Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hessen (Hessen-Darmstadt, fristat) - Hessen-Darmstadt - Hessen-Homburg - Hessen-Kassel - Hessen-Nassau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
969
Hessen-Darmstadt—Hessen-N assau
970
tillhöra klimatiskt Tysklands gynnsammaste
trakter. Här har jordbruket nått hög grad
av intensitet; alla vanliga mellaneuropeiska
kulturväxter odlas, framför allt råg, vete,
potatis, sockerbetor och även majs (som
foderväxt). Kring de större städerna drives
intensiv grönsaks- och fruktodling. På
sluttningarna mot Odenwald och Rheinhessens
bergland ligga vingårdarna tätt; H:s
vinproduktion (Niersteiner och Liebfraumilch m. fl.
sorter) uppgick 1925 till 354,254 hl. I
bergstrakterna få boskapsskötsel och
skogshantering större betydelse. Industrien är
koncentrerad i städerna, bl. a. Mainz, Offenbach och
Darmstadt. Kommunikationsnätet är väl
utvecklat; H:s viktigaste järnvägar, däribland
oågra av Tysklands huvudlinjer, konvergera
mot Frankfurt a. M. och Mainz. — Befolkningen
är av rhenfrankisk, i Oberhessen delvis av
hes-sisk, stam och bor tätast på slättlandet;
särskilt tätt ligga byarna vid den gamla färdvägen
(»die Bergstrasse») vid Odenwalds fot. 1925
voro 66,2 % protestanter, 30,9 % katoliker
(mest inom de forna riksomedelbara stiften
Mainz och Worms) och 1,5 % judar. Av
yrkesutövarna voro 34,5 % sysselsatta inom
jordbruket med binäringar, 40,6% inom industrien
och 14,5 % inom handel och samfärdsel. För
den högre undervisningen sörja ett univ. i
Giessen och en teknisk högskola i Darmstadt.
Storhertigdömet H. var enl. författningen
av dec. 1820 (ändrad 1856, 1862, 1872. 1900
och 1911) en konstitutionell monarki.
Regen-ten, som benämndes »storhertig av H. och vid
Rhen», delade makten med en lantdag på två
kamrar. Den nuv. författningen av dec. 1919
gjorde H. till republik (V olksstaat). I spetsen
står en på tre år vald statspresident, även
regeringens ordf, och ansvarig inför lantdagen.
Denna består nu av endast en kammare med
70 medl. och väljes av alla tyska medborgare
i H., män och kvinnor, som fyllt 20 år.
H. uppstod 1567 genom lantgrevskapet H:s
delning (se föreg. art.), blev 1806
storhertig-döme och fick på Wienkongressen 1814 ett
område på vänstra Rhenstranden; 1866 ställde
det sig på Österrikes sida och måste göra
landavträdelser till Preussen. I nov. 1918
utbröt revolutionen, den regerande storhertigen
Ernst Ludvig (se Ernst, sp. 999)
förklarades avsatt, och republiken utropades.
Litt.: G. Greim, »Landeskunde des
Gross-herzogtums H., der Provinz H.-Nassau und
des Fürstentums Waldeck» (1908); H. Gmelin,
»Verfassungsentwicklung und Gesetzgebung in
H. von 1913—19» (i Jahrbuch des öffentlichen
Rechts, bd IX, 1920) och »Die hessische
Ver-fassung und Gesetzgebung von 1920», bd X
(1921); R. Hessler, »Hessische Ländes- und
Volkskunde» (2 bd, 1907—10); K. Esselborn,
»H.-Darmstadt» (1926). S. F.; Å. S-n.
Hessen-Darmstadt, se Hessen.
Hessen-Homburg, före 1866 tyskt
lantgrev-skap, omfattande staden Homburg (Bad
Hom-burg, i Taunus) med omgivningar och kretsen
Meisenheim (nu i Rhenprovinsen). Var urspr.
en del av Hessen-Darmstadt, övergick 1622
till en sidolinje, införlivades vid dennas
utslocknande 1866 ånyo med Hessen-Darmstadt
men avträddes s. å. till Preussen.
Hessen-Kassel, före 1866 tyskt
kurfursten-döme, omfattade största delen av nuv.
reg.-omr. Kassel i prov. Hessen-Nassau; till H.
hörde utom stamlandet (det egentliga Hessen)
storfurstendömet Fulda, furstendömena Hanau
och Hersfeld, grevskapet Schaumburg,
herrskapet Schmalkalden m. m.
Historia. Hessen-Kassel skapades vid den
hessiska delningen 1567 (se Hessen) och
gavs som lantgrevskap åt Filip den
ädelmodiges äldste son, Vilhelm IV (reg. 1567—
92). Dennes sonson Vilhelm V (reg. 1627
—37) var en av de första tyska furstar, som
slöto sig till Gustav II Adolf (6 aug. 1631).
I westfaliska freden 1648 erhöll också
Hessen-Kassel i belöning abbotstiftet Hersfeld och
större delen av grevskapet Schaumburg.
Fredrik I (reg. 1730—51), som gift sig
med den svenska drottningen Ulrika
Eleonora och 1720 blivit konung av Sverige,
överlämnade styrelsen av Hessen-Kassel åt sin
bror, vilken sedermera efterträdde honom som
Vilhelm VIII (reg. 1751—60). Dennes son
Fredrik II (reg. 1760—85) övergick till
katolicismen och vann herostratisk
ryktbarhet genom att under nordamerikanska
frihetskriget (1775—83) för omkr. 57 mill. kr.
utarrendera sin armé till engelska regeringen.
Hans son och efterträdare Vilhelm IX
(reg. 1785—1821) antog 1803 titeln kurfurste
och kallade sig som sådan Vilhelm I men
förlorade 1807 sitt rike, som därpå till 1813
var införlivat med Westfalen. I kriget 1866
ställde sig kurfursten Fredrik Vilhelm
(reg. 1847—66) på Österrikes sida. Han
tillfångatogs av preussarna (juni s. å.), varefter
landet införlivades med Preussen (se
Hessen-Nassau).— Litt.: P. Losch, »Geschichte
des Kurfürstentums Hessen 1803—66» (1922)
och »Kurfürst Wilhelm I., Landgraf von
Hessen» (1923). Ä.S-n.
Hessen-Nassau, preuss. prov, i mellersta
Tyskland, huvudsaki. belägen mellan Weser i
n. samt Rhen och Main i s.; 15,703 kvkm,
2,403,310 inv. (1925). H. omsluter h. o. h.
hessiska prov. Oberhessen (jämte den
angränsande Rhenprovinskretsen Wetzlar); till H.
hörande enklaver äro kretsarna Schmalkalden
i Thüringen och grevskapet Schaumburg vid
mellersta Weser. H:s n. ö. delar uppfyllas
av Hessiska berglandet, som
kännetecknas av snabb växling mellan
skog-klädda berg och kullar samt fruktbara
dalbäcken. Berggrunden utgöres av brokig
sandsten (trias), flerstädes genombruten av
ter-tiära ba^plter, som bilda markerade platåberg
eller käglor: Meissner (750 m ö. h.),
Habichts-wald (615 m), Knüllgebirge (636 m). Hessiska
berglandet avvattnas genom Wesers
källflo-der Werra och Fulda och deras tillflöden (Eder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
