Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hofmeister, Wilhelm Friedrich Benedict - Hofmeyr, Jan Hendrik - Hofors - Hofors bruk - Hofsjökull - Hofstede de Groot, Cornelis - Hofstede de Groot, Petrus - Hofsten, von, släkt - Hofsten, Nils Gustaf Erland von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1159
Hofmeyr—Hofsten
1160
tanisk upptäckare, grundläde
växtembryolo-gien genom sina
anatomisk-utvecklingshisto-riska undersökningar över fanerogamernas
befruktning samt fastställde
utvecklingsförloppet hos mossor och ormbunksväxter,
varigenom dessa växters släktskap med
blomväxterna definitivt klargjordes och bro
slogs över klyftan mellan kryptogamer och
fanerogamer. H. klarlade de högre växternas
generationsväxling och grundläde därigenom
inom botaniken den jämförande
utvecklings-historiska morfologien. Han var även
cell-kärnforskare, fysiolog och läroboksförfattare.
H. har haft mycket stort inflytande och
räknas som en av den moderna botanikens
grund-läggare. Led. av sv. Vet.-akad. 1869. N. S-s.
Hofmeyr [hå’fmåir], Jan Hendrik,
sydafrikansk statsman (1845—1909). Var först
tidningsman, invaldes 1879 i Kapkoloniens
parlament, blev där afrikanska partiets (se
Afrikander-Bond) inflytelserikaste
ledare, undandrog sig själv regeringsansvar men
hade, särskilt under 1880-talet, täml.
obegränsad parlamentarisk makt att till- och avsätta
ministärer. H. gynnade till en början Krügers
politik i Traaisvaal men blev med åren
betänksam mot dennes vittgående planer. Han
närmade sig därför 1890 Cecil Rhodes och stödde
dennes imperialistiska politik till tiden kort
före dr Jamesons »raid» vid årsskiftet 1895
—96 (se Sydafrika, historia). H. sökte
juli 1896 vid ett besök i Pretoria förmå
Krü-ger att genom partiella eftergifter för de
ny-invandrades rösträttskrav söka avvärja
konfliktens övergång till öppet krig. Under
boerkriget höll sig H. i bakgrunden men
genomförde därefter Afrikander-Bonds ombildande
(1902) på bredare basis. Han framträdde
sedermera föga i dagspolitiken. V. S-g.
Hofors, landskommun och kapellförsamling
i Gästriklands v. tingslag, invid gränsen mot
Dalarna; 116,25 kvkm, 4,753 inv. (1928). Är
ett storbergigt skogsområde, genomflutet av
Hoån från sjön Hyn i n. v. I H. ligger
Ho fors bruk (se d. o. och T o r s å k e r).
Hofors bruk, bruk i Hofors landskommun
(se ovan), v. Gästrikland; omkr. 2,900 inv.
(1920). Omfattar masugnar, martinverk,
valsverk, tråddrageri, gjuteri, mek. verkstad och
sågverk m. m. Under H. lyda jämväl
järngruvor i Torsåker, Uhrfors hästskofabrik i Ovansjö
socken samt jordbruk; tax.-värde 7,005,700 kr.
(1927), därav för jordbruksegendom 1,627,800
kr. H. tillhör a.-b. Svenska kullagerfabriken
(se d. o.) och sysselsätter l,8Q0 arb. Verken
vid H. ha en tillverkningskapacitet av omkr.
30,000 ton göt (1927). Stålet från H. räknäs
till de förnämsta stålfabrikaten i Sverige
och exporteras särskilt i form av
verktygsstål, bandstål och ihåligt borrstål. Omkr.
60 % av tillverkningen förbrukas i form av
kromstål vid den nuv. ägarens
kullagertillverkning. Ett 3 km långt stickspår förbinder
H. med Hofors station på Gävle—Dala
järnväg. — H., som är Gästriklands äldsta bruk,
anlades i början av 1600-talet. Från 1680
tillhörde H. nästan oavbrutet släkten Petré till
1873, då de dåvarande delägarna bildade
Hofors och Hammarby a.-b. 1879 inköptes H. på
konkursauktion av Stockholms enskilda bank,
därefter av dess direktör A. O. Wallenberg,
som 1880 bildade Hofors a.-b., vilket 1916
övergick till H:s nuv. ägare. G. H-r; G. R-ll.
Hofsjökull [hå’vsjöködl], annat namn på
Arnarfellsjökull (se d. o.).
Hofstede de Groot [hå’fstède do ^rä’t], C o
r-n e 1 i s, holländsk konsthistoriker (f. 1863).
H., som anses vara en av de främsta kännarna
av det holländska måleriet under 1600-talet,
har publicerat ett flertal grundlärda arbeten,
ss. »Beschreibendes und kritisches Verzeichnis
der Werke der hervorragendsten holländischen
Maler des 17. Jahrhunderts», 1—10 (1907—28),
samt flera böcker om Rembrandt. E. L-k.
Hofstede de Groot [hå’fstèdo do ^rå’t],
Petrus, holländsk teolog (1802—86), prof, i
teologi i Groningen 1829—72. Var målsman
för den förmedlande Groningenskolan, som
förenade en mystisk, praktiskt verksam
religiositet med hävdande av lärofriheten men
var främmande för den moderna
historiskkritiska riktningen. Biogr. av J. B. F.
Heer-spink (1898). N. S.*
Hofsten [hå’f-], von, svensk släkt.
Härstammar från bonden Erik Nilsson i Hofsten,
Köla socken (Värmland), vars sonson prosten
Erlandus Nicolai Hofsten (1651—
1717) blev far till kommerserådet Bengt
Erlandsson Hofsten (1689—1752), som
1726 adlades med namnet von H. Många
släktmedlemmar ha ägnat sig åt
bruksrörelse. Hovjunkaren Bengt v. H. (1747—
1826), vars intressanta brev från 1809 års
riksdag utgivits 1913 av Lydia Wahlström,
var farfar till Christina Johanna
Augusta v. H. (1832—1913). Hon utgav goda
barn- och ungdomsböcker, bl. a. »Ett besök i
Björkheda prestgård» (1869; 2:a uppl. 1878)
och »Barnhistorier» (3 bd, 1884—86). Om
hennes brorsons son N. G. E. v. H. se nedan. En
sonsons son till Bengt v. H. (d. 1826) är
kammarherren Carl Adolf Erland v. H. (f.
1870 2/s), som 1907—19 var borgmästare i
Lidköping. Han var led. av Andra kammaren
1912—17 och av Första 1919 (urtiman)—21
(höger) samt är sedan 1918 ordf, i Skaraborgs
läns landsting.
Hofsten [hå’f-], Nils Gustaf Erland
von, zoolog (f. 1881 2/10); se släktartikeln.
Studerade i Uppsala, blev där fil. dr och docent
1907 samt prof, i jämförande anatomi 1921. H.
har gjort faunistiska specialstudier på
egenartade platser i Sverige (Tåkern, Mästermyr,
Sa-rek) samt deltagit i svenska
Spetsbergsexpe-ditionen (skrev om dess zoologiska fynd
»Zoo-logische Ergebnisse der schwedischen
Expedition na,ch Spitzbergen 1908», t. 2: 7, 1916).
Särskilt har han ägnat sig åt studiet a,v
plattmaskarna (»Studien über Turbellarien aus dem
Ber ner Oberland», 1907, m.m.). H. har även med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
