Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hudson-bay-kompaniet - Hudson-bay-länderna - Hudsonskolan - Hudsonsundet - Hudstrykning - Hudtuberkulos - Hudtänder - Hudutslag - Hudvalk el. Kallositet - Hudvattusot, Fläckfeber, Anasarka - Hudvävnad - Hué - Huelsen, Christian - Huelva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
Hudson-bay-länderna—Huelva
86
därjämte rätt att där utöva hela den
förvaltande, lagstiftande och dömande makten.
Bolagets område, vars gränser voro mycket
obestämt angivna, kallades R u p e r t’s land.
De förödande franska invasionerna upphörde,
sedan Frankrike 1713 definitivt avstått från
sina anspråk på dessa länder. Ännu 1749
fun-nos där endast 4—5 små fort. Sedan Kanada
1763 avträtts till England, bildades i Montreal
1783 ett konkurrentföretag, North West fur
company; de båda bolagen förenades efter
hård tävlan 1821. S. å. bekräftades
handelsmonopolet på 21 år samt 1838 på ytterligare
21 år. 1859 blev pälshandeln fri, och
kompaniet avträdde 1869 till Dominion of Canada
sina återstående rättigheter och privilegier
mot 300.000 pd st. och full äganderätt till
stora jordområden (1/2o av jorden i det s. k.
Fruktbara bältet mellan U. S. A:s n. gräns,
Klippiga bergen, Saskatchewan samt sjöarna
Winnipeg och Lake of the Woods). —
Kompaniet intager alltjämt, ehuru oprivilegierat, en
ledande ställning på pälsvarumarknaden och
har skördat stor vinst av den värdestegring
på dess jordområden den stora
nybyggarin-vandringen framkallat. Dess ledande man var
från 1870-talet till sin död 1914 lord
Strath-cona (sed. o.). — Litt.: A. C. Laut, »Conquest
of the great Northwest» (2 bd, 1908); en
historik för åren 1670—1920 av sir W.
Schoo-ling (1920). V. S-g.
Hudson-bay-länderna [ha’ds9n-béi’-], urspr.
allt land kring Hudson bay n. och v. om
Kanada, kommo 1670 under
Hudson-bay-kompa-niet och kallades till en början R u p e r t’s
land efter kompaniets stiftare, prins Rupert
av Pfalz. Genom fördrag med Frankrike 1713,
Ryssland 1825 och U. S. A. 1818 och 1846
fastställdes H:s gränser. Ur området ha
efter hand olika, kanadiska provinser och
territorier avsöndrats. Se vidare
Hudson-bay-kompaniet och Kanada.
Hudsonskolan [ha’dsan-], sammanfattande
benämning på de första landskapsmålarna i
U. S. A., av vilka de äldre (Th. Cole, Th.
Doughty, A. B. Durand m. fl.) omkr. 1830
började studera det nordamerikanska
landskapet kring Hudsonflodens övre lopp. En
yngre generation av amerikanska
landskapsmålare (J. F. Kensett, F. E. Church, Th.
Moran, A. Bierstadt m. fl.) räknas till H., ehuru
de företrädesvis sökte sina motiv på andra
håll (Moran och Bierstadt i Klippiga bergen,
Church även i Medelhavsländerna) och på
grund av europeisk utbildning (flera
studerade i Düsseldorf) ofta skilde sig från sina
föregångares uppfattning och uttryckssätt.
Litt.: C. H. Caffin, »The story of american
painting» (1907). H. W-n.
Hudsonsundet [ha’dsan-], sundet mellan
Baf-finsland och Labrador i Nordamerika. Det
förenar Hudson bay med Davis sund och
Atlanten.
Hudstrykning, se Kroppsstraff.
Hudtuberkulos, se Tuberkulos.
Hudtänder, se Fiskar, sp. 480, och Tänder.
Hudutslag, se Hudsjukdomar.
Hudvalk el. K a 11 o s i t é t,
överhudsför-tjockning, som — till skillnad från liktornen
— utan skarp gräns övergår i den omgivande
vävnaden och vanl. orsakas av permanent
tryck på hudområdet i fråga, t. ex. av
verktyg hos en mängd yrkesutövare, och
lokaliseras då alltefter verktygets plats. Första
stadiet av h. äro blåsbildningarna i händer
och fötter (t. ex. hos roddare och beväring).
Fullständigt återställande sker endast efter
orsaksmomentets avlägsnande. Med tiden
vållar h. föga obehag, frånsett en viss grad av
känselnedsättning i det förtjockade
hudområdet. E. L-g.
Hudvattusot, Fläckfeber, Anas a’r k a,
hästsjukdom, som yttrar sig genom smärre
blödningar i hud och slemhinnor, vanl. först i
näsan, och avsöndring av blodvatten i
under-hudsbindväven, i synnerhet under buken (t. ex.
vid kvarka och lungröta). Den är ofta
långvarig, med hög dödsprocent. Det sjuka djuret
bör gå fritt i box. H. behandlas numera med
serum. H. J. Dft.*
Hudvävnad, bot., ytligt liggande vävnad, som
främst har till uppgift att skydda
växtkroppen mot för stark avdunstning och att hindra
vatten från att intränga i de luftförande
cellmellanrummen. Hos blad och yngre stammar
utgöres h. av överhud, epide’rmis, hos många
växter, förnämligast epifyter (t. ex. Peperomla),
av vattenvävnad (seVäxtanatomi).
I andra fall ombildas närmast under
överhuden liggande celler för att förstärka dess
funktion (hypoderm; t. ex. i barren hos
tall). På äldre stammar ersättes överhuden
av kork. G. M-e.
Hué [hoe’], huvudstad i Annam, Franska
Indokina, vid den lilla floden Truong-tien el.
H., nära dess utlopp vid H:s hamnstad,
Touan-an, i Sydkinesiska havet; 62,823 inv. (1926).
På högra flodstranden ligger européstaden, på
vänstra infödingsstaden och det imposanta
citadellet, som bl. a. innesluter kungl.
palatset. Längs flodens stränder de gamla
kunga-gravarna. Handeln är betydande. Sågverk.
Huelsen [hyT-], Christian, tysk
klassisk filolog och arkeolog (f. 1858), sekr. vid
tyska arkeologiska institutet i Rom 1887—
1909, prof, i Heidelberg 1917. H. har, delvis
jämte Henzen och Bormann, utgivit »Corpus
inscriptionum latinarum», VI, 2—5 (1882—
1902), innehållande latinska inskrifter från
staden Rom. F. ö. må nämnas »Formæ urbis
Romæ antiquæ» (jämte H. Kiepert; 2:a uppl.
1912), »Die Thermen des Caracalla» (1898),
»Das Forum Romanum» (1904; 2:a uppl. 1905,
tillägg 1910) och »Forum und Palatin»
(1926). K. F. J.*
Huelva [coäTma], provins i s. Spanien, vid
Atlanten och gränsen mot Portugal, utgör v.
Andalusien (se d. o.); 10,080 kvkm, 366,354
inv. (1927). Den liknämnda huvudstaden
ligger på halvön mellan Odiels och Rio Tintos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
