Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjärta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1127
Hjärta
1128
nar dock h., och blodet framdrives genom
sammandragningar av de stora kärlen, framför
allt den på buksidan belägna aortastammen,
vilken kan anses som ursprunget till h. hos
Bild 2.
Schematisk bild av
blodomloppet hos en
insekt, hj hjärna,
A från hjärtat
utgående artärstam,
m muskler, som
utvidga
hjärtkam-rarna k, Ö
spring-formiga öppningar, genom vilka
blodet insuges i
hjärtat.
Bild 1. Schematisk bild av blodomloppet hos en
daggmask. m munöppning, r ryggkärl, b bukkärl, p
pulserande sidokärl.
övriga ryggradsdjur. Under
fosterutvecklingen anlägges näml. h. som ett rör, vilket
sedan krökes S-formigt och uppdelas i en
kammar- och en förmaksdel. Hos de högre
ryggradsdjuren undergå sedan dessa
ytterligare var för sig en uppdelning, varigenom
det fyrrummiga h. uppkommer. De olika
stadierna av h:s utveckling under fosterlivet
motsvaras rätt väl av förhållandena hos fiskar,
groddjur och fåglar, resp, däggdjur, eller m.
a. o. av de fylogenetiska utvecklingsstadierna.
Rörande h:s oeh blodomloppets byggnad hos
olika former se f. ö. Blodomlopp och
Cirkulationsorgan. T. P.
Hos människan är hjärtat oregelbundet
koniskt (bild 4), till storleken växlande hos
olika individer, i regel vägande 250—300 g.
Det ligger i nedre delen av bröstkorgen,
nästan i kroppens mittlinje
men avvikande något åt
vänster, mellan lungorna; det
vilar på mellangärdet, vänder
basen uppåt, bakåt och åt
höger, spetsen nedåt, framåt och
åt vänster samt har högra
kanten riktad framåt och
nedåt, den vänstra bakåt och
uppåt. Av dess fyra
avdelningar äro förmaken försedda
med helt tunna väggar (jfr
1 på bild 5); från vartdera
förmaket utgår en liten
ut-buktning, hjärtörat
(au-ri’cula; bild 4, 4 vänstra och 5
högra hjärtörat). I högra
förmaket inmynna övre (bild 4,
1) och nedre hålvenen
(bild 5, 2; véna cäva supe’rior
och infe’rior), i vänstra de
fyra lungvenerna (vénae
pul-monäles). Från högra
kammaren (4, 7) utgår 1 u n
g-pulsådern (artéria
pulmo-nålis; bild 4, 3), från den
vänstra (bild 4, 6) stora
kroppspulsådern (ao’rta;
bild 4, 2). Kamrarna, särskilt den vänstra,
bestå av kraftig muskulatur. Vid
öppningarna emellan kamrarna och förmaken äro
ställda ventiler, vilka tillåta blodet att från
förmaket tränga till kammaren men ej i
motsatt riktning. Den högra ventilen består
av tre flikar och kallas därför den
tredelade v a 1 v e 1 n (va’lvula tricuspidälis; bild
Bild 3. Schematisk bild av hjärtat hos groda (1),
kräldjur (2), fågel (3). la lungartärer, h+n
hals-och nyckelbensartär, Åo aorta, vao vänstra, hao högra
aortabågen, hv hålvener, Iv lungvener.
5, 3), den vänstra,
biskopsmösseval-veln (va’lvula mitrålis; bild 5, 4), av två.
Ventilernas gång regleras genom muskler, som
springa upp från kamrarnas väggar och med
sina senor fästa sig vid ventilernas kanter
(mu’sculi papilläres; bild 5, 5). Vid
mynningen av de från h. utgående stora
pulsådrorna befinna sig likaledes ventiler, vilka
såväl vid lungartären som vid aorta utgöras
av tre flikar; dessa ha på grund av sitt
utseende kallats de halvmånformiga
v a, 1 v 1 e r n a (va’lvulae semilunäres; bild 5,
6, tillhörande aorta). De äro anordnade på
sådant sätt, att de ej hindra blodets
strömning från h. till kärlen men väl tillbaka.
Vid hål venernas inmynningsställe ligger en
liten spolformig muskelbunt av egendomlig
byggnad (K e i t h - F 1 a c k s k nu t a), som
står i förbindelse med övre hålvenens och
förmakens muskulatur. Mellan förmak och
kammare förefinnes ävenledes muskulär
förbindelse, näml, det egenartat byggda
retnings-ledning ssy s teme t, som börjar med ett
komplicerat muskelnätverk
(atrioventrikular-knutan) i förmaksskiljeväggen. Från detta,
som sammanhänger med
förmaksmuskulatu-ren, leder ett smalt knippe (H i s’ knippe)
över i kammarskiljeväggen, där det delas i två
skänklar, en för var kammare. Dessa
skänk-lars utlöpare stå på talrika ställen i
förbindelse med den övriga kammarmuskulaturen.
H:s rörelser ske sålunda. Impulsen utgår
från Keith-Flacks knuta och sprides till
för-maksmuskulaturen, så att bägge förmaken
sammandraga sig och driva blod in i
kamrarna. Genom retningsledningssystemet går
impulsen till kamrarna, vilkas muskulatur,
likaledes på en gång, sammandrar sig.
Härvid slås ventilerna mellan förmaken och
kamrarna ihop, och blodet drives in i artärerna.
När sammandragningen slutat, slås de
halvmånformiga valvlerna till av det höga
blodtrycket och avskära sålunda blodet från h.
Därefter förblir h. en tid i vila, innan det på
nytt börjar samma följd a,v rörelser. H:s
tillstånd av vila, hjärtpaus, kallas diastol e,
dess sammandragning s y s t o 1 e. En period
av en systole med därpå följande diastole
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
