Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjärnverksamhet - Hjärpen, Hjärpås - Hjärsås - Hjärta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1125
Hjärpen—Hjärta
1126
ken de mekanismer äro lokaliserade, som
lämna »impulserna» till våra rörelser och äro
verksamma vid våra sinnesförnimmelser. H.
i ett visst ögonblick kan uppfattas som en
komplex av retningsvågor inom de olika
led-ningsbanorna i hjärnbarken. Hjärnbarkens
funktion torde i stort sett vara att
integrera alla de nervimpulser, som nå dit
från känselnerverna och sinnesorganen. Allt
vad man känner om hjärnbarkens byggnad
stämmer mycket väl med denna uppfattning.
När hjärnans funktionella supremati över
lägre nervcentra (ryggmärgen) omöjliggöres
genom att hjärnan avlägsnas (det fysiologiska
experimentet) eller vid hjärnsjukdomar,
stegras i allm. funktionerna i de lägre segmenten.
På människor med hjärnskador finner man
vanligast stegrade ryggmärgsreflexer.
Hjärnan säges nämligen utöva en allmänt
hämmande funktion över de lägre segmenten.
Vid studiet av reflexerna har man
iakttagit fenomen, häntydande på en
inter-ferens mellan olika retningar, som ledas in på
samma bana. Det ser också ut, som om
upprepandet av en viss retning skulle liksom
arbeta upp en viss ledningsbana. Belysande
för tillkomsten av dessa ledningsbanor äro
Pavlovs försök beträffande villkorliga
eller betingade reflexer. Låter man en
hund förtära kött, avsöndras en tjockflytande,
slemhaltig spott; får djuret torrt bröd,
inträder en riklig avsöndring av tunnflytande
spott. Genom att låta en klocka ljuda
samtidigt med köttutfodringen och en visselpipa
samtidigt med brödutfodringen kunde man
sedermera enbart genom de olika
ljudretningarna bringa djuret att avsöndra än slemhaltig,
än tunnflytande spott. Utlösningen av
spott-sekretionen genom att införa kött eller bröd
i munnen på djuret är en reflex, som inträder
under alla förhållanden. Retningen ledes
genom smak- och känselbanorna från munhålan
till förlängda märgen och överföres där på
olika sekretionsbanor till spottkörtlarna. En
ljudretning har i allm. ingen inverkan på
dessa körtlar. Först genom lämplig
kombination med retningen på munhålans smak- och
känselapparater kan denna bringas in på
se-kretionsbanorna till spottkörtlarna. En förut
ej existerande konnektering mellan de olika
banorna har sålunda åstadkommits genom här
skildrade anordning. Konnekteringen är
emellertid ej definitiv utan måste då och då
friskas upp med tillhjälp av den ursprungliga
reflexen. Den genom konnektering erhållna
reflexen kallar man därför vi llkor lig.
Säkerligen spela sådana villkorliga reflexer
för djurens och även för människans
handlande en utomordentligt viktig roll. Vad som i
dagligt tal kallas inlärande, övning, dressyr,
kan från fysiologisk synpunkt betraktas som
ett upparbetande av nya ledningsbanor i
hjärnbarken, en konnektering av olika banor,
som möjliggör alltmera sammansatta
retnings-komplex. Tillämpande dessa erfarenheter
kunna vi söka frammana de
sinnesförnimmelser, föreställningar och viljeakter vi själva
haft under liknande omständigheter. Härvid
möta vi emellertid en hel del svårigheter. Vi
äga inga garantier, att en annan individs
själsliv överensstämmer med vårt eget. Och
dessutom, vilka kriterier äga vi, att en viss
företeelse är en yttring av medvetet själsliv?
Sömnen och de hypnotiska fenomenen utvisa,
att luckor finnas i vår medvetenhet, varunder
likväl h. fortgår. För att bibehålla
föreställningen om ett kontinuerligt själsliv måste
man införa »det undermedvetna».
Man kan ej föreställa sig huru en så att
säga fristående viljeakt skulle ge upphov till
den energimängd, som erfordras för att utlösa
den retningsprocess i hjärnbarken, vilken i
sin ordning är en nödvändig förutsättning för
våra musklers verksamhet. Likaledes är det
svårt att förstå huru en fysikalisk process,
»nervprincipen», skulle i ett visst ögonblick
kunna omsättas i en medveten akt. Man
söker komma från denna svårighet genom att
förklara själslivet och retningsprocessen i
hjärnbarken för parallellföreteelser
(parallellteorien), olika sidor av samma sak.
Den konsekventa tillämpningen av det
naturvetenskapliga åskådningssättet, enligt
vilket alla psykiska yttringar uppfattas som
uttryck för fysiko-kemiska processer i hjärnans
anatomiska substrat, utesluter icke den rent
psykologiska självanalysen. De olika
momenten av vårt själsliv äro realiteter, som alltid
måste bli föremål för våra studier. Även om
vi skulle komma därhän, att vi kunde ange
den detalj i retningsprocessen i hjärnbarken,
som motsvarar t. ex. vreden, skulle vi aldrig
identifiera de båda. J.E.J-n.(S. I-r.).
Hjärpen, Hjärpås, se Järpen, Järpås.
Hjärsås, socken i Kristianstads län, ö.
Gö-inge härad, v. och s. v. om sjön Immeln; 84,4»
kvkm, 2,185 inv. (1928). Genomflytes av
Bi-varödsån (till Helgeån) och uppfylles
huvudsaki. av skogs- och mossmarker; i s. v. kring
kyrkan odlad slätt. 1,513 har åker, 5,343 har
skogs- och hagmark. smärre industri vid
sta-tianerna Immeln (350 inv.) och Sibbhult (350
inv.; Färe glasbruk), ångår i H. och
Kniss-linge pastorat i Lunds stift, ö. Göinge kontr.
Hjärta kallas den muskulösa del av
blod-kärlssystemet, genom vars sammandragningar
blodet sättes i rörelse. Ett h. finnes därför
endast hos de djur, vilka äga ett utbildat
blodkärlssystem. Hos lägre former saknas ett
verkligt h., och blodets rörelser
åstadkommas av rytmiskt pulserande delar av
kärlväggarna, ofta i förening med klaffanordningar,
som sätta blodet i omlopp i en bestämd
riktning. Ett egentligt h. uppkommer endast hos
de former, där särskilda andningsorgan
utbildats, och är alltid beläget i omedelbar
närhet av dessa. Bland de ryggradslösa djuren
finnes ett väl utvecklat h. framför allt hos
blötdjuren och många leddjur. Bäst utbildat
är h. hos ryggradsdjuren. Lansettfisken sak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
