Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjortö, Knud Anders - Hjo—Stenstorps järnväg (H. S.) - Hjul - Hjularöd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1085
Hjo—Stenstorps järnväg—Hjularöd
1086
mängd romaner och berättelser, bl. a.
»Hjem-me fra egnen» (1901), »Stöv og stjerner»
(1904), »To verdener» (1905), »Hans
Rå-skov» (1906), »Rasmus» (1909), »Den fortabte
sön» (1910), »Forårsskyer» (1912), »Tvelys»
(1917), »Spotske jomfruer» (1918), »Faust»
.(1921) och »Den gule krönike» (1923). En
blandning av lyrisk-filosofisk reflexion och
torr, skarp intelligens bildar resonansbottnen
för H:s alstring, som ställt honom i första
ledet av Danmarks nu levande prosaister.
Medan några av hans arbeten företrädesvis
skildra landsortslivets trånghet, äro andra
själsmålningar, behandlande striden mellan
dröm och verklighet. H. har en särskild
förmåga att teckna unga kvinnor och barn. Han
har även skrivit »Fra ordenes samfund» (1918)
och »Sprogets luner» (1927). Litt.: Oluf Friis
och F. Johansen, »K. H.» (1924). P. E-t.
Hjo—Stenstorps järnväg (sign. H. S.),
spårvidd 0,891 m, 54,5 km lång, därav huvudlinjen
Hjo—Stenstorp 38,7 km och sidolinjerna
Svensbro—Ekedalen samt Ekedalen—Tidaholm
8,6, resp. 7,2 km, utgör medelst sin huvudlinje
förbindelseled (över Stenstorp) mellan Västra
stambanan jämte Västergötlands smalspåriga
järnvägsnät och Vätterns trafik mellan Hjo
och Hästholmens hamn, där Östergötlands
järnvägsnät ansluter. Bispår från Ekedalen
till övertorp och Oltorp. Linjen
Hjo—Stenstorp öppnades 1873, Svensbro—Ekedalen 1874
och Ekedalen—Tidaholm 1876. F. P.
Hjul. Hjul för fordon består av 1)
nav (hjulnav), den i mitten befintliga
håldel, vilken trädes på hjulaxeln och skyddas
mot nötning av en lagerbussning
(hjulbössa), 2) ekrar, de från navet radiait
utgående stöden, samt 3) hjulring, den
yttersta mot underlaget rullande delen, med
uppgift att direkt upptaga de på h. verkande
krafterna. Vid vanliga trähjul är hjulringen
sammansatt av flera delar (1 ö t a r) och för
större hållbarhet på utsidan försedd med en
i varmt tillstånd påkrympt hjulskena av
järn, som ytterligare fästes med försänkta
skruvar. Skivhjul bestå av en rund skiva
av trä eller plåt och sakna ekrar. Se vidare
Drivhjul, Hjulring och Kugghjul. O. B-n.
För åkdon använda h. synas tidigast ha
utgjorts av runda träskivor i ett enda stycke
eller hopsatta av flera plattor. Yngre äro h.
med ring, ekrar och nav och äldst bland dessa
h. med fyra ekrar. De äldsta formerna
förekomma ännu i dag, t. ex. i Mindre Asien. H.
av trä och brons från brons- och järnåldern ha
hittats i flera europeiska länder från Italien
i s. till Sverige i n., ofta tills, m. hela
vagns-redet. Fyrekriga vagnshjul finnas i mängd
avbildade på bronsålderns hällristningar och
som ornament på lerkärl, och i brons ha de
tjänat som smycken och även som amuletter,
emedan h. uppfattats som symbol för den
rullande solen. Ur det fyrekriga h. synes det
kristna korsets symbol ha uppkommit
därigenom, att ekrarna lösgjorts från ringen. Jfr
Titelsida till Första Mosebok i »Gustav V: s bibel»,
tecknad av Olle Hjortzberg.
avh. av O. Montelius i Nord. Tidskr. 1901 och
1904. T. J. A.*
Hjularöd, gammalt gods i Harlösa socken,
Malmöhus län, 20 km s. ö. om Eslöv; 505 har,
därav 250 har åker; tax.-värde 701,700 kr.
(1927). Har ett ståtligt slott, uppfört 1894
Hjularöds slott.
—97 av Hans Toll i romansk stil, efter ritning
av I. G. Clason och L. Wahlman. Gården kom
i slutet av 1300-talet under Bosjökloster och
indrogs vid reformationen till danska kronan.
1662—1805 tillhörde H. släkterna von
Buch-wald, v. Liewen och v. Dellwig, därefter v.
Schwerin och Toll till 1916, då H. delvis
styckades. Nuv. ägare: Anders Bergengren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
