Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjärta - Hjärtblad - Hjärtbladsväxter - Hjärter - Hjärtfel - Hjärtförlamning - Hjärtgift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1129
Hjärtblad—Hjärtgift
1130
utgör ett h j ä r t s 1 a g.
— Vid sin
sammandragning bli
hjärtkam-rarna, från att ha varit
slappa, plötsligt styva;
på samma gång lyftes
hjärtspetsen upp och
närmar sig
bröstväggen. Detta ger upphov
till hjärtstöten,
vilken förnimmes
tydligast i mellanrummet
mellan 5:e och 6:e
revbenet, något inåt och
nedåt från vänstra
bröstvårtan. Vid
grafisk registrering av
denna rörelse erhålles
det s. k.
kardio-grammet (se d. o.).
Till sitt antal växla
hjärtslagen betydligt
hos olika individer och
under olika förhållanden. I medeltal kunna
de uppskattas till 70—80 i minuten i vila.
H:s rytmiska verksamhet är orsaken till
pulsen (se d. o.) i artärerna. Den ger
sig dessutom till känna genom h j ä r t
to-n e r n a (se d. o.), varjämte hjärtmuskeln
liksom varje annan muskel vid sin
sammandragning ger upphov till en aktionsström
(se E 1 e k t r o k a r d i o g r a m). Se vidare
Automat i, Blodomlopp och
Blodtrycksmätning. R. T-dt. (Ljd.)
Hjärtblad (grek, kotyledön), det el. de första,
blad, som anläggas på växtämnet inuti fröet
och som vid groningen antingen förbli
inneslutna inom fröskalet (h y p o g e i s k a h.)
eller höja sig upp över marken (e p i g
e-i s k a h.). Hos många barrträd (t. ex. tall
och gran) finnas flera kransställda h., hos
övriga gymnospermer samt dikotyledonerna i
regel två motsatta, vanl. gröna och
assimilerande. De äro alltid enkla, oftast ovala,
avlånga el. lansettlika, hela och helbräddade,
sällan flikiga. Hos monokotyledonerna finns
blott ett h., vilket vanl. är trint, försett med
slida, ofta hypogeiskt och tjänstgör för att
suga upp reservnäringen i frövitan el. att
skydda stamknoppen. Hos en del saprofyter
och parasiter (t. ex. orkidéer och
orobancha-céer) är icke något h. anlagt på växtämnet,
men vanl. utveckla sig små, färglösa sådana
under groningen. G. M-e.
Hjärtbladsväxter, Cotyledöneae, den ena
stora avd. i E. Fries’ växtsystem,
karakteriserad genom närvaron av hjärtblad. Den
indelades i Dicotyledoneae (med två el. flera
hjärtblad), dit även barrträd och cykadéer
samt kransalger och fräkenväxter räknades,
och M onocotyledoneae (med ett hjärtblad).
Hjärter, se Kortspel.
Hjärtfel, se Hjärtsjukdomar, sp. 1133.
Hjärtförlamning, se Hjärtsjukdomar,
sp. 113$.
Bild 4. Människans hjärta.
Bild 5. Längdsnitt av människans hjärta.
Hjärtgift, gemensamt namn på gifter, som
direkt i högre grad angripa hjärtat. Främst
märkas de giftiga beståndsdelarna hos
Digitalis (se d. o.) samt därmed likverkande
ämnen, ss. strofantin hos
Strophanthus-arter, antiarin (se d. o.), oleandrin
hos Nerium oleander, trol. även ko n v al
larn a r i n hos liljekonvalje m. fl. Till samma
grupp kunna även bariumsalter räknas.
— Bland h. märkas f. ö. kloroform, k 1
o-ra Ih y d r a t och närstående, som försvaga
och förlama hjärtat, vidare cyanväte, som
synes hindra impulserna till hjärtslagen utan
att direkt förlama organet. Koffein,
teo-bromin och närstående reta först hjärtat
(särskilt påskynda de pulsen) och förlama
slutligen i mycket stora doser. A t r o p i n
och närstående ämnen sätta redan i helt
små mängder hjärtats hämningsapparat
(va-gusnervens ändar inom hjärtat) ur funktion;
muskarin i flugsvamp åter stegrar
effekten av dessa bildningar, varigenom
hjärtverksamheten hämmas och hjärtat kan stanna.
Akonitin är ett utomordentligt häftigt
hjärtgift, som redan i helt små doser först
övergående retar och därpå hastigt förlamar
hjärtats egen nervapparat. Kinin verkar i
större doser försvagande och slutligen
förlamande på hjärtat; kam f er däremot retar
dess muskulatur till kraftigare verksamhet.
— Kaliumsalter i stora doser försvaga
hjärtat; kvicksilverföreningar göra
detta redan i betydligt mindre mängder,
kopparsalter ävenså, ehuru de mycket
sällan leda till förgiftningar, vid vilka
hjärt-verkan har någon betydelse. Fosfor
framkallar ävenledes hjärtsvaghet, stundom
plötslig hjärtförlamning. Även fosforväte är
ett mycket farligt förlamande hjärtgift. Vissa
av de nämnda gifterna angripa förnämligast
själva hjärtmuskeln, ss. digitalisgruppens
gifter, vilka användas som »hjärtstärkande
me
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
