Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henochs bok - Henok - Henotikon - Henrichsen, Erik - Henrichsen, Johan Georg - Henricson, August Theodor, i Karlslund - Henricus Johannis Norvegus (Henrik Johansson från Norge) - Henriette (Anne, hertiginna av Orléans) - Henriette (Marie, drottning av England) - Henrik - Henrik den stolte (hertig av Bayern och Sachsen) - 1. Henrik I (engelsk konung)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
855
Henok—Henrik
856
dande. Den slaviska H., urspr. skriven på
grekiska, är blott bevarad på slaviska (övers,
till eng. 1896 och till ty. 1922). E. S-e.*
Henok, se H e n o c h.
Henötikon (av grek. heno’tes, enhet),
enhets-formel, det edikt, varmed kejsar Zeno i
Kon-stantinopel 482 sökte bilägga den
monofysiti-ska striden. H. upphävdes formligen 519 (jfr
Monofysiter och Ortodoxa kyrkan).
Henrichsen, Erik, dansk politisk
historiker (1865—1917). Blev overretssagförer i
Köpenhamn 1892, var från ungdomen anhängare
av Hörup och den radikala vänstern men blev
efter hand mera moderat. H. utgav bl. a.
»Viggo Hörup» (1910), »Christen Berg» (1911),
»Mændene fra 48» (1911) och »Mændene fra
forfatningskampen» (2 bd, 1913—14), det
hittills betydelsefullaste verket om dansk politik
efter 1866, byggt på ihärdigt studium och
skrivet med djupgående psykologisk
uppfattning men väl mycket bundet vid
riksdags-politiken. P. E-t.
Henrichsen, Johan Georg,
kopparstic-kare och emaljmålare (1707—79). Som
hovemalj målare utförde H. porträtt av Adolf
Fredrik och Gustav III (efter G. Lundberg)
samt figurscener. Hans hustru, Susanna
Dorothea (d. före 1769), dotter till
emaljmålaren C. C. Hunger, utövade med stor
skicklighet faderns och mannens konst. E. L-k.
Henricson, AugustTheodor, i
Karlslund, jordbrukare, riksdagsman (f. 1839 ®/2).
Var 1857—84 förvaltare eller arrendator och
äger sedan 1884 Karlslund i Skärkinds socken,
Östergötland. Som
frisinnad och frihandlare
invaldes H. i Andra
kammaren till
maj-riksdagen 1887 (valet
upphävdes under
riksdagen) och var led. av
kammaren 1891—1908
och 1912—första
riksdagen 1914. Han var
bl. a. mångårig led.
av bankoutskottet, led.
av
härordningsutskot-tet 1892, av unions-
utskottet vid båda urtima riksdagarna 1905
samt av rösträttsutskottet 1907. I många
år var han vice ordf, i Frisinnade
lands-föreningens förtroenderåd. Genom sin
självständighet och saklighet gjorde sig H. som
riksdagsman allmänt aktad. Ths.*
Henricus Joha’nnis Norvègus (H e n r i k J
o-hansson från Norge), biskop (d. 1556).
Var vid tiden för Västerås recess (1527) prior
i Västerås dominikankloster, slöt sig då till
den reformerade läran, förordnades till
dom-kyrkopredikant och blev 1535 biskop över
Västerås stift. På 1540-talet åtföljde han
Georg Norman vid dennes visitationsresor.
Henriette [äriä’t] (H. Anne), hertiginna av
Orleans (1644—70), dotter till Karl I av
England och H. Marie (se nedan). »H. d’Angle-
terre» (»Madame») blev 1661 g. m. Filip av
Orleans (se Filip, sp. 324). Hennes hastiga
död gav upphov till rykten om förgiftning.
Henriette [äriä’t] (H. Marie), drottning
av England (1609—69), som dotter till Henrik
IV av Frankrike och Maria av Medici vanl.
kallad »H. de France». Hon blev 1625
förmäld med Karl I av
England men i sitt
nya land hatad för sin
katolicism, som hon
sökte främja. Vid
inbördeskrigets utbrott
1642 begav hon sig till
Holland, återkom 1643
och sökte med
vapenmakt hjälpa sin
gemål. Hon måste dock
1644 fly till
Frankrike och lyckades ej
bispringa Karl, som
avrättades 1649. Efter sin son Karl II:s
tron-bestigning 1660 återkom hon till England men
vände 1665 definitivt tillbaka till Frankrike.
Eng. biogr. av I. A. Taylor (1905).
Henrik, kejsare, konungar, furstar o. s. v.
Artiklarnas inbördes ordning framgår av
nedanstående översikt.
sp.
H., hertig av Bayern o.
Saehsen.............. 856
H., engelska konungar 856
H., engelska prinsar ... 862
H., franska konungar.. 862
H., franska prinsar... 864
H., greve av Holstein. . 864
H., konungar av
Kasti-lien............. 865
sp.
H., prins av
Nederländerna .............. 865
H. I, konung av
Portugal................. 865
H., prinsar av Preussen 865
H., greve av Sehwerin 866
H., tysk-romerska
kejsare oeh tyska
konungar............... 866
H., hertig av Österrike 868
Om Henrik Fägelfängaren, Henrik Lejonet,
Henrik Raspe, Henrik Sjöfararen och Henrik
Skatelar se dessa ord.
Henrik (ty. Heinrich) den stolte, hertig
av Bayern och Saehsen (omkr. 1108—39), son
till H. den svarte av huset Welf. Blev 1126
hertig av Bayern samt äktade kejsar Lothar
II:s dotter Gertrud. Hans makt ökades genom
nya förläningar, och då Lothar 1137 gav
honom Saehsen, blev han Tysklands mäktigaste
furste. Vid Lothars död s. å. förbigingo
furstarna H. av fruktan för hans makt och valde
i stället Konrad III 1138. H. förklarades i
akt, fråndömdes Saehsen oeh Bayern men höll
sig kvar. Därmed började den långa striden
mellan hohenstaufer (jfr Ghibelliner) och
welfer (jfr G u e 1 f e r). — Om hans son
Henrik se Henrik Lejonet.
Henrik (eng. Henry), engelska konungar.
1. H. I (1068—1135), yngste son till
Vilhelm Erövraren, lyckades vid Vilhelm Rufus’
död 1100 med undanträngande av sin äldre
bror Robert bli vald till konung. Om hans
för Englands förvaltning och rättskipning
grundläggande inre styrelse se England,
sp. 851. H. arbetade på en försoning mellan
angelsaxare och normander. Sin ätts
legitimitet ökade han genom giftermål med E a d y-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
