Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herbart, Johann Friedrich - Herberstein, Siegmund von - Herbert, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
891
Herberstein—Herbert
892
flesta motsägelser, det fattas ju som
föränderligt och som ett subjekt, vilket äger sina
föreställningar som bestämningar. Vidare
antages det vara självmedvetande, men detta
begrepp, som ju är transcendentalfilosofiens
princip, kan aldrig bestämmas utan cirkel.
Självmedvetandet är det, som uppfattar sig
självt. Men vad är detta självt? Det är det,
som uppfattar sig självt, o. s. v. in infinitum.
— De väsen, som tillsammans bilda det
varande, kallas av H. realia. Varje reale, som
är en enkel kvalitet, strävar att upphäva
andra väsens kvalitet och bevara sig själv
emot hotande störningar. Genom detta
fantastiska antagande vill H. förklara skeendet.
Själen är ett av dessa reala, väsen; dess
föreställningar äro dess sätt att försvara sig emot
störningar. H. har sökt ställa den
psykologiska forskningen på helt ny, matematisk
bas och har haft stor betydelse för denna
vetenskaps utveckling. Det s. k.
självmedvetandet innebär ingen identitet av subjekt och
objekt utan består av ett komplex
föreställningar, som uppfattar en annan grupp. Det
ges således intet sammanfattande subjekt,
utan själen utgöres av en mängd
föreställningar. H. kritiserar också den s. k.
förmåge-psykologien, vilken antar, att en viljeförmåga
ligger till grund för viljeyttringarna, en
föreställningsförmåga till grund för
föreställningarna o. s. v. (en uppfattning, som man t. ex.
finner hos Wolf). Av de föreställningar, som
bilda själen, existera några över
medvetandets tröskel, under det att de flesta befinna
sig i det undermedvetna. Ingen
föreställning, som någonsin uppfattats, kan helt
försvinna ur medvetandet. De uppfattningar,
som finnas över tröskeln, sträva att
bibehålla sig där, medan de i det undermedvetna
befintliga söka tränga undan dem därifrån för
att själva intaga deras plats. De lagar, som
bestämma föreställningarnas relationer och
förändrade läge, äro rent mekaniska, och
utforskandet av dessa utföres av vetenskaper,
som kallas föreställningarnas statik och
mekanik. I estetiken undersökas de begrepp, som
ange värden eller ovärden och som bero på
smakomdömen. Dessa referera sig alltid till
föremålens form, varför estetiken på visst
sätt blir en formell vetenskap. På samma
sätt som man i musiken lyckats finna de
enklaste förhållandena, som ge estetisk njutning,
skall moralfilosofien fastställa de enklaste
förhållanden, som väcka moraliskt gillande
eller ogillande. — Inom H:s skola finner man
flera täml. betydande filosofer och psykologer,
ss. M. W. Drobisch, M. Lazarus och H.
Stein-thal. — H:s skrifter, av vilka de viktigaste äro
»Lehrbuch zur Einleitung in die Philosophie»
(1813), »Allgemeine Metaphysik» (1828—29)
och »Psychologie als Wissenschaft» (1824—25),
äro utg. av Hartenstein (13 bd, 1850—93) och
av Kehrbach och Flügel (19 bd, 1882—1912).
Litt.: P. J. H. Leander, »Framställning
och granskning af H:s filosofiske ståndpunkt»
(1865); tyska monogr. av W. Kinkel (1903)
och G. Weiss (1928). C. H-m.
H. har även som teoretisk pedagog haft
stor betydelse, i det att han först på allvar
sökt utveckla en vetenskaplig pedagogik på
grundvalen av etiken, som angiver
uppfostrans ändamål, och psykologien, som anvisar
dess medel. Utvecklingen till sedlig
karaktärsstyrka är enl. H. uppfostrans ändamål.
Därpå bör ock all skolundervisning inriktas,
så att den verkligen blir en »uppfostrande
undervisning». Jämte undervisningen äro
»regering» och »tukt» uppfostrans medel.
»Regeringen» har blott att undanröja hindren för
de övriga genom att åvägabringa yttre
ordning och åtlydnad åt läraren. Däremot har
»tukten» att gripa in i barnets moraliska,
inre liv, att syfta till dess karaktärsdaning.
Detta är möjligt, då det inre livet ytterst
består av endast föreställningar. Men i vilja
övergå dessa endast om de äro förbundna med
intresse. Uppfostran bör därför sträva efter
att väcka mångsidiga, jämnt vägande
intressen för livets väsentliga uppgifter, varmed
H. förstår varaktig, alltjämt växande kärlek
till ämnet. Även själva
undervisningsmetoderna har han sökt grunda på sina
psykologiska principer och uppställt en mycket
omstridd, av hans efterföljare i detalj utförd
teori om de formala stadier, »formale Stufen»,
i vilka undervisningens gång enl. hans åsikt
måste planläggas. H. har, genom att i
pedagogiken införa psykologien, givit den förra
dess främsta hjälpvetenskap och banat väg
för modern psykologisk-pedagogisk forskning.
Många pedagoger slöto sig också till honom,
bl. a. O. Willmann, T. Ziller och W. Rein,
vilken sistnämnde nu är skolans främste
målsman. Skolan har haft sitt organ i
Zeit-schrift für exakte Philosophie im Sinne des
neueren Realismus (utg. 1860—75 av Allihn
och Ziller, 1883—93 av Flügel) och
representerades därefter av Zeitschrift für Philosophie
und Pädagogik (utg. av Rein och Flügel 1894
—1914). Sina pedagogiska tajikar
sammanfattade H. i »Umriss pädagogischer Vorlesungen»
(1835; »Konturer till föreläsningar i
pedagogik», 1917). — Litt.: A. Herrlin, »Sambandet
mellan H:s psykologi och pedagogik» (i
»Skrifter tillägnade Pehr Eklund», 1911). S-e.*
He’rberstein [-Jtåln], Siegmund von,
frih., tysk diplomat och historieskrivare (1486
—1566). Användes av kejsarna Maximilian I
och Karl V i olika diplomatiska uppdrag och
besökte bl. a. två ggr Ryssland. Den
förnämsta frukten av dessa resor blev ett klassiskt
verk om det dåtida Ryssland, »Rerum
mosco-viticarum commentarii» (tr. f. ggn 1549; ty.
övers. 1926, med inl.). (A. A-t.)
Herbert [hö’bat], gammal engelsk adelsätt,
omtalad redan på 1200-talet i s. ö. Wales,
där den genom giftermål med rika walesiska
arvtagerskor samlade stora jordagods. Under
»rosornas krig» stred W i 11 i a m H. på
York-partiets sida mot (sedermera) konung Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
