Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 9. Gullberg - Hopliter / 951-952 (1928) - Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hertz, Henrik - Hertz, Wilhelm - Hertzberg, Axel Gustaf - Hertzberg, Ebbe Carsten Horneman - Hertzberg, Ewald Friedrich von - Hertzberg, John Konrad - Hertzberg, Nils Christian Egede - Hertzberg, Rafael - Hertzen, A. I. - Hertzka, Theodor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

romantiska tragedien »Svend Dyrings hus»
(1837; sv. övers. 1859), lustspelet
»Indkvarteringen» (1841; sv. övers. 1842), det
lyriska dramat »Kong Renés datter» (1845; sv.
övers. 1846), som ligger till grund för
Tjajkovskis opera »Jolantha», oeh det historiska
dramat »Ninon» (1848). Han skrev även
»Digte» (4 bd, 1851—62) och romaner. Han
fick 1845 titeln professor. H. slöt sig till J.
L. Heibergs estetiska uppfattning. Han blev
mycket populär genom det älskvärda och
behagliga i framställningen, stilens naturlighet
och den säkra tekniken. Hans dramatik
utkom i 18 bd 1854—73; ett urval i 9 bd kom
1893. Biogr. av H. Kyrre (1916).

        R–n B.

Hertz, Wilhelm, tysk skald (1835—1902),
prof. i litteraturhistoria i München, där han
slöt sig till den skaldekrets, som bildades av
Geibel, Heyse, Lingg m. fl. Med stilistisk
elegans överflyttade H. till modern tyska
franska och tyska medeltidsdikter, bl. a.
»Roland», »Spielmannsbuch», »Tristan und Isolde»
och »Parzival». H. skrev dikter, epos och
sagostudier.

        R–n B.

Hertzberg, Axel Gustaf, målare
(1832—78). H. var elev av Konstakad., begav sig
1861 till Finland, 1863 till Paris och därifrån
1867 till Düsseldorf. Han hade i sin ungdom
försökt sig på fornnordiska ämnen, målade
sedermera tysk folklig genre eller
1600-talsfigurer. Representerad på Nationalmuseum i
Stockholm av »Konfirmanden». H. var en
anspråkslös, ideellt lagd konstnärsnatur.

        G–g N.



Hertzberg, Ebbe Carsten Horneman,
norsk rättshistoriker, ämbetsman (1847—1912).
Blev jur. kand. 1870 och var 1877—86 prof. i
nationalekonomi vid univ. i Oslo, med. avbrott
april—juni 1884, då
han var medlem av
ministären
Schweigaard-Lövenskiold
(»aprilministären»). Han
uppbar sedermera ett
personligt vetenskapligt
statsgage, tills han
1903 blev
stortingsvald medlem av
Hypoteksbankens direktion
och s. å. ordf. i
tulltariff- och
traktatkommittéerna. 1906
blev H. riksarkivarie. H. utgav många
historiska och rättshistoriska avh., främst om
Norges sagatid. Hans huvudarbete är ordboken
till »Norges gamle love indtil 1387» (1895; i
del 5 av detta lagverk).

        O. A. Ö.*



Hertzberg, Ewald Friedrich von,
greve, tysk statsman (1725—95). Var först
arkivtjänsteman i preussiska
utrikesdepartementet, avslöt 1763 freden i Hubertusburg,
utnämndes därpå till andre stats- och
kabinettsminister samt stod vid Finck von
Finckensteins sida nära 30 år i spetsen för
utrikesministeriet. Under Fredrik Vilhelm II,
som upphöjde H. till greve, var dennes
mål allians med Ryssland och England mot
Österrike, Spanien och Frankrike. Av
Rysslands och Österrikes krig mot Turkiet från
1787 och 1788 ville H. begagna sig för att
genom medling vinna
åt Preussen Danzig och
Thorn, men genom
fördraget med Österrike
i Reichenbach (juli
1790) avstod Fredrik
Vilhelm II från att
fullfölja dessa planer,
varpå H. i juli 1791
fick avsked. — H.
utgav bl. a. »Oeuvres
politiques» (1795) och
»Recueil des
déductions, manifestes etc.,
rédigés et publiés par la cour de Prusse
1756—90» (3 bd, 1789—92). — Jfr skrifter om H.
av R. Krauel (1899), Th. Preuss (1902 och
1909) samt P. Wittichen, »Die polnische
Politik Preussens 1788—90» (1899).

        G. W–k.

Hertzberg, John Konrad, fysiker,
fotograf (f. 1871 22/12). Praktiserade som fotograf
hos A. Dahllöf, Stockholm, hade egen ateljé
där 1900—18 oeh blev hovfotograf 1909. H.,
som idkat specialstudier bl. a. i Wien, Paris
och Berlin, blev speciallärare i fotografi vid
Tekniska högskolan i Stockholm 1915, docent
där 1921. H. har utövat omfattande och
värdefull författar-, föredrags- och
undervisningsverksamhet i fotografi. Han är medarb. i
Nordisk Familjebok, utgav Svensk Fotografisk
Tidskr. från 1911 och är från 1917 red. av
Nordisk Tidskr. för Fotografi. H. har bl. a. utg.
»De fotografiska kemikalierna» (2 uppl. 1924).

Hertzberg, Nils Christian Egede,
norsk skolman, politiker (1827—1911). Blev
1867 föreståndare för seminariet i Hamar och
1873 expeditionschef för skolärendena samt
var 1882—84 statsråd och chef för
Kirkedepartementet. Som stortingsman (1886—88
och 1889—91) gjorde han sig mest bemärkt
genom sina angrepp mot de av Johan
Sverdrup framlagda förslagen till skollag. H.
utgav en mängd skrifter i pedagogiska, sociala,
religiösa och litterära ämnen.

        O. A. Ö.*

Hertzberg, Rafael, finländsk
skriftställare (1845—96). Utgav övers. från finska,
bl. a. tolkningar av »Kalevala», samlingarna
»Dikter» (1880) och »Nya dikter» (1884), med
efterklang av Topelius och signaturpoeterna,
samt flera kulturhistoriska arbeten. H. var
1875—88 medarb. i Helsingfors Dagblad.

Hertzen, A. I., se Herzen, A. I.

Hertzka, Theodor, ungersk
nationalekonom och samhällsutopist (1845—1924). Var
först nationalekonomisk medarbetare i
Wientidningen Neue Freie Presse, sedermera red.
för Wiener Allgemeine Zeitung samt
grundlade 1889 Zeitschrift für Staats- und
Volkswirtschaft. Sin egentliga ryktbarhet vann
han genom den socialutopiska skildringen
»Freiland, ein soziales Zukunftsbild» (1890;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>