Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holland, Henry Fox - Holland, Henry Richard Vassall Fox - Holland, John Philip - Holland, sir Thomas Erskine - Hollandsch diep - Hollandstimmer, Holländska bjälkar - Hollar, Wenzel - Hollatius, David - Holleman, Arnold Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1185
Holland, H. R. V. F.—Holleman
1186
H., engelsk statsman (1705—74), son till sir
Stephen Fox (se d. o., sp. 906). Ägnade sig
efter en i slöseri och utsvävningar tillbragt
ungdom åt det
politiska livet som starkt
utpräglad whig och
trogen anhängare av
Walpole, var 1738—63
led. av underhuset och
därunder 1746—54
sekr. för krigsärenden.
H. åtog sig 1755
samma post i Newcastles
ministär och skilde
sig därigenom från sin
tidigare
meningsfrände W. Pitt d. ä. Han
blev hösten s. å. regeringspartiets ledare i
underhuset, bröt emellertid snart med
New-castle och tog 1756 avsked. I Pitts andra
ministär fick han nöja sig med den relativt
underordnade platsen som
generalkrigskommissarie (utan säte i kabinettet). Detta ämbete
inbragte honom emellertid under det då
pågående kriget ofantliga inkomster, och han
bibehöll det, då han 1762 inträdde i Butes
kabinett och samtidigt ånyo blev ledare av
regeringspartiet i underhuset. Han lyckades
vinna husets godkännande av
fredspreliminä-rerna i Fontainebleau men gjorde sig
härunder allmänt hatad och nödgades jämte Bute
(april 1763) utgå ur kabinettet, varvid han
erhöll pärsvärdighet (baron H. of Foxley). H.
kvarstod som generalkrigskommissarie till
1765, men hans politiska roll var utspelad.
H. var en överlägsen debattör och prisad för
ett intagande umgängessätt men gav i sitt
offentliga liv många prov på hållningslöshet.
Sin son Charles James Fox (se d. o.)
uppfostrade han till vivör och spelare. (V. S-g.)
Holland [håTond], Henry Richard
Vassall Fox, 3:e lord H., politiker (1773
—1840), sonson till Henry H. Anslöt sig som
medlem av överhuset (sedan 1796) till
farbrodern Ch. J. Fox’ whigpolitik, var okt.
1806—mars 1807 sigillbevarare i Grenvilles
ministär och inlade som oppositionstalare
kraftiga protester mot den hårda
behandlingen av den fångne Napoleon. H. var
kansler för hertigdömet Lancaster i Greys och
Melbournes ministärer (1830—34 och 1835—
40). Postumt utgåvos anekdotsamlingen
»Fo-reign reminiscences» (1850) och H:s politiska
minnen till 1807, »Memoirs of the whig party
during my time» (2 bd, 1852—54). — Hans
hustru, Elizabeth Vassall, lady Holland
(1770—1845), var i släktpalatset Holland house
medelpunkten i en av dåtidens mest ryktbara
politiska och litterära salonger. Jfr Lloyd
Sanders, »The Holland circle» (1908). V. S-g.
Holland [hå’lond], John Philip,
irländskamerikansk uppfinnare (1842—1914). Var först
skollärare på Irland och emigrerade till U.
S. A. 1875. Som ivrare för Irlands oberoende
hade H. länge grubblat över något medel
att krossa Brittiska rikets sjömakt och
därunder kommit in på konstruktion av
undervattensbåtar. Med finansiellt understöd av
fenier i Amerika
byggde H. vid 1870-talets
slut sin första
undervattensbåt, vilken var
cigarrformad som en
torped och provgick i
en flod i närheten, och
1881 sin mera
lyckade »Fenian ram», med
framgång avprovad i
New Yorkbukten. H.
segrade 1895 i en av
amerikanska
regeringen utlyst tävlan i
kon
struktion av undervattensbåtar. Hans »Plunger»
(driven med ånga; de äldre hade
fotogenmotorer) tillfredsställde ej H. I stället åstadkom
han en ny typ, »Holland», 1898 (driven med
gasolinmotor, i undervattensläge med
elektrisk motor; mätte i undervattensläge 53 ton).
Amerikanska regeringen inköpte 1900 en
förbättrad »Holland»-typ. Se
Undervattensbåt. “ V. S-g.*
Holland [håJond], sirThomasErskine,
engelsk folkrättslärd (1835—1926). Var 1874
—1910 lärare i engelsk rätt och sedermera
prof, i internationell rätt vid Oxfords univ.
H. var en betydande kraft i Institut de droit
international. Bland H:s många skrifter
märkas »The elements of jurisprudence» (1880;
10:e uppl. 1906), »Studies in international
law» (1898), »The laws and customs of war
on land» (1904, 1908), »Neutral duties in a
maritime war» (1905) och inlägg i
folkrättsliga dagsfrågor, »Letters to the ’Times’ upon
war and neutrality, 1881—1920» (1921). (Rid.)
Hollandsch diep [håTants di’p], se M a a s.
Hollandstimmer, Holländska
bjälkar, senvuxet, obarkat grantimmer om 14—
30 fots längd och minst 10 amsterdamtums
toppmått, som exporteras till Holland för
för-sågning där eller ock för pålning. H.
exporterades förr i rätt betydande partier från
Sverige, men exporten därav har under
senare år gått starkt tillbaka. (S-r.)
Hollar, W e n z e 1, bömisk grafiker (1607—
77), lärjunge till M. Merian. H. utförde omkr.
2,700 etsningar (landskap, stadsvyer,
konstreproduktioner) .
Hollätius, David, tysk teolog (1648—1713),
kyrkoherde i Jakobshagen i Pommern, den
siste av den luterska ortodoxismens mera
betydande systematiker. Hans huvudarbete var
»Examen theologicum acromaticum» (1707;
8:e uppl. 1763).
Holleman, Arnold Fredrik, holländsk
kemist (f. 1859), sedan 1905 prof, i kemi vid
Amsterdams univ. H. har med användning
av fysikaliskt-kemiska metoder utfört
orga-niskt-kemiska undersökningar av stort
teoretiskt intresse särskilt för stereokemien och
bensolkemien. Han är författare till två även
IX. 38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
