Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hertzka, Theodor - Hertzman-Ericson, Gurli, f. Hertzman - Hertzog, James Barry Munnik - Hertzsprung, Ejnar - Heruler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
953
Hertzman-Erieson—Heruler
954
flera uppl.; Övers, till flera språk), varav
»Eine Reise nach Freiland» (1893; »En resa
till Friland», 1895) utgör en
sammanfattning. E. F. K. S-n.
Hertzman-Erieson, Gurli, f. Hertzman,
författarinna (f. 1879 3/n). Studerade vid
engelska univ., gifte sig 1900 och redigerade
Rösträtt för Kvinnor 1913 ff. Fru H. har författat
ett stort antal romaner, bl. a. »Bojor» (1910),
»Huset med vindskuporna» (1923) och
»Norrifrån» (1926), förströelseläsning eller
vederhäftig realism.
Hertzog, James Barry Munnik,
sydafrikansk militär och politiker (f. 1866), av
Kapholländsk börd. H. blev efter studier i
Amsterdam advokat i Oranjefristaten och
domare där 1895,
tjänstgjorde som general
under boerkriget och
förordade våren 1902
den då hopplösa
stridens fortsättande. H.
blev 1907 justitie- och
undervisningsminister
i Orange river colonys
första ministär efter
självstyrelsens
införande och 1910 i
ministären Botha
Sydafrikanska unionens
förste justitieminister. Efter en skarp
konflikt med Botha avgick han vid
rekonstruktionen av dennes ministär dec. 1912. Han
bildade en boernationalistisk partigrupp,
nationalistpartiet, och motsatte sig efter
världskrigets utbrott, 1914, Bothas och Smuts’
politik, som gick ut på lojal samverkan med
brittiska regeringen under kriget. Under
boerupproret s. å. intog H. en tvetydig
hållning och uttalade sig under- de följ, åren allt
tydligare för upprättandet av en utav
Brittiska riket helt oberoende sydafrikansk
republik. Medan Smuts 1920 förenade sina
anhängare med det brittiska unionistpartiet till
ett nytt sydafrikanskt parti, fortsatte H.
såsom ledare för de oförsonliga boerelementen
sin opposition och ingick 1922 allians med den
andra oppositionsgruppen, arbetarpartiet. H.
är sedan 1924 sydafrikansk premiärminister
(i en koalitionsministär av sitt parti och
arbetarpartiet). Han deltog i rikskonferensen
1926 i London och förklarade sig därpå nöjd
med den självstyrelse inom riket, som då
bekräftades för Sydafrika och övriga
domi-nions. V. S-g.
Hertzsprung, E j n a r, danskfödd astronom
(f. 1873 8/io). Blev 1909 e. o. prof, i Göttingen,
s. å. observatör vid astrofysikaliska
observa-toriet i Potsdam, 1919 adjunktdirektor för
observatoriet i Leiden och 1920 e. o. prof, vid
univ. där. H. har verkat banbrytande inom
stellarastronomien och astrofysiken. Redan
1905 lyckades H. påvisa, att de gula och röda
stjärnorna med avseende på sin lyskraft
uppdelas i två grupper, »jättar» och »dvärgar».
Denna viktiga upptäckt bildar
utgångspunkten för alla senare undersökningar om
stjärnornas utveckling. S. å. angav H. en formel,
varigenom stjärnornas dimensioner kunna
beräknas, när man
känner deras lyskraft och
temp. H. har även
verkat banbrytande
inom den
observerande astronomien, främst
genom sina
fotometriska precisionsmetoder
samt genom de
effektiva våglängdernas
metod, vilken ger ett
mått på färgen, resp,
temperaturen, såväl
för stjärnor som för
ytformiga objekt. Många av H:s arbeten äro
ägnade åt de föränderliga stjärnornas
problem. H. har bl. a. visat, att plejadstjärnornas
nebulosor säkerligen icke lysa med eget ljus.
Han har lyckats finna ett betydande antal
nya medlemmar av den parallellgående
stjärn-gruppen i Stora björnen och visat, att
himlens ljusstarkaste stjärna, Sirius, också hör
till denna grupp. H. har utvecklat de
indirekta metoderna att bestämma
stjärnav-stånd och var den förste, som påpekade, att
vissa spektrallinjers intensitet beror av
lys-kraften. Han tog 1924—25 i Johannesburg
hundratals plåtar i och för undersökning i
stor skala av föränderliga stjärnor och
konstaterade därvid avsevärda förändringar under
en enda natt i en stjärnas ljusstyrka. K. Lmk.
Herüler, nordiskt vikingafolk under
folk-vandringstiden. Äldst omtalas de som en egen
folkstam vid goternas sida på Svarta havets
n. strand. Omkr. 260—280 företogo de
plund-ringståg därifrån till Mindre Asiens och
Greklands kuster (se D e x i p p o s). Vid mitten av
300-talet måste h. erkänna goternas övervälde,
och de delade dessas öde efter hunnernas
infall. Sedan hunnernas välde upplösts, blevo
h. fria och bildade ett eget rike vid övre
Theiss. H. utgjorde en betydande del av de
legotrupper, varmed Odovakar 476 störtade
västromerska riket. Det heruliska riket i
Ungern störtades i början av 500-talet av
langobarderna. Om dessa strider finnas
utförliga berättelser hos Prokopios och Paulus
Diaconus. En del av det besegrade folket
vandrade tillbaka till östersjöländerna; de
skyndade förbi danernas folk och seglade över
till ön Thule (Skandinavien), där de bosatte
sig vid sidan av götarna. Den återstående
delen av stammen fick 512 av östroms
kejsare tillåtelse att slå sig ned s. om Donau (i
trakten av nuv. Belgrad). Sedan de (omkr.
545) dödat sin egen konung, sände de bud
till stamfränderna i Sverige för att därifrån
erhålla en konung av den gamla kungaätten.
Då beskickningen dröjde, läto emellertid h.
av kejsar Justinianus förmå sig att taga till
konung en i Konstantinopel uppfostrad herul,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
