Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hinduism - Hindukusch - Hindustan el. Hindostan - Hindustani, Hindostani
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1033
Hindukusch—Hindustanl
1034
ägna sin dyrkan åt hans »söner», Ganesa och
Skanda (se dessa ord), medan långt flera
äro anhängare av Visnu, särskilt i hans
inkarnationer som Räma och Krisna (se dessa
ord). Visnuismen i olika, mera föråldrade
eller grövre former har fått oerhörd spridning
genom religiösa förkunnare som Rämänuja,
Rämänanda, Vallabha m. fl. Dravidiska o. a.
icke-ariska element ingå i mycket hög grad i
Éaktidyrkarnas religion (se åaktidyrkare).
Inom modern h. ha framträtt dels socialt
revolutionerande sekter, t. ex. sikher (se d. o.),
dels religiöst reformatoriska sådana, som vilja
återställa religionen till en antagen äldre
högre form (se Brähma Samäj). H.
genomgår möjl. en omdaningsprocess; dess
bestånd är likväl knappast allvarligt hotat.
Litt.: M. E. A. Barth, »Les religions de
ITnde» (1879); L. D. Barnett, »Hinduism»
(1906) och »Hindu gods and heroes» (1922);
sir A. Lyall, »Asiatic studies» (2:a uppl. 1907);
S. V. Ketkar, »An essay on hinduism, its
formation and future» (1912); J. N. Farquhar,
»A primer of hinduism» (1912) och »The
reli-gious literature of India» (1920); W. Crooke i
»Encyclopædia of religion and ethics», VI, s.
686—715 (1913); uppsats av J. Charpentier i
Nord. Tidskr. (1915); sir Ch. Eliot, »Hinduism
and buddhism» (3 bd, 1921). J. Ch-r.
Hindukusch, bergskedja i Centralasien,
utmed indisk-afganska gränsen och genom n. ö.
Afganistan, vattendelare mellan Indus och
Amu-darja. H. börjar n. om Karakorum och
följer sydranden av Pamir, i n. begränsad av
Pandj-(Amu-)dalen, varifrån Baroghilpasset
(3,880 m) leder över till Yarkhundalen på
indiska sidan. Kedjan går därpå åt v. s. v. och
bildar utefter en längre sträcka en bergmur
av intill 7,000 m; över Chitraldalen i s. höjer
sig bergets högsta topp, Tirach-mir (7,421 m);
v. därom ligga Agrampasset (5,050 m) och
Dorahpasset (5,000 m). Berget träder nu helt
innanför afganska gränsen, först som
skiljemur mellan Kafiristan och Badaksjan, men
sänker sig åt v. och öppnar talrika farbara
vägar mellan Kabulområdets övre dalar och
landskapen i n., Khawakpasset (3,550 m),
Ha-jigakpasset (3,715 m) m. fl.; i n. följes berget
av det mäktiga Khwaja Muhammad (Chodja
Mahomed; 5,200 m). Som bergets västgräns
räknas Bamian under 67° 54’ ö. Igd; v. därom
vidtager Kuh-i-Baba. H:s hela längd är omkr.
650 km. Snögränsen ligger vid omkr. 5,000 m,
men glaciärerna gå långt djupare ned.
Hindüstän el. H i n d ö s t ä n, pers,
(hinduernas land), i vidsträckt men oriktig betydelse
hela Främre Indien, i inskränkt slättlandet
kring övre Ganges och Jumna. J. Ch-r.
Hindüstänl, H i n d ö s t ä n i (språket i
Hindustan), det europeiska namnet på en arisk
dialekt i n. Indien, vilken blivit det moderna
Indiens allmänna samfärdsspråk. Under den
gemensamma rubriken h. sammanfattar
emellertid sir G. A. Grierson tre av huvudspråken
i n. Indien, näml, a) punjäbi (se d. o.) i
cent
rala och östliga delarna av Punjab, b) västlig
hindi inom området från ö. Punjab i v. ung.
till Cawnpore i ö. och c) östlig hindi mellan
Cawnpore och Benares (ung. = hela Oudh)
samt s. därom i vissa delar av
Centralprovinserna. Av dessa härstamma de två första från
präkritdialekten sauraseni (punjäbi har dock
mottagit en del inflytelser från sindhi och
lahndä, västligare dialekter, som förut talades
i Punjab), medan östlig hindi härstammar
från ardha-mägadhi (se Mägadhi). Av västlig
hindi särskiljer man fyra huvuddialekter, av
vilka de viktigaste äro bräj bhäsä kring
Muttra (Mathura) och kanauji i centrala
delarna av Doab och n. därom, båda
Krisna-dyrkarnas religiösa språk, östlig hindi har
tre stora dialektområden, awadhi, chattisgarhi
och baghèli’, endast det första av dem är ett
litteraturspråk, och på detta äro de flesta av
Rämareligionens urkunder avfattade.
Med h. i inskränkt och egentlig mening
förstås emellertid (enl. Grierson) det
litteraturspråk, som grundar sig på dialekten i
trakten kring Delhi, där områdena för västlig
hindi och punjäbi redan börja mötas. Detta
språk blev under Mogultiden (från 1526) — och
kanske även tidigare — det gängse språket
i härskarens residens och hovläger samt fördes
på denna väg samtidigt med väldets
utbredning småningom ut över nästan hela Indien,
så att det utvecklats till ett allmänbegripligt
samtals- och litteraturspråk. Av detta h.
förekomma flera litterära varieteter: dakhini
(sydlig), som först brukades litterärt, samt
framför allt urdü (ofta helt enkelt kallat h.)
och hindi (i litterär mening). Urdü (eg.
zdbän-i-urdü, lägerspråket) är numera det
gemensamma språket för Indiens muhammedaner.
Det är grammatiskt en rent indisk dialekt (med
några få persiska påverkningar), men dess
ordförråd är så uppfyllt med persiska och
arabiska lånord, att ofta nästan intet återstår
av det egentliga indiska ordmaterialet.
Därför skrives urdü också blott med persisk
(arabisk) skrift. Litterär hindi åter är ett sedan
1800-talets början gängse idiom, vilket
uppkommit så, att man för att skapa ett
litterärt språk för hinduer helt enkelt bearbetade
urdü i puristisk tendens, d. v. s. systematiskt
utrangerade lånorden och ersatte dem med
inhemska ord eller med lån från det klassiska
litteraturspråket, sanskrit. Denna tendens har
gått därhän, att h. ofta blott kan förstås av
bildade personer. Det skrives med inhemskt
alfabet, devanägari (se d. o.). Särskilt urdü
(men även hindi) har under senare tid
upptagit en mängd engelska lånord.
Punjäbi, västlig och östlig hindi samt urdü
och (litterär) hindi talas sammanlagt av
betydligt mer än 100 mill. människor. För de
olika dialekternas språkliga karakteristika
hänvisas till de utförliga redogörelserna av
G. A. Grierson i »Linguistic survey of India»,
bd VI (1904) och IX: 1 (1916), samt vidare till
de jämförande grammatiska arbetena av J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
