Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemans, Felicia Dorothea, f. Browne - Hematein, Hämatein el. Blåholts - Hematin - Hematit, Hämatit - Hematogen - Hematom - Hematometra - Hematomyeli - Hematosalpinx - Hematoxylin - Hematuri - Hemberg, Eugen Peter Alexander - Hembiträde - Hembränning - Hembud - Hembygdsforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
825
Hematein—Hembygdsforskning
826
»Poetical remains» (1836). Fru H:s dikter
äro romantiska, påverkade av Walter Scott,
Wordsworth och framför allt Coleridge.
Hennes »Works» utgåvos i 7 bd 1839 med biogr.
över fru H. av hennes syster. (S. B. L.)
Hematein, H ä m a t e i n el. Blåholts,
som dess tekniska namn vanl. lyder, fås ur
veden från ett amerikanskt träd,
Haematoxy-lon campecheanum, där det förekommer som
glykosid, bundet vid socker, under namnet
hematoxylin. H. är ett ej vidare äkta
färgämne men brukas på grund av billigt pris
och den vackra svarta färg det förlänar betat
siden och ylle. I. B.
Hematln, se Hemoglobin.
Hematit, H ä m a t i t (av grek. hai’ma,
blod) el. B 1 o d s t e n, i vidsträckt bemärkelse
en sammanfattande benämning på de i
naturen förekommande varieteterna av järnoxid,
Fe2Os, som innehåller 70 % järn. H., som
utgör ett av de viktigaste järnmalmsmineralen,
är omagnetisk och ger rött streck. Man
skiljer på järnglans och röd h. Järnglansen
är mörkt stålgrå och starkt metallglänsande.
Den bildar tydliga kristaller (t. ex. ön Elba,
Malmberget, Långban) el. uppbygger i
kornig el. bladig utbildningsform t. ex. Sveriges
vanliga blodstensmalmer (se J ä r n m a 1 m).
Järnglans kristalliserar hexagonalt (se
Kristallsystem), har hårdheten 6 (se H å r
d-hetsskala) samt spec. v. 4.9—5,3 och
an-löper stundom brokigt. Utpräglat finfjällig»
järnglans kallas järnglimmer. Till röd
h. el. h. i inskränkt bemärkelse höra dels
druv- el. njurformiga el. stalaktitiska, ofta
radialstråligt byggda bildningar med
glänsande yta (röd glaskopf), dels täta
(tyskarnas Roteisenstein) el. jordartade (röd
järnockra) varieteter. — Engelsmännens
brown hematite utgöres av limonit. N. Zn.
Hematogén, med., som har sitt ursprung i
blodet eller i de röda blodkropparna. Se
Järnmedel.
Hematom, blodfylld ansvällning,
uppkommen genom sönderslitning av blodkärl efter
kontusioner, brustna åderbråck m. m. En
dylik svulstform ärcefalhematomet, en
ofarlig blodutgjutning mellan huvudskålens
ben och benhinnan hos nyfödda, framkallad
av förlossningssvårigheter. Detta senare
fordrar ingen kirurgisk behandling, som ibland
behövs med andra h. på grund av tillstötande
infektion eller den smärtsamma utspänningen
och trycket på omgivande vävnader. E. L-g.
Hematomètra, med-, seHaematometra.
Hematomyell (av grek. häVma, blod, och
myelo’s, märg), med., ryggmärgsblödning, vanl.
lokaliserad till den grå substansen, kan vara
primär och i så fall jämförlig med
hjärnblödning (se d. o.) men kan även framkallas av
yttre våld (med el. utan ändring av en kotas
läge), av förfrysning m. m. H. är vanl. häftigt
isättande och yttrar sig framför allt i
enkel-el. dubbelsidig förlamning nedanför
blödningen, möjl. åtföljd av känselrubbning på
motsatta sidan. Blödningens lokalisation och
storlek bestämma symtomen, som således äro
mera utbredda, ju högre upp blödningen är
belägen, varmed också utsikterna, för
tillfrisknande minskas. Samtidigt ofta uppträdande
förlamning av tarm och urinblåsa ökar
möjligheterna till dödliga komplikationer. E. L-g.
HematosaJpinx, se Haematosalpinx.
Hematoxylin, se Hematein.
Hematurl, med., se Blodurinering 1.
Hemberg, Eugen Peter Alexander,
skogsman (f. 1845 fl/n). Utexaminerades från
Skogsinstitutet 1869, tjänstgjorde 1869—74 i
övre Norrland och utövade 1874—78 och 1891
—99 skogsmannaverksamhet i Ryssland. 1899
blev H. statens skogsingenjör samt var 1904
—20 läns jägmästare i Kronobergs län. H. är
känd som livlig reseskildrare samt författare
i skogs- och jaktämnen. Han har bl. a. skrivit
»Jakt- och turistskildringar från tsarernas
land» (2 saml., 1896 och 1897) och »Jaktbara
däggdjurs gångarter och spår» (1897; ny uppl.
1920). G. Sch.*
Hembiträde, på senare år i bruk, även
officiellt, kommen benämning på tjänarinna.
Hembränning, bränning för eget behov av
spritdrycker, är i lag belagd med straff. Se
Spritdryckslagstiftning.
Hembud, jur., betydde i äldre lagspråk den
rättsliga åtgärd, varigenom man enskilt,
hemma hos annan, till lösen erbjöd denne
någon egendom, som han hade rätt att så
förvärva. H. skilde sig således från uppbud
(se d. o.) däri, att detta senare skulle ske
offentligen, på ting eller rådstuga. H.
fordrades i flera fall vid fastighetsförsäljning; de
sista föreskrifterna därom upphävdes i
Sverige genom k. f. 16 juni 1875 men gälla
delvis ännu i Finland. I något olika betydelse
(= erbjudande att lösa, oavsett om detta
göres enskilt el. offentligen) brukas ordet h.
i nutida rättsspråk i fråga om funna
forn-saker (vissa sådana skola hembjudas staten;
jfr Fornminnen, sp. 802—803), om
arrenderätt (jfr Arrende), om aktier (som i
särskilda fall skola hembjudas förutvarande
aktieägare) m. m. (C. G. Bj.)
Hembygdsforskning. Namnet h. har eg.
vunnit allmännare burskap i språket först
omkr. 1910. Till sin innebörd, såsom avseende
utforskandet av hembygdens kultur och
naturförhållanden, kan h. sägas ha idkats i
Sverige alltifrån 1600-talets första år, och ett av
Gustav II Adolf 20 maj 1630 utfärdat
memorial med instruktion för »riksens antikvarii
och hävdasökare» är det första programmet
i Sverige för en allsidig h. — Under
1600-talet är uppmärksamheten mest riktad på
fornminnena. Med 1700-talet och framför allt
genom Linnés resor i svenska bygder vidgas
intresset även till naturförhållandena och
hushållningen. I äldre tider insamlades
materialet till största delen genom forskare, som
bereste de olika orterna, eller av där boende
präster o. a. ämbetsmän. Först med de
allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
