Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hiss - Hissa - Hissar, Hissarlik - Hissbana - Hissinspektion - Hissmofors - Hisstyg - Histeridae - Histiaios - Histogenes - Histokemi - Histologi, Vävnadslära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1055
Hissa—Histologi
1056
till hissehaktet vid de olika våningslägena
sluta vid sin stängning kontakter, som
framsläppa reläströmmen. Grinden och dörrarna i
fråga måste därför samtliga vara stängda, för
att h. skall fungera. Till ytterligare säkerhet
är varje sådan dörr då låst genom en på den
inåt schaktet vänua sidan placerad, mekanisk
spärr, som icke kan åtkommas utifrån.
Hisskorgen har en utskjutande dubb, som i
korgens läge mitt för varje dörr skjuter undan
spärren, så att dörren kan öppnas. Alla
reläledningar inifrån h., vilkas antal bl. a. beror på
huru många olika rörelsekombinationer h. skall
kunna utföra, sammanföras i en ledningskabel,
som från hisskorgens undersida frihängande
föres upp till maskinrummet. Om bärlinan
brister, hindras korgen från att falla genom
■den s. k. fångapparaten, vilken utgöres av
kilklossar, som vid linbrott automatiskt låsa
fast korgen vid gejderna. Inom korgen
anbringas ofta en tryckknapp till relä för att
stanna hissens rörelse i vilket läge som
helst samt en nödsignal till betjäningen, om
genom något fel h. stannar mellan våningarna.
Hissmaskineriet kan då, genom en handvev i
maskinrummet, bringas i rätt läge vid
närmaste våningsplan. Elektrisk belysning
finnes i allm. i själva hisskorgen. Inom byggnad
brukar i Sverige för h. med förare icke
tilllåtas högre hastighet än 1 m i sek. och för
annan h. högst 0,5 m i sek. Gruvhissar gå
däremot betydligt fortare och givas
hastigheter av 5—6 m i sek. vid personbefordran
samt 15—30 m vid uppfordring av malm och
kol. Det för gruvhissen använda spelet har
en cylindrisk el. konisk trumma, på vilken
uppfordringslinan upplindas, resp, avlindas.
Då i regel dubbla h. användas i gruvor, varav
den ena går upp, då den andra går ned, är
speltrumman delad i två hälfter, av vilka den
ena pålindas, då den andra avlindas. Den ena
hälften kan förställas i förhållande till den
andra, varigenom uppfordring från olika
nivåer i gruvan kan åstadkommas. — Bland
äldre hisskonstruktioner må nämnas p a t e
r-nosterhissen, som består av ett system
av öppna hisskorgar, upphängda vid ett
ändlöst kättingsystem, så anordnat, att
hisskorgarna befinna sig i oavbruten gång nedåt i
schaktets ena hälft och uppåt i det andra.
I varje våning äro två ingångar till h., en
för de nedgående, en för de uppgående
korgarna. Hydrauliska hissar sättas i
verksamhet genom vattentrycket från en kolv,
rörlig i längdriktningen inom en vertikal
cylinder. Vid hydrauliska h., som äro direkt
verkande, uppbäres hisskorgen direkt ay denna
kolv; vid de indirekt verkande äro cylindern
och den däri löpande kolven placerade vid
sidan av hissehaktet och kolven förbunden med
ett blocktyg, vari hisskorgen hänger. G. H-r.
2. (Sjöv.) Signaler, hissade på samma
sejn-fall (se d. o.) under varandra, sägas utgöra
ett hiss. ö-g.
Hissa, sjöv., medelst göling, talja el. dyl.
upplyfta föremål i höjden. Flytta föremål
nedåt kallas fira el. hala ned, aldrig
»hissa ned». Jfr Flagga.
Hissa’r, Hissarli’k, se Hisar, Hisarlik.
Hissbana, se Bergbana.
Hissinspektion för övervakande av
hissanläggningars utförande och skötsel ur
säkerhetssynpunkt förekommer i ett flertal länder.
I Sverige utövas denna kontroll i allm. av
byggnadsnämnden på de orter, där
byggnadsstadgan för rikets städer äger tillämpning, i
Stockholm av överståthållareämbetet. Hissar
i fabriker och gruvor stå under
yrkesinspektionens överinseende. G. H-r.
Hissmofors, sulfitfabrik, sågverk och
elektrisk vattenkraftstation i Rödöns socken,
Jämtland, vid Hissmoforsen i Indalsälven,
nära Krokoms järnvägsstation. Vattenfallet
är utbyggt till 15 m fallhöjd och 13,700 hkr
medelvatteneffekt. Tax.-värde 2,005,600 kr.
(1927), därav 105,600 kr. för
jordbruksfastighet. H. tillhör H. a.-b., stiftat 1894, aktiekap.
2,860,000 kr., 285 arb., årstillverkning 16,000
ton sulfitcellulosa och 2,500 stds trävaror;
bolaget levererar även elektrisk energi, bl. a.
till Östersunds belysning.
Hisstyg. Då ett block fästes vid någon last
och en lina el. ett tåg ledes därigenom, bildar
detta ett h. el. blocktyg (se Block 3).
Histe’ridae, en till serien Clavicornia
hörande fam. av små skalbaggar med undertill
kullrig, ovan tillplattad, hårdskalig och
glänsande kropp, vars täml. korta täckvingar
lämna spetsen av bakkroppen obetäckt.
Såväl i fullbildat skick som i larvstadiet leva
de flesta i spillning, i ruttnande djur eller
svampar och livnära sig mestadels av rov. Av
de omkr. 2,000 kända arterna har ett
femtiotal (av släktena Hister, Platysoma m. fl.)
anträffats i Sverige. G. A-z.*
Histiäi’os (lat. Histiaè’us), härskare i
Mile-tos (omkr. 500 f. Kr.) under persisk
överhöghet, deltog i konung Daxeios’ fälttåg mot
sky-terna (omkr. 513 f. Kr.) och avstyrde
upprivandet av bryggan över Donau. Sedermera
underblåste han jonernas uppror.
Histogenès, se Insekter.
Histokeml, se Histologi.
Histologi (av grek. histo’s, vävnad, och
lo’-gos, lära), Vävnadslära, har till uppgift
att utforska växt- och djurorganismernas
finaste sammansättning, d. v. s. formelement,
varav växter och djur äro uppbyggda, att
utröna dessa elements utveckling, byggnad och
förbindelser samt att utreda de förändringar,
som de kunna undergå till sin gestaltning i
samband med olika livstillstånd. H. är
således en i de finaste detaljer inträngande
beskrivande anatomi och kallas därför också
mikroskopisk anatomi.
Först med uppfinningen av mikroskopet
(omkr. 1600) har den histologiska
vetenskapen kunnat komma till utveckling. Som h:s
grundläggare pläga framhållas italienaren M.
Malpighi (1628—94) och holländaren A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
