Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hofsten, Nils Gustaf Erland von - Hofterup - Hogarth, David George - Hogarth, William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1161
Hof terup—Hogarth
1162
självständig idérikedom och kritisk skärpa
behandlat teoretiska frågor inom zoologien,
särskilt historiska(»Zur älteren Geschichte des
Dis-kontinuitätsproblems»,
1916; »Från Cuvier
till Darwin», i Nord.
Tidskr. 1922;
»Skapel-setro och
uralstrings-hypoteser före
Darwin», 1928). H. har
ägnat stor
uppmärksamhet åt den
moderna ärftlighetsläran
och bl. a. skrivit Ȁrf
t-lighetslära» (1919),
Ȁrftlighetsproblemet
i Frödings diktning»
(1921) och »Ärftlighetslärans grunder», I
(1927). E-k N-d.
Hof terup, socken i Malmöhus län, Har jagers
härad, vid Lundåkrabukten av Öresund; 12,25
kvkm, 442 inv. (1928). Är ett till största
delen odlat, delvis skogsplanterat och kärrigt
sandjordsområde. 738 har åker, 317 har
skogs-och hagmark. Ingår i Barsebäcks och H:s
pastorat i Lunds stift, Har jagers kontrakt. Större
delen av socknen tillhör Barsebäcks
fideikommiss.
Hogarth [häu’gäp],DavidGeorge,
engelsk arkeolog (1862—1927). Studerade i
Oxford, deltog 1887—94 i sir William Ramsays
forskningsresor i Mindre Asien samt har
utfört grävningar på Kreta, i Egypten och i
Främre Asien. 1897—1900 var han
föreståndare för British school of archæology i Aten
och blev 1909 konservator för Ashmolean
museum i Oxford. Under världskriget innehade
han maktpåliggande uppdrag i Kairo, Arabien
och Palestina. Bland H:s arbeten märkas
»The nearer East» (1902), »lonia and the East»
(1909), »Carchemish», I (1914), »The ancient
East» (s. å.) och »Arabia»
(1922). T. J. A.*
Hogarth [häu’gäp],
William, engelsk målare och
grafiker (1697—1764). Kom 1712
i lära hos Londongravören Ellis
Gamble, blev 1718
självständig kopparstickare och väckte
som bokillustratör samt främst
som oppositionsman mot W.
Kents maniererade idealism
stor uppmärksamhet. H.
studerade på 1720-talet bl. a. i
Thornhills akademi, gifte sig
med sin lärares dotter och
fortsatte dennes läroanstalt. På
1730-talet gjorde H. lycka med
sina samhällssatiriska stick.
Hans förslag om skydd åt den
konstnärliga äganderätten gav
1735 upphov till den s. k.
Ho-garthakten. 1753 utgav H.
»The analysis of beauty» och
blev 1757 hovmålare.
H:s tidiga bokillustrationer visa beroende av
bl. a. Callot. Med bilderna till S. Butlers
»Hu-dibras» (1726), vilka präglas av fantasirikedom,
parad med klarhet i
teckning och
komposition, skapade H. sin
personliga stil.
Allmänt bifall vunno
gravyrerna efter hans
bilder ur »The
beg-gar’s opera»
(National gallery) samt hans
talrika titelblad till
bokupplagor (t. ex.
Fielding, 1731). Kort
därpå fullbordade H.
två serier målningar,
mest kända genom hans egna grafiska
reproduktioner, »En glädjeflickas utveckling»
(»A harlofs progress») och »En rucklares
utveckling» (»A rake’s progress»; se bild
på pl. 3 till Engelsk konst), samt
målade den berömda bildsviten »Äktenskap på
modet» (»The marriage ä la mode»), som han
(1745) lät franska grafiker reproducera.
Talrika stick, t. ex. »Den sovande församlingen»,
»Marschen till Finchley» (1745), »Gin lane»
(1751) och »Parlamentsvalen», gissla kyrkans
och arméns förfall, omåttligheten i mat och
dryck, rättsväsendets urartning och den
politiska korruptionen. H:s porträtt utmärka sig
för stark realism och psykologisk skärpa.
Märkligast äro — förutom hans
»Självporträtt med bulldogg» (National gallery) —
»Kapten Coram» (1739), »Martin Folkes»
(1741) samt »Lord Lovat» (1746; se G r a f i s k
konst, bild 7). I »Gossen med draken»,
»Hertigen av Cumberland» samt porträttet av
H:s mor (1735) framstår H. som en bland
Englands främsta barn- och kvinnoporträttörer.
Som kolorist ägde han en suverän skicklighet.
Målning av W. Hogarth.
Ur serien »Äktenskap på modet».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
