Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helladisk kultur - Helland, Amund Theodor - Helland-Hansen, Björn - Hellant, Anders - Hellas - Hellberg, Fritjof - Hellberg, Johan Carl - Hellberg, Karl Mauritz Bernhard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
795
Helland—Hellberg
796
sen kultur och äro skarpt åtskilda: 1) tidig
helladisk (omkr. 2500—2000 f. Kr.):
keramik, bl. a. s. k. urfernissa, röjer förbindelser
med Kreta. Dessa upphöra med 2)
mellan-helladisk (omkr. 2000—1600): keramik,
geometriskt dekorerad i matt färg eller utan
dekoration (s. k. minyisk vara); 3)
sen-helladisk är den till fastlandet överförda
minoiska kulturen och betecknas vanl. som
mykensk (se Mykensk kultur).
Utforskandet av den tidig- och mellanhelladiska
kulturen har först kommit i gång under det
senaste årtiondet. Bland hithörande
undersökningar intaga de svenska grävningarna i
Asine en bemärkt plats. M. Pn N-n.
Helland, Amund Theodor, norsk
geolog (1846—1918). Blev 1874
universitetssti-pendiat i geologi och 1885 prof, i
bergsvetenskap och geologi vid univ. i Oslo. Hans
vetenskapliga verksamhet omfattade såväl Norges
geologi i allm. och dess fysiska geografi som
särskilt bergsvetenskapen, både praktiskt och
teoretiskt. K. A. G.
Helland-Hansen, Björn, norsk oceanograf
och geofysiker (f. 1877), hydrografisk assistent
vid fiskeristyrelsens vetenskapliga avd. 1900
—06, föreståndare för biologiska stationen i
Bergen 1906—10. Fick
av Bergens museum
professors lön 1910
och titel 1914. H.
deltog 1902 och 1910—
12 i undersökningarna
över Nordatlantens
oceanografi och biologi
med fartyget »Michael
Sars», vilka arbeten
han sedan ledde under
expeditioner 1913—14
och 1922—28. I dessa
färder ha även svenska
forskare deltagit. På H:s initiativ inrättades
1917 vid Bergens museum geofysiska
institutet, varvid H. blev dess föreståndare. H:s
vetenskapliga arbeten avhandla i främsta
rummet fysisk oceanografi,
strömningsförhål-landen m. m. men även fiskeribiologi
(ostronodling, torskfiske), varjämte han tills, m.
Fridtiof Nansen utgivit den stora monogr.
»The norwegian sea» (1909). J. E.
Hellant, Anders, astronom (1717—89).
Deltog 1736—37 i gradmätningen i Lappland,
blev 1741 v. häradshövding och 1750 led. av
Vet.-akad. samt 1756 ekonomie dir. i
Lappmarken. Han disputerade 1738 under A.
Celsius’ presidium om byggandet av laxpator
(»Et nyt sät at fiska i the norländska
elf-war»; sv. och lat. text) och utgav ett flertal
arbeten av astronomiskt och geodetiskt
innehåll. Han tog 1748—49 som astronom del i
svenska gränskommissionens arbeten. H. var
en av de första, som utförde observationer
ang. landhöjningen i Sverige. K. Lmk.
HeTlas (grek. HeUa’s), hos Homeros ett
landskap intill eller tillhörigt Peleus’ rike,
Ftiotis i s. Tessalien. H. betecknade sedan
hela den grekiska världen och är f. n. det
inhemska namnet på konungariket Grekland.
Hellberg, Fritjof, tidningsman (1855—
1906). Blev student 1876, var bokhandlare och
tidningsman i Nyköping 1881—83, sedan
tidningsman i Stockholm och uppsatte dec. 1887
veckotidningen Idun, den första, som vände
sig till en kvinnlig publik. Den fick stor
framgång, och H. förblev dess red. till sin död.
Hellberg, Johan Carl, tidningsman (1815
—77). Ingick 1839 efter avlagda
ämbetsexa-mina i flera verk men ägnade sig
huvudsakligen åt journalistiken, först i Svenska Biet,
sedan i halvveckotidningen Morgonen (ett
konservativt oppositionsblad mot Oskar I)
samt från slutet av 1845 i Post- och Inrikes
Tidningar, vilkas huvudred. H. var 1847—56.
H. tillhörde »yttersta högern» och visade sig
efter Karl Johans död »mera konungsk än
konungen själv» men trädde sedan i
förbindelse med Oskar I och belönades 1857 med
postdirektörstjänsten i Hamburg. Hans
vidlyftigaste arbete, »Ur minnet och dagboken»
(under pseud. Posthumus; 12 dir, 1870—
74), innehåller en mängd notiser av intresse
men är starkt partifärgat och måste även i
övrigt läsas med kritik.
Hellberg, Karl Mauritz Bernhard,
politiker (f. 1859 14/to). Blev 1888 fil. kand, i
Uppsala, hösten s. å. medarbetare i
Karlstadstidningen och är sedan 1890 dess huvudred.
Till sin politiska och
sociala åskådning
utpräglat frisinnad, har
H. gjort tidningen till
ett bemärkt organ för
en kulturellt och
humanitärt färgad, i
vissa avseenden
radikalt betonad
liberalism. H. deltog
verksamt i 1890-talets
rösträttsrörelse, var v.
ordf, vid
»folkriksdagarna» 1893 och 1896
samt tog initiativ till den 1899 överlämnade
stora rösträttspetitionen. I försvarsfrågan har
han, ehuru utpräglad fredsvän, intagit en
för-svarsvänlig hållning. I unionsfrågan höll han
i det längsta fast vid en gemensam och
enhetlig utrikesledning för Sverige och Norge; 1905
var han en av dem, som ivrigast uppträdde
för en fredlig uppgörelse. H. invaldes 1910
av Värmlands läns landsting i Första
kammaren, som han sedan tillhörde till 1925;
som suppleant för en avliden blev han april
1928 ånyo led. av kammaren. Av Liberala
samlingspartiets förtroenderåd var H. led.
1912—23 och slöt sig vid Frisinnade
landsför-eningens sprängning 1923 till det nya liberala
partiet. H. var från 1912 led. av
konstitutionsutskottet, har varit led. av de särskilda
försvarsutskotten vid andra riksdagen 1914.
riksdagarna 1924 och 1925 samt av författnings-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
