- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 9. Gullberg - Hopliter /
987-988

(1928) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heydebrand und der Lasa, Ernst von - Heyden (Heyde), Jan van der - Heydt, August von der - Heyduk, Adolf - Heyerdahl, Hans Olaf - Heyermans (Heijermans), Herman - Heyking, Elisabeth von - Heyman, Elias - Heüman, Elis Daniel - Heyman, Hugo - Heyn, Pieter Pietersz. - heyne, Christian Gottlob - Heynicke, Kurt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

987

Heyden—Heynicke

988

pisk preussisk junker, var som den
konservativa lantdagsgruppens ledare mycket
inflytelserik och motsatte sig särskilt ihärdigt
alla förslag till avskaffande av den
preussiska treklassvalrätten. V. S-g.

Heyden [håFden] (H e y d e), Jan van
der, holländsk målare (1637—1712),
arkitektur- och landskapsmålare med fast teckning
och stor finhet i tonen. Han har även målat
stilleben, huvudsaki. böcker, glober o. dyl. H.
är företrädd i talrika museer, bl. a. i
Göteborg, Köpenhamn och Oslo. A. L. R.

Heydt [halt], August von der, tysk
finansman, politiker (1801—74). Var från
1824 delägare i bankirfirman von der H.,
Kersten und Co. i Elberfeld, var dec. 1848—
maj 1862 preussisk handelsminister,
organiserade som sådan post- och telegrafväsendet
och ledde utvecklingen av Preussens
järnvägsnät. Han var mars—sept. 1862 och 1866
—69 preussisk finansminister. — H:s bror
Daniel von der H. (d. 1874), delägare i
familjens bankirfirma, geheimekommerseråd,
ledde 1852—71 fattigvården i Elberfeld och
grundläde där det s. k. Elberfeldsystemet (se
Fattigvård, sp. 163). V. S-g.

Heyduk [he’jdok], Adolf, tjeckisk skald,
teckningslärare (1835—1923). H. är framför
allt lyriker. Av hans många diktsamlingar
må nämnas de intima »V zåtisf» (I det stilla;
1883) och »Zaväté listy» (Bortblåsta blad;
1886), lovsånger till ett stilla liv i familjens
sköte och i gemenskap med naturen. Tjeckisk
monogr. av F. Tichy (1915). C. T-t.

Heyerdahl [he’j-], Hans Olaf, norsk målare
(1857—1913). Studerade i München och Paris,
vann där stor framgång och fick ett franskt
statsstipendium efter att ha utställt »Det
sjuka barnet». Bland hans senare alster
märkas det utmärkta dubbelporträttet
»Systrarna», »Döende arbetare», flera fantastiska
kompositioner, porträtt, landskap, Parismotiv.
Representerad i norska nationalgalleriet, i
museerna i Stockholm och Göteborg. G-gN.

Heyermans [häPermans] (Heijermans),
Hermann, holländsk författare (1864—
1924). Var en av de mest framträdande
socialistiska naturalistiska författarna i Holland
och skildrade mest judiska förhållanden i
berättelser, romaner och skådespel. Nämnas
må »Kamertjeszonde» (1898), »Diamantstad»
(1903; sv. övers. 1909), »Schetsen van
Samuel Falkland» (en av H:s pseudonymer; 19
bd, 1896 ff.) samt dramerna »Op hoop van
zegen» (1900; »Hoppet», uppf. i Göteborg 1905,
sedan i Sthlm) och »Dageraad» (1921). R-n B.

Heyking [häi’-], Elisabeth von. tysk
författarinna (1861—1925), dotterdotter till
Achim von Arnim och Bettina Brentano, g. m.
diplomaten Edmund vonH. Väckte stort
uppseende med romanen »Briefe, die ihn nicht
erreichten» (1903; sv. övers, s. å.), som
skildrar adels- och diplomatkretsar; hon skildrade
även boxarupproret i Kina m. m.

Heyman [he’j-], Elias, läkare, akademisk

lärare (1829—89). Blev 1857 med. lic., 1859
kir. mag. samt 1877 med. dr, var 1862—78
en mycket anlitad läkare i sin födelsestad,
Göteborg. Som stadsfullmäktig där 1868—75
tog han verksamt del i organiserandet av
stadens hälsovårdsväsen Efter att 1877 ha
speci-minerat med »Studier i allmän helsovård
grundade på Göteborgs mortalitetsförhållanden»
och »Renhållningsväsendet i städer ur
helso-vårdens synpunkt» utnämndes han 1878 till
prof, i allmän hälsolära vid Karolinska
institutet, den förste svenske professorn i hygien.
H. stiftade 1881 Hälsovårdsföreningen i
Stockholm. Han utgav många skrifter i allmän
hälsovård samt redigerade Bibliotek för
Helsovård, Helsovårdsföreningens Förhandlingar och
(1881—89) Hygiea. R. T-dt.*

Heüman [hö’j-], Elis Daniel, präst
(1859—1908). Prästvigdes 1881 efter studier
i Lund, blev kyrkoherde i Falkenberg 1890,
e. o. hovpredikant 1892 och kyrkoherde i
Adolf Fredriks församling i Stockholm. H.
var framstående predikant, stridbart ortodox,
skrev flitigt i dagspressen (Vårt Land), utgav
flera bibelutläggningsverk och (1901) en
årgång predikningar. Han blev 1905 led. av
svenska kyrkans bibelkommitté och 1906 led.
av Första kammaren (höger) för Hallands län.

Heyman [he’j-], Hugo, sociolog och
statistiker (f. 1883 23/8). Blev fil. kand, i
Uppsala 1906, 1916 aktuarie och 1918 sekr. i
Socialstyrelsen. Han är ledare för dennas
pris-och kooperationsstatistik och utarbetar
månatliga uppgifter om varuprisens förändringar
(prisindex) i Sverige. H. är
ordförandesuppleant i statens bostadsnämnd. Under
världskriget tog H. betydande andel i det statliga
arbetet för folkförsörjningens ordnande, bl. a.
som led., från början av 1917, av
folkhus-hållningskommissionen och s. å. föreståndare
för dess brödavdelning. ö.

Heyn [håin], Pieter Pietersz.,
holländsk amiral (1588—1629). Som chef för
Västindiska kompaniets flotta slog han 1627
spanjorerna. Sedan han 1628 erövrat den
stora spanska silverflottan i Matanzasviken
(Kuba), blev han holländsk amiral. H.
stupade i strid vid Dunkerque.

Heyne [hai’no], Christian Gottlob
(1729—1812), sedan 1763 prof, i Göttingen.
Bidrog i hög grad att lyfta de klassiska
studierna genom att betona det sakliga,
historiska och kulturella.

Heynicke [hal’-], Kurt, tysk författare
(f. 1891), sedan 1926 dir. för och dramaturg
vid Düsseldorfs förenade stadsteatrar. Har
skrivit diktsamlingar, »Das namenlose
An-gesicht» (1919), »Die hohe Ebene» (1921;
tillökad uppl. 1925) m. fl., berättelser, »Buntes
Abenteuer» (1924), »Eros inmitten» (1925)
m. fl., skådespel, »Das Meer» (1925), »Der
Prinz von Samarkand» (s. å.), m. m. H. är
expressionist; hans lyrik rymmer själfull
bekännelse om längtan efter försoning och
mänsklighetsförbrödring, allkänsla. R-n B.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:15:40 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdi/0612.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free