Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjärtgift - Hjärthinneinflammation - Hjärtklappning - Hjärtkramp - Hjärtlanda - Hjärtlik - Hjärtljud - Hjärtmur - Hjärtmussla - Hjärtnerver - Hjärtröta - Hjärtsjukdomar el. Hjärtlidande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1131
Hjärthinneinflamraation—Hjärtsjukdomar
1132
del», vidare koffein, kinin och
metallföreningarna, de övriga mest eller uteslutande
hjärtats nervapparater. C. G. S.
Hjärthinneinflammation, se
Hjärtsjukdomar, sp. 1133.
Hjärtklappning, se Hjärtsjukdomar,
sp. 1135.
Hjärtkramp, se Hjärtsjukdomar,
sp. 1135.
Hjärtlanda, socken i Jönköpings län, Västra
härad, strax s. om Sävsjö; 24,53 kvkm, 233
inv. (1928). Når i v. med låga sankmarker
fram till Södra stambanan och är i ö. en
bergig skogsbygd". 345 har åker, 1,542 har
skogs- och hagmark. Folkmängden har
nedgått med 199 pers. (46 %) sedan 1870, och H.
har nu mindre inv.-antal än 1810. Ingår i
Hultsjö, Skepperstads och H. pastorat i Växjö
stift, Västra härads kontrakt. Kyrka från
1100-talet. Ö.
Hjärtlik kallas en minst lika lång som bred
bladskiva, vars bas består av två avrundade
flikar. Se Blad (bild 6 på planschen).
Hjärtljud, se Hjärttoner.
Hjärtmur, se Mur.
Hjärtmussla, Cardium edule. Aa andningsrör, K
mantel, F fot, Sk skal.
Hjärtmussla. Hjärtmusslorna bilda en fam.
(Card/iidae) inom ordn. Eulamellibranchia.
Skalen äro vanligen hjärtformiga, försedda med
strålformiga ribbor och i kanten krenelerade.
H. äro kända från triastiden till nutiden. De
leva nu i alla klimatzoner, huvudsakligen i
salt vatten. Av släktet Cardium omtalas 200
nutida och flera hundra utdöda arter. Från
Sverige känner man av detta släkte 3 arter
från lias, 1 från kritan, 2 från danien, 7 från
kvartar och 8 från nutiden. Den mest kända
nutida arten, C. edule, finnes vid Sveriges
västkust, går även in i Östersjön (till Kristi
-nestad) och finnes i Stockholms yttre
skärgård. Den ätes allmänt i s. Europa. — Efter
C. multicostatum är Cardiumbanken i
Skånes lias (se Rät-lias) uppkallad. R. H-gg.
Hjärtnerver. Från det centrala
nervsystemet emottager hjärtat dels hämmande, dels
påskyndande impulser. De förra ledas genom
banor, förlöpande i ne’rvus va’gus, de senare
passera först genom ryggmärgen och därefter
genom sympa’ticus (gränssträngen) till
ga’ng-lion stellåtum, från vilket ne’rvi accelera’ntes
utgå till hjärtat. Medelst dessa
nervmeka
nismer regleras hjärtslagens frekvens. Av
centripetala banor från hjärtat känner man
blott ne’rvus depre’ssor. Egentliga
känselnerver synes hjärtat sakna. J. E. J-n.*
Hjärtröta, se Betsjukdomar.
Hjärtsjukdomar el. H j ä r 11 i d a n d e, det
gemensamma namnet på en mängd olika
sjukdomar, som kunna träffa hjärtat. De äro dels
medfödda bildningsfel, dels under livet
uppkomna förändringar i hjärtats olika delar, ss.
i dess beklädande hinnor, i dess
muskelväggar, dess invecklade klaffapparat eller i
dess nerver och kärl.
En anatomisk anomali snarare än en
sjukdom är hjärtats läge i högra brösthalvan i
st. f. i den vänstra, s. k. dextrokardi.
Sjukliga och för patienten mer eller mindre
farliga symtom kunna däremot uppstå, då
hjärtat i ett eller flera hänseenden kvarstår
på den utvecklingsgrad, som det hade i
moderlivet, i det att än de öppna
kommunikationerna mellan båda förmaken eller mellan båda
kamrarna icke behörigen sluta sig, varigenom
arteriellt och venöst blod sammanblandas, än
pulmonalartären är förträngd eller tillsluten,
så att blodet endast på omvägar och i
otillräcklig mängd kommer in i lungorna, än
aorta är lörträngd, varigenom det arteriella
blodets spridning i kroppen försvåras.
Medfödda valvelfel göra dessa förhållanden ännu
mera invecklade. Flera av dessa fel medföra
rubbningar i cirkulationen med svår andnöd,
blåröd färg (se C y a n o s) eller blekhet, och
genom vissa av dem äventyras livets bestånd
dels därigenom, att hjärtats kraft småningom
icke räcker till för fullgörandet av dess
försvårade arbete, dels därigenom, att dessa
hjärtfel i hög grad disponera för andra
sjukdomar. Så t. ex. angripas ofta patienter med
förträngd pulmonalartär av lungtuberkulos.
Den hjärtat omgivande hinnaktiga säcken
(perikardialsäcken), vars inre blad
(perica’rdium) bekläder hjärtats yta, kan
inflammeras (hjärtsäcksinflammation,
pericarditis), varvid i hjärtsäcken ofta bildas
en stor, flytande utgjutning, som sedermera
resorberas med eller utan sammanväxning av
perikardialbladen. Ibland är
hjärtsäcksinflam-mationen av tuberkulos art, varvid prognosen
försämras. I sammanhang med kroniska
sjukdomar, som medföra allmän vattusot, blir även
hjärtsäcken mer eller mindre fylld med
blodvatten, seröst, stundom blodblandat
transsu-dat. Även verkligt blod kan intränga i
hjärtsäcken (hemoperikardium) genom
hjärtbristning, yttre, till hjärtsäcken
genomträngande sår och vid sjukdomar, som
föranleda inre blödningar.
Till hjärtats vanligaste sjukdomar höra
förändringar i hjärtmuskeln
(myo-cardltis). De kunna vara antingen akuta och
då vanl. infektiösa eller kroniska. De förra
framkallas vanl. av difteri, av varbakterier i
blodet (sepsis, pyemi) samt särskilt av de s. k.
reumatiska infektionerna. Dessa myokarditer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
