Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henning, familj - Henning, Albert Gustaf - Henning, Ernst Johan - Henning, Gerhard - Hennings, Betty Mathilde, f. Schnell - Hennings, Einar - Hennings, Rudolf Theodor Alexander - Henningsen, Erik Gustaf - Henningsen; Frants Peter Didrik - Henoch, Henok, Enoch - Henochs bok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
853
Henning, A. G.—Henochs bok
854
derna Petter och Christian H. (ibland
kallade Henning G 1 ä ser), söner till den
skicklige guldsmeden Henning Petri (d.
1702) i Nyköping, av vilken de lärde yrket.
Petter, som blev mästare i Stockholm 1688
(d. omkr. 1714), var hovguldsmed hos Karl XI
och Karl XII. Han utförde det skrin (i
Riksarkivet), vari Uppsala mötes beslut nedlades
vid 100-årsfesten 1693. Christian H., mästare i
Stockholm 1692,omtalas senast 1716. Upk d.y.*
Henning, Albert Gustaf, skald,
posttjänsteman (f. 1881). Har bl. a. utgivit
diktsamlingarna »Den tysta elden» (1909),
»Speglingar» (1915), »Meditationer» (1919) och
»Stjärnskymning» (1923), fyllda av
naturstämningar och reflexionslyrik. R-n B.*
Henning, Ernst Johan, botanist och
jordbruksforskare (f. 1857 21/i). H. blev fil.
dr 1889, tjänstgjorde därefter dels som
ele-mentarlärare, dels som assistent vid
Lant-bruksakad:s bot. avd. (1894—97), var 1898—1914
lektor i botanik m. m. vid Ultuna
lantbruksinstitut och 1914—23 prof, vid
Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
och föreståndare för dess lantbruksbotaniska
avd. H:s vetenskapliga verksamhet berör
hu-vudsakl. växtsjukdomarna. Tills, m. J.
Eriksson har han utgivit det på sin tid epokgörande
arbetet »Die Getreideroste» (1896). Delarna
»Botanik» (1901; 6:e uppl. 1925) och »Zoologi»
(1901; 2:a uppl. 1907) i en av
Lantbrukssty-relsen prisbelönt »Naturlära för landtmän»
äro författade av H. Th. Lfs.
Henning, Gerhard, skulptör (f. 18 8 0 27/5).
Är född i Stockholm, kom i Italien i
förbindelse med danske konstnären Arnold Krog,
dir. för kungl. porslinsfabriken i Köpenhamn,
och var till 1926 fäst vid denna, till vars
yppersta krafter han hörde. Elegant
raffinemang, fantasi och stilkänsla prägla H:s
figurer (i regel erotiska motiv). Bronsstatyetter
av H. finnas i Köpenhamns konstmuseum och
i Nationalmuseum i Stockholm. P. E-t.
Hennings, Betty Mathilde, f. Schnell,
dansk skådespelerska (f. 1850 26/io). Blev
1858 elev vid Det kongelige teaters
balettskola, spelade från 1861 barnroller,
debuterade 1866 som dansös
och 1870 som
skådespelerska i Agnès’ roll
i
»Fruntimmersskolan», lämnade 1908 den
kungl. scenen men har
senare ända till 1921
gästspelat där och på
Dagmarteatret. Fru
H. har även
gästspelat i danska
landsorten och i utlandet,
bl. a. från 1890 flera
gånger i Stockholm.
Bland hennes roller märkas Nora i »Ett
dockhem», Hedvig i »Vildanden», fru Alving i
»Gengångare», Aase i »Per Gynt», prinsessan
i »Det var en gång —», Thora van Deeken,
Anna Hjelm i »Kung Midas», Magda i
»Hemmet» och Cyprienne i »Vi skiljas». —
Fru H. är spm skådespelerska ett av de finast
strängade instrument den moderna scenen
ägt, en nobel och kultiverad personlighet, som
med hjärtats värme, huvudets klarhet och
fulländad teknik mästerligt behärskat hela
skalan från klassisk komedi till modern
tragedi. Hon blev 1877 g. m. musikförläggaren
Henrik H. G. K-g.
Hennings, Einar, diplomat (f. 1884 2/is).
Blev jur. kand, i Uppsala 1907, förste
kansli-sekr. i Finansdep. 1917, statssekr. i
Handels-dep. 1920, var 1925—28 envoyé i Bern, Wien
och Budapest och är sedan 1928 kabinettssekr.
i Utrikesdep. H. har deltagit i
handelstrak-tatsförhandlingar med flera makter och i
olika internationella konferenser samt
tillhört sv. delegationen vid Nationernas
förbunds församlingsmöten i Genève 1926—27.
Hennings, Rudolf Theodor
Alexander, jordbrukare (1841—1921), född på
Lolland, varifrån fadern inflyttade till Sverige.
Var 1863—71 förvaltare på enskilda
egendomar, 1871—77 lantbruksskolföreståndare på
Lund i Närke samt arrenderade 1877—1909
Vallstanäs i Uppland och därefter till 1920
Sanda i Södertörn. H. innehade en stor mängd
förtroendeuppdrag vid allmänna institutioner
för jordbrukets främjande, ss. statens
red-skapsprovningsanstalter, de allmänna
lant-bruksmötena m. m. H. J. Dft.
Henningsen, Erik Gustaf, dansk målare
(f. 1855). Blev populär genom sina
genretavlor med berättande innehåll, ss.
»Vaktparaden» och »Sat ud» (en från sin bostad »vräkt»
familj) m. fl. i Köpenhamns konstmuseum.
För univ:s festsal utförde H. 1895 den stora,
porträttrika målningen »Det första
skandinaviska naturforskarmötet 1847» (replik i
Fre-deriksborg). G-g N.
Henningsen, Frants Peter Didrik,
dansk målare (1850—1908), bror till E. G. H.
Var i Paris elev av Bonnat 1877 och blev 1890
prof, vid Köpenhamns konstakad:s
modellskola. Målade förtjänstfulla genrebilder: »En
begravning» (köpenhamnsk vinterbild),
»Höskörd» m. fl. H. var liksom brodern en
förträfflig illustratör. G-g N.
Henoch, H en o k, Enoch (hebr. Hanölc),
var enl. släkttavlan i 1 Mos. 5 fader till
Me-tusala. Om honom säges där bl. a., att »man
såg honom icke mer, ty Gud tog honom bort».
Den senare judendomens föreställning om H.
återfinnes i Henochs bok (se d. o.).
Henochs bok föreligger i två gestalter, en
på etiopiska och en på slaviska. Den förra
är en övers, från grekiska men torde urspr.
vara skriven på hebreiska eller arameiska.
Den är övers, bl. a. till tyska av J. Flemming
och L. Rademacher (1901). Den etiopiska H. är
ett verk av flera förf, under 2:a och l:a årh.
f. Kr. Den behandlar en mängd
apokalyp-tiska föreställningar, som spelat ej ringa roll
bland en del judar vid tiden för Jesu
uppträ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
