Blad (bild å sp. 456).
Helbrägdagörelse genom tron är en i äldre
och nyare tid framträdande religiös
terapeu-tik, som i anslutning till Jakobs brev kap.
5: 14 söker att med trons bön bota de sjuka.
I Sverige vann helbrägdagörelseläran insteg
genom den på 1870-talet framträdande
helgelserörelsen (jfr Boltzius). HgPl.
Paris bortför Helena. Rödfigurig attisk vasmålning.
Held [helt], Adolf, tysk nationalekonom
(1844—80). Blev prof, i statsvetenskap i Bonn
1872 och i Berlin 1880. H. var en av stiftarna
av Verein für Sozialpolitik (1872). Han utgav
bl. a. »Sozialismus, Sozialdemokratie und
Sozialpolitik» (1878), vari han framlade
katedersocialisternas principer. J. R. N.
Held [helt], Friedrich Wilhelm
Alexander, tysk författare (1813—72). Var 1831
—35 preussisk officer, därpå en. tid
skådespelare och utgav tills, m. O. v. Corvin (se d. o.)
från 1845 i Leipzig tidningen Die Lokomotive.
Under revolutionsåret 1848 spelade han i
Berlin en rätt betydande roll som folktalare och
utgav 1863—70 i Berlin Staatsbürgerzeitung.
Tills, m. O. v. Corvin utgav han »Illustrierte
Weltgeschichte» (4 bd, 1844—51; sv. övers.,
4 bd, 1846—55).
Held [helt], Heinrich, bayersk politiker
(f. 1868). Var 1899—1914 huvudred, för
Re-gensburger Anzeigen, är sedan 1907 led. av
bayerska lantdagen, blev 1914 ledare för dess
centrumgrupp och deltog 1918 verksamt i
bildandet av bayerska folkpartiet (se d. o.). H.
är sedan juni 1924 bayersk ministerpresident
och har som sådan avslutat ett konkordat
med Vatikanen.
Helder, stad i nederl. prov. Noord-Holland,
vid Noord-Hollandsch kanaals utlopp i
Mars-diep (sundet mellan Zuiderzee och Nordsjön,
vilket skiljer fastlandet från Texel); 29,192
inv. (1928). H:s egentliga hamn är
Nieuwe-diep med skeppsvarv och arsenaler; station
för en del av nederländska flottan
Willems-oord med dockor, kaserner, sjökadettskola och
meteorologiskt observatorium. Sedan
Noord-Hollandsch kanaal färdigbyggts, växte H. från
ett litet fiskläge upp till en uthamn för
Amsterdam men har, sedan Noordzeekanaal
(Amsterdam—Ijmuiden) öppnats, förlorat denna
ställning. — Fästningsverken påbörjades 1811
av Napoleon I, blevo färdiga 1830 och ha
sedan ytterligare förstärkts. I sjöslaget vid
Helders udde 21 aug. 1673 segrade
holländarna under de Ruyter och Tromp över en
engelsk flotta.
Heldäckat fartyg, fartyg, försett med minst
ett däck, som går från för till akter samt
från bord till bord.
Helena, svenskt helgon, se Elin av
Skövde.
Helena, svensk kungadotter, se Benedicta.
He’lena (grek. IIele’ne), grek, hjältes., dotter
till Zeus och Leda, den lakedemoniske
konungen Tyndareos’ gemål, och således syster
till Dioskurerna (se d. o.), enl. en yngre saga
dotter till Nemesis. Sagan prisar hennes
skönhet. En yngre myt låter Tyndareos taga ed
av alla H:s många friare att bistå den, som
erhölle hennes hand. H. förmäldes med
Mene-laos, som blev konung i Sparta, men lockades
av den trojanske prinsen Paris (Alexandros)
att överge sin make och, medtagande rika
skatter, följa honom till Troja. Grekerna drogo
under överbefäl av Agamemnon, Menelaos’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
