- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 9. Gullberg - Hopliter /
919-920

(1928) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herner, Sven - Herniker - Herning - Herniotomi - Hernlund, Carl Hugo - Hernqvist, Peter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

919

Herniker—Hernqvist

920

Hermupolis.

föregångsmännen för den moderna historiska
bibelforskningen i Sverige, när denna efter
sekelskiftet bröt sig fram och snart nog slog
igenom. Hans forskningsområde har
väsentligen varit G. T.
Ytterst exakt i sin
forskning, har H. i sin
ståndpunkt varit
moderat, varsamt kritisk
mot alla ytterligheter.
Han har därjämte
visat sig ha vaken blick
för G. T:s religiösa
betydelse. Vid
omläggningen efter nyare
linjer av
kristendomsun-dervisningen, särskilt
vid de högre allmänna

läroverken, har H. genom sina mycket spridda
läroböcker spelat en betydande roll. Bland
hans skrifter märkas »Den mosaiska tiden»
(1899—1900), »Verbesserungen zu Mandelkerns
grosser Konkordanz» (1909), »Die Opfermähle
nach dem Priesterkodex» (1911), »Gamla
testamentets religion» (1927) samt på
läroboksom-rådet »Israels historia» (1907; ofta omtr.),
»Biblisk läsebok» (1910; 3:e uppl. 1919 med
titeln »Biblisk textbok»), »Biblisk historia,
Israels historia och Jesu liv» (1919) och den
närmast för lärare avsedda »Israel, dess land,
sed, historia och Messias» (1922). E. M. R.

HeTniker (av sabinskt herna, klippor),
forn-italisk folkstam vid floden Trerus mellan
Volskiska bergen och Apenninerna. Städer:
Anagnia, Ferentinum, Frusino, Aletrium o. a.
Tidigare självständiga, kommo de 306 f. Kr.
under Rom. (H. Sgn.)

Herning, stad i v. Jylland, Ringköbing amt,
45 km ö. om Ringköbing; 9,647 inv. (1925).
Ligger på vidsträckta hedmarker (»Hedens
hovedstad»); viktig järnvägsknut och
handelsort. Köpstad 1913.

Herniotoml (av lat. he’rnia, bråck, och grek.
tomé, snitt), operation för inklämt bråck. Se
Kelotomi.

Hernlund, Carl Hugo, skolman,
skol-historisk författare, kommunalman (1848—
1914). Blev fil. dr i Uppsala 1882,
tjänstgjorde som lärare, som e. o. amanuens i
Riks

arkivet (1875—80) och som t. f. byråchef i
Ecklesiastikd p. (1882) samt blev 1883 lektor
i Visby (rektor där 1883—84). 1884 blev han
rektor vid Nya elementarskolan i Stockholm
(lektor där från 1894). H:s mångåriga
verksamhet vid Nya elementarskolan präglades av
kraft och målmedvetenhet samt medförde bl. a.,
att skolans natur av provskola ånyo kom till
sin rätt. Den av H. vid elementarskolan
organiserade s. k. praktiska avslutningsklassen
utgjorde i viss mån en förebild till 1904 års
omorganisation av de allmänna läroverken. —
H. var mångårig och verksam led. av
Stockholms stadsfullmäktige (1889—1903, 1905—11).
Han var led. av Första kammaren (höger}
1910—11. H. utgav »Skolordningsförslaget af
den 28 nov. 1778 jämte historik och bilagor»
(1880), »Bidrag till den svenska
skollagstift-ningens historia under partitidehvarfvet 1718
—1809, I, 1718—1760» (1882), jämte bilagor
(1892), »Johan Peter Lefrén och de
pedagogiska reformplanerna i Sverige på 1820-talet»
(1899) samt tills, m. K. A. Melin och R. Steffen
läseböcker i modersmålet. Fr. Sg.

Hernqvist, Peter, det svenska
veterinärväsendets grundläggare (1726 8/5—1808 18/i2).
H. var rusthållarson från Härlunda socken
(efter vilken han tog sitt namn), blev student
i Uppsala 1750 och
fil. mag. i Greifswald
1756, ägnade sig sedan
i Uppsala huvudsaki.
åt naturvetenskapliga
studier och kom i nära
beröring med Linné.
På ett riksstatens
stipendium for H. till
veterinärskolan i Lyon
och 1766 till den
berömde veterinären
La-fosse i Paris.
Hemkal-lad 1769, uppgjorde H.

förslag till ett »veterinäriskt lärohus och
laza-rette» i Stockholm, vilket förslag dock ej då
kom till utförande. 1770 fick han ett understöd
av 1,000 dal., blev 1772 lektor i matematik vid
Skara gymnasium och fick behålla
statsunderstödet mot villkor att vart tredje år till det
allmännas tjänst överlämna två »i
veterinä

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:15:40 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdi/0574.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free