Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herero (Ovaherero el. Damara) - Heresi - Heretiker - Herford - Hergeir - Hergenröther, Josef - Hergesell, Hugo - Hergesheimer, Joseph - Hergt, Oskar - Herholdt, Johan Daniel - Heribert-Nilsson, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
903
Heresi—Heribert-Nilsson
904
och i kraalen skall alltid finnas ett sådant
träd eller åtm. en kvist därav. Vidare skall
där finnas den heliga elden, som ej får
slockna. H. styras av en överhövding; varje stam
har dessutom sin hövding, som samtidigt är
präst. Litt.: P. Möller, »Resa i Afrika» (1899);
I. Irle, »Die Herero» (1906). K. G. L.
Heresi (grek. hä/Tresis), kätteri. Jfr H
e-t e r o d o x.
Herètiker (jfr Heresi), kättare. — H
e-r ö t i s k, kättersk, irrlärig.
He’rford [-fårt], stad i Westfalen vid Werre,
järnvägsknut på linjen Bielefeld—Minden;
35,892 inv. (1925). Var under medeltiden
medlem av hansan och säte för riksabbotstiftet
H. samt bevarar från denna tid ansenliga
kyrkor, främst katedralen (förra klosterkyrkan,
1200-talet). Industrien är livlig
(konfektions-och vita varor, möbler, choklad, cigarrer m. m.).
— Staden uppstod vid ett dit 819 förlagt
kvinnligt benediktinkloster (med sedan
Fredrik I:s tid riksomedelbar abbedissa). 1530
genomfördes reformationen, och 1647 kom
staden H. till Brandenburg. Stiftet
sekulariserades 1802.
Hergeir, kristen hövitsman i Birka, se
Ansgarius.
He’rgenröther, Josef, tysk kardinal (1824
—90). Försvarade livligt den påvliga
ofelbarheten, bl. a. »Anti-Janus» (1870), och utgav en
»Handbuch der allgemeinen Kirchengeschichte»
(3 bd, 1876—80; flera uppl.).
Hergesell [hä’rgozäl], Hugo, tysk
meteo-rolog (f. 1859). Var 1900—14 prof, i
Strass-burg och är sedan 1914 chef för aeronautiska
observatoriet i Lindenberg och prof, i
meteorologi vid Berlins univ.
H. har främst varit
verksam som
vetenskaplig organisatör.
På hans initiativ
grundades 1896
Internationella kommissionen för
vetenskaplig luftfart.
Särskilt om de högre
luftlagrens
utforskande har han gjort sig
högt förtjänt genom
sin ledning av
aeronautiska observato-
riets arbeten, genom konstruktion av
instrument och genom ett flertal expeditioner, bland
vilka må nämnas en till Atlantiska oceanen
tills, m. fursten av Monaco, varvid
registre-ringsballonger f. ggn uppsändes över havet,
en expedition till Spetsbergen tills, m. Zeppelin
1913 m. fl. H. organiserade under kriget den
tyska krigsväderlekstjänsten. Han har
publicerat teoretiska och experimentellt
statistiska undersökningar, i synnerhet om de högre
luftlagren. A. Å.
Hergesheimer [hä’gishåimo], Joseph,
nordamerikansk författare (f. 1880). Debuterade
1914 med »The lay Anthony», som följts av
bl. a. »Mountain blood» (1915), »The three black
Pennys» (1917;
»Släkten Penny», 1921),
»Java head» (1919),
»Linda Condon» (s. å.)
och »San Cristobal de
la Habana» (1921).
Flera romaner av H.
äro övers, till sv., bl.
a. »Ludowika
Wins-combe» (1924) och
»Den brokiga schalen»
(1926). H. har både
kraft och åskådlighet;
hans framställning visar gärna striden mellan
penningjakt och skönhetsbegär. R-n B.
Hergt, Oskar, tysk politiker (f. 1869). Var
från 1902 anställd i preussisk
förvaltningstjänst, blev regeringspresident 1914 i
Lieg-nitz och 1916 i Oppeln samt var aug. 1917—
nov. 1918 preussisk finansminister. H. deltog
därpå i grundandet av tysknationella
folkpartiet och var till okt. 1924 dess ordf. Han var
1919—23 led. av preussiska lantdagen och
tillhör sedan 1920 tyska riksdagen, där han
med mycken skärpa framfört sitt partis
kritik mot den nya republikanska regimens
politik. V. S-g.
Herholdt, Johan Daniel, dansk
arkitekt (1818—1902). Studerade 1852—54 i
Tyskland, Frankrike och Italien och blev efter sin
hemkomst ledare av den nya riktningen i
dansk arkitektur, den s. k. nationella
konst-närsskolan. Hans inflytande på karaktären
av Köpenhamns byggnadskonst blev av stor
betydelse, och många sedermera framstående
arkitekter, ss. Holm, Nyrop och M. Borch, voro
hans elever. Bland H:s arbeten märkas
universitetsbiblioteket (fullb. 1860) i
norditaliensk rundbågsstil, Studenterforeningen,
nationalbanken i florentinsk renässansstil (fullb.
1870), rådhuset i Odense (fullb. 1883) samt
restaurering av flera kyrkor och herrgårdar
(t. ex. Herlufsholm). H. blev 1879 hedersdr
vid Köpenhamns univ. — Hans farbror J
o-han Daniel H. (1764—1836), från 1805
prof, vid Köpenhamns univ. och 1819—25
överläkare vid Frederiks hospital, var en lärd och
skarpsinnig fysiolog och embryolog. P. E-t.
Heribert-Nilsson, Nils, botanist,
ärftlig-hetsforskare (f. 1883 26/5). Blev ledare av
Weibullsholms växtförädlingsanstalt 1911,
fil. dr och docent i Lund 1915 och fick 1926
professors namn. H. behandlade först den av
de Vries i ärftlighetsforskningen införda
växtarten Oenothera Lamarckiana och gav en helt
ny förklaring på dess formrikedom; medan de
Vries trodde, att denna framkallats genom
mutationer, bevisade H. experimentellt, att
här förelågo bastardering och klyvning enl.
Mendels lag (»Die Variabilität der Oenothera
Lamarckiana», 1912; »Die
Spaltungserschein-ungen der Oenothera Lamarckiana», 1915).
Senare framlade H. en på årslånga
odlings-försök grundad undersökning av art- och
bastardförhållanden hos vide (»Experimentelle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
