- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 9. Gullberg - Hopliter /
1163-1164

(1928) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hogarth, William - Hogdal (Bohuslän) - Hogdal (Jämtlands län) - Hogendorp, släkt - Hogenäs Näs - Hogg, sir Douglas (lord Hailsham) - Hogg, James - Hoghusen, ätt - Hogland - Hogrän - Hogstad - Hogue, La - Hohenberg, Sophie

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1163

Högdal—Hohenberg

H:s konst motsvarade tidens vakna,
borgerliga kynne. Hans realism var ofta brutal men
alltid parad med bred och försonande humor.
H:s betydelse förringades genom hans
isolerade ställning som oppositionsman. Med rätta
räknas han dock numera som den förste
målare, vilken förmått ge ett allsidigt uttryck
åt det engelska nationallynnet. — Litt.: H.
Dobson, »H.» (1879; ny uppl. 1907). Biogr.
med utförlig bibliogr. i »Allgemeines Lexikon
der bildenden Künstler», bd 17 (1924). G. C.
Lichtenberg utgav 1794—1809 »Ausführliche
Erklärung der Hogarthischen Kupferstiche».
På sv. finnas bl. a. »W. H:s teckningar i
stålstick» (20 pl., 1840—41). W. N-r.

Högdal [hög-], kustsocken i n. Bohuslän,
Vette härad, invid norska gränsen; 72,88
kvkm, 1,422 inv. (1928). Omfattar det
höglänta Hogdalsnäset (med svenska fastlandets
västligaste punkt, 6° 57’ 11" v. Igd från
Stockholm), omgivet i s. av Dynekilen, i n. av
Singlefjorden och Svinesund. 959 har åker,
4,738 har skogs- och hagmark. Egendom:
Dyne. Ingår i Näsinge, H:s och Lommelands
pastorat i Göteborgs stift, Vikornas n. kontr.

Högdal [hög-], socknar i Jämtlands län, se
Ytterhogdal och överhogdal.

Hogendorp [hå’gendårp], holländsk släkt.
Dirk van H. (1761—1822) var holländsk
sjöförsvarsminister (1806—07) och diplomat,
gick efter Hollands införlivande med
Frankrike 1811 i Napoleons tjänst och blev s. å.
greve. 1817 begav sig H. till Brasilien. Hans
memoarer, skrivna till självförsvar, utkommo
1887; jfr holl. biogr. av J. A. Sillem. Dirk
van H:s bror Gijsbert Karel van H.
(1777—1834) var holländsk ämbetsman, bidrog
1813 kraftigt att återuppsätta huset Oranien
på tronen och var inflytelserik vid tillkomsten
av den nya författningen. Han blev greve och
vice president i statsrådet 1815 men tog 1816
avsked. Hans »Brieven en gedenkschriften»
ha utgivits (7 bd, 1866—1903). (B. H-d.)

Hogenäs Näs, municipalsamhälle i
Bohuslän, Askums socken, 13 km n. v. om Lysekil,
vid örnfjorden; 15 har, 583 inv. (1928).
Fiskläge (55 fiskare); stenindustri; god hamn. H.
kallas även Hovenäset (postadress för H.).
Tax.-värde å fast egendom 346,200 kr. (1927),
bev.-tax. inkomst 213,160 kr.

Hogg [håg], sir Douglas, sedan 1928
lord Hailsham, engelsk jurist, politiker (f.
1872). H. var först delägare i en
sockerimportfirma, blev 1902 advokat, deltog i
världskriget som kapten vid ett frivilligreg:te och
var 1920—22 försäkringsdir. Han var 1922—
28 (konservativ) led. av underhuset,
attorney-general okt. 1922—jan. 1924 i Baldwins första
och nov. 1924—april 1928 i dennes andra
ministär, adlades 1922 samt blev mars 1928
lordkansler och samtidigt pär (baron Hailsham).
H. gjorde sig i underhuset känd som en av
husets slagfärdigaste debattörer. V. S-g.

Hogg [håg], James, skotsk folkskald
(1770—1835). Inspirerad av skotsk diktning,

1164

utgav han 1801 en samling »Scots
pastorals». Han deltog sedan i insamlingen av de
skotska foikvisor, som W. Scott utgav under
titeln »Border minstrelsy». Dessa påverkade
H:s diktning (t. ex. »The mouutain bard»,
1807). H. slog sig 1810 som litteratör ned i
Edinburgh, där han bl. a. utgav dikterna
»Queen’8 vake» (1813). Utan att tåla någon
jämförelse med Burns utmärkte sig H. för stor
skärpa i iakttagelsen och kraft i återgivandet
samt en frisk, folklig ton. H:s »Works»
utkommo 1878, ett urval dikter 1903. Monogr.
av H. T. Stephenson (1922). (O. W-n.)

Höghusen, svensk adlig ätt, inkom från
Westfalen till Sverige. Henrik H. (1624—
84) var i tjänst hos Erik Oxenstierna och
sekr. vid förhandlingarna i Königsberg 1656,
i Vordingborg, Roskilde och Köpenhamn 1658
ävensom vid fredsunderhandlingarna med
Danmark 1659—60. Han adlades 1662, blev
kansliråd 1674 och häradshövding i Hälsingland
1680; han slöt sin ätt. Henrik H:s bror J
o-han H. (1634—1715) blev 1674 kommissarie
i Reduktionskollegium, 1675
generalproviant-mästare vid skånska armén, adlades 1677, blev
krigskommissarie s. å. och krigsråd 1685. Han
deltog särskilt i arbetet på indelningsverket,
blev 1695 landshövding i Uppsala och 1696
frih.; denna släktgren utdog 1736. (B. H-d.)

Högland [hö’g ] (fi. Suursaari), ö mitt i
Finska viken, Viborgs län, Finland; 21 kvkm,
881 inv. (1928), finsktalande. Den nakna
granitgrunden medger intet jordbruk, varför
befolkningens huvudnäring är fiske. Den
härliga utsikten över Finska viken lockar under
sommaren talrika turister till ön. På H.
finnas tre fyrar, en på öns s. och två på dess
n. udde. O. Brn.

Sjöslaget vid H. utkämpades n. om
H. 17 juli 1788 mellan en svensk flotta under
hertig Karls och ryska flottan under amiral
Greighs befäl. Efter sex timmars hård men
oavgjord strid åtskildes flottorna. ö-g.

Hogrän, socken i Gotlands s. härad, v. om
Roma; 22.06 kvkm, 343 inv. (1928). Mindre,
välodlad slättbygd, i v. skogs- och myrmarker.
787 har åker, 1,088 har skogs- och hagmark.
Ingår i Stenkumla, Västerhejde, Träkumla,
Valls, H:s och Atlingbo pastorat i Visby stift.
Medelkontraktet.

Hogstad [hög-], socken i Östergötlands län,
Göstrings härad, s. v. om Skänninge; 26,il
kvkm, 834 inv. (1928). Omfattar en del av
östgötaslätten och angränsande skogstrakt i s.
1,487 har åker, 929 har skogs- och hagmark.
Ingår i Högby och H:s pastorat i Linköpings
stift, Göstrings kontrakt.

Hogue, La [la å’g], se La Hougue.

Hohenberg [hå’enbärk], Sophie, hertiginna
av (1868—1914); om hennes släkt se Chotek.
Blev 1900 morganatisk gemål till ärkehertig
Frans Ferdinand (se d. o.) av Österrike. Hon
fick s. å. furstetitel (av H.) för sig och sina
efterkommande och blev 1909 hertiginna av H.
Jämte sin gemål mördades hon i Sarajevo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:15:40 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdi/0714.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free