Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hugenotter - Huggare - Huggenäs - Huggins, sir William - Huggormar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
Huggare—Huggormar
92
Huggare.
d. o.), kämpade 1702—05 under Jean Cavalier
i Cevennerna för sin tro.
Upplysningsfilosofien förbättrade protestanternas villkor, och
revolutionen 1789 gav dem full religionsfrihet.
Litt.: Se arbeten av Batiffol, Chlgdowski,
Romier, Rocquain, Viénot och Boulenger,
anförda i art. Frankrike, sp. 1010, samt
vidare F. Puaux, »Franska protestantismens
historia» (1895); H. Hauser, »Études sur la
réforme frangaise» (1909); J. W. Thompson,
»The wars of religion
in France, 1559—1576»
(1909); Otto
Anders-sen, »De franske
hu-guenotter 1559—1572»
(norsk monogr., 1907)
och »Henrik av
Na-varra og de franske
huguenotter» (1911),
samt J. Dedieu,
»His-toire politique des
protestants frangais» (2
bd, 1925). V.K-r.*
Huggare, kort, bred
sabel, vilken ännu
nyttjas vid sv. flottan
som beväpning för
hantverks- och
ekonomiavdelningarnas
manskap. Jfr även
Svärd. ö-g.
Huggenäs, socken i Värmlands län, Näs
härad, på n. delen av Värmlandsnäs; 36,89
kvkm, 408 inv. (1928). Är en av berg och
åsar bruten slättbygd kring övre Broälven.
1,738 har åker, 1,479 har skogs- och hagmark.
Ingår i By, Bro, S. Ny, H. och Säffle pastorat
i Karlstads stift, Nors kontrakt.
Huggins [ha’ginz], sir William, engelsk
astronom och fysiker (1824—1910). H. var
privatlärd och byggde 1856 ett eget
observa-torium nära London. Han tillämpade de av
Kirchhoff och A. J.
Ångström funna
spekt-ralanalytiska lagarna
på himlakropparnas
studium och utövade
därigenom en
grundläggande verksamhet
inom astrofysiken. H.
var också en av den
astronomiska
fotografiens pioniärer. Hans
viktigaste upptäckt är
beskaffenheten av de
egentliga nebulosornas
spektra. Av stor betydelse äro också hans
undersökningar ang. stjärnspektra,
radial-hastigheter och solens atmosfär. H. angav en
metod att se de röda protuberanserna även
vid andra tillfällen än under totala
solförmörkelser. I sina arbeten biträddes han
verksamt av sin hustru, Margaret H., f. M u
r-r a y. Tills, m. henne publicerade han det
stora arbetet »An atlas of representative
stellar spectra» etc. (1900), som fortfarande
har stor betydelse. H. var led. av sv.
Vet.-akad. (1883). K. Lmk.
Bild 1. Huggorm, Vipera berus.
Huggormar, Vipe’ridae, utgöra en fam. av
kräldjursordn. ormar (Ophidia). Kroppen är
täml. tjock, stjärten kort och huvudet brett.
Giftapparaten är bättre utbildad än hos några
andra ormar, överkäksbenet är kort och
utgör endast en mot vingbenet vridbar sockel
för gifttänderna. Dessa äro alltid ihåliga, och
blott en på varje sida fungerar åt gången. I
slemhinnan ligga dock outvecklade
reservtänder dolda. Då gifttänderna ej användas, äro
de fällda bakåt och dolda av ett
slemhinne-veck. Alla h. äro täml. tröga djur, som leva
av rov, vilket de döda genom ett raskt bett.
I regel äro de i verksamhet nattetid. Äggen
kläckas vid läggningen, varför h. sägas föda
ungar. Alla tillhöra Gamla världen. — I
Sverige finnes endast en art, huggormen
(Vipera berus). Färgen växlar från ljusgrått över
brunt och rödbrunt till nästan svart. Den
igenkännes dock alltid på det mörka,
dubbel-tandade sicksackbandet längs ryggen. Hanen
blir i regel ej längre än 60 cm, honan något
mer; exemplar på nära 80 cm ha uppmätts.
Den förekommer i hela landet och ej blott,
som den gängse föreställningen är, på torra
ställen. Den simmar väl ehuru ej gärna.
För människan flyr den i regel. Vintern
tillbringas i dvala på något skyddat ställe, ofta
av många exemplar tillsammans. Bettet kan
undantagsvis döda en människa, och giftet
bör då ba inträngt direkt i ett större
blodkärl. Likväl framkallas alltid svår svullnad,
Bild 2. Huggormens giftapparat, a giftkörtel, &
gifttand, c gomtänder, f tunga, fc andningsöppning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
