Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holleman, Arnold Fredrik - Holles, Denzil - Hollgren, Karl Axel - Hollinshed - Hollola - Hollywood - Holländare - Holländeri - Holändska bjälkar - Holländska hästen - Holländska litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1187
Holles—Holländska litteraturen
1188
i Sverige mycket använda läroböcker,
»Lehr-buch der anorganischen Ohemie» (19:e uppl.
1927) och »Lehrbuch der organischen Chemie»
(18:e uppl. 1927). G. S-ck.
Holles [håTis], D e n z i 1, lord H., engelsk
politiker (1599—1680). Tillhörde från 1624
den puritanska oppositionen i underhuset och
kvarhöll vid upplösningen av 1628—29 års
parlament (2 mars 1629) med våld talmannen i
dennes stol, tills huset hunnit antaga tre
resolutioner mot kungamaktens övergrepp. H.
insattes 4 mars i Towern och ådömdes höga
böter. Han var i »långa parlamentet» en av
presbyterianernas ledare och en av de fem
underhusledamöter Karl I (3 jan. 1642) sökte
fängsla. H. bekämpade independenterna, flydde
1647 till Frankrike, återkom under
protektoratet och spelade 1660 en framträdande roll
vid restaurationen. 1661 blev han pär (baron
H.). Han var 1663—66 ambassadör i Paris och
1667 fredsunderhandlare i Breda. H:s
»Me-moirs» utkommo 1699. V. S-g.
Hollgren, Karl Axel, skogsman (1846—
1911). Utexaminerades från Skogsinstitutet
1868, tjänstgjorde i Skogsstyrelsen och
Domänstyrelsen, blev 1885 t. f. jägmästare i
östkinds revir (Östergötlands län), var 1891—
1907 jägmästare i Hallands revir och utförde
stora skogsplanteringar på Tönnersjöbedeus
kronopark. H. var flitig medarbetare i
skogs-och jakttidskrifter samt utgav ett 10 tal
större arbeten, däribland »Foglarnas språk»
(1884). G. Sch.*
Hollinshed [håTin/ed], se Holinshed.
HoTlola, kommun och församling i
Tavaste-hus län, Finland; 509 kvkm, 13,860 inv. (1928),
finsktalande. H. är en av Tavastlands äldsta
kristna socknar, trol. bildad på 1200-talet. —
Kyrkan är en tvåskeppig, rektangulär
grå-stensbyggnad med tegelornerade gavelrösten
från 1300-talet. Murmålningar från slutet av
medeltiden. O. Brn.
Hollywood [håTimod], filmstad ö. om Los
Angeles, Kalifornien; omkr. 30,000 inv. H. är
filmens stad som ingen annan. Gynnsamt
klimat och växlingsrika omgivningar ha
kommit de stora amerikanska filmbolagen att till
H. förlägga sina inspelningsateljéer.
Holländare, maskin för målning av fibriga
råmaterial, särskilt vid papperstillverkning.
Består av ett kar, i vilket roterar en
horisontell vals, besatt med knivar, som
sönderskära det i vatten uppslammade rågodset.
Jfr Papper. G. H-r.
Holländerl, se Stamholländeri.
Holländska bjälkar, se Hollandstimmer.
Holländska hästen tillhör den frisiska
rasgruppen och utmärker sig genom ett långt
och smalt huvud, högrest hals, valsformig
bål med avrundat, kupolformigt kors och
täml. höga ben med stora, vida hovar; färgen
är svart. E. T. N.
Holländska litteraturen. En holländsk eller
nederländsk nationallitteratur uppkom först
på 1100-talet. Dess första kända namn är
Henric van Veldeke, som dock, på den grund
att hans förnämsta epos, »Eneide», såväl som
hans lyriska dikter blott finnas bevarade i
högtyska handskrifter, även kan räknas till den
tyska litteraturen. Den holländska
litteraturen blomstrade tidigast i Flandern och
Bra-bant (jfr Flamländska språket och
litteraturen), till vilka först senare även
Zeeland och Holland sluta sig, och dess äldsta
minnesmärken äro riddarepos, mest
översättningar från franska original, alla från
1200-el. 1300-talet. Av hövisk lyrik från 1200-talet
finnas blott få rester bevarade. Djureposet
»Van den vos Reinaerde», vars första del är
författad omkr. 1250 av en eljest okänd
diktare, W i 11 e m, anses vara den holländska
medeltidslitteraturens estetiskt yppersta verk.
Den episka dikten vek snart för lärodikter,
världsliga och andliga rimkrönikor.
Huvudrepresentanten för dessa diktarter och det nu
i litteraturen framträdande tredje ståndets
poesi var Jacob van Maer 1 an t (d. omkr.
1291). De förnämsta av hans lärjungar voro
J. van Boendale (omkr. 1280—1365), J.
de Weert (d. 1352), J. van Heelu
och nordnederländaren Melis Stoke, vars
»Rijmkroniek van Holland» (till 1305) är en
bland de bästa källorna till prov. Hollands
äldsta historia. Till den borgerliga poesien
räknas även ett slags korta, sententiösa, oita
improviserade dikter, författade och
framsagda av kringvandrande konstnärer,
sprook-sprekers. Den berömdaste bland dessa är W.
van Hildegaersberch (d. efter 1408).
Reaktionen mot den borgerligt didaktiska
skolan alstrade under 1300-talet åtskilliga
romantiska riddardikter, bl. a. av H e i n van
A k e n (omkr. 1255—omkr. 1330). Bland
religiösa dikter från samma tid märkes nunnan
Hadewychs mystiskt färgade lyrik. Från
den senare medeltiden är en lärodikt om
kärleken av Dirc Potter (d. 1428) berömd.
Den nederländska prosan utbildades på
1300-talet förnämligast genom Jan van R u y
s-b r o e c (1294—1381). Ur de andliga
mysteriespelen o. s. v. utvecklade sig även i
Nederländerna ett världsligt skådespel, som
behandlade gamla riddarsagor eller komiska scener
ur folklivet. Efter hand uppstodo i städerna
på 1400-talet ett slags litterära gillen,
rede-rijkerskamers, vilkas medl. sammankommo på
bestämda tider för poetiska övningar, föredrag
och teaterföreställningar. De fingo stor
betydelse genom att i sina skådespel behandla
politiska och religiösa frågor. De
undertrycktes i de s. provinserna av spanska regeringen,
medan de i de norra ägde bestånd in på
1700-talet. Berömdast och inflytelserikast var
De Eglantier i Amsterdam (stiftat 1496).
Renässansen, reformationen och
frihetskrigen ingöto nya andliga krafter i de n.
provinserna, under det att de flamländska
områdena i s. ledo hårt av det spanska väldet
och nedsjönko i en långvarig förfallsperiod.
Medan det redan 1426 grundade univ. i Lou-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
