Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hull, Kingston-upon-Hull - Hull (Quebec) - Hullgren, Karl Oskar - Hullin, P. A. - Hulock - Hult (skeppsbyggeri) - Hult (Jönköpings län) - Hult (Värmlands län) - Hult, Carl Alrik - Hult, Olof Torgny - Hult, Oscar Walfrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
Hull—Hult, O. W.
104
Hamnbild från Hull.
kring den lilla floden Hull. Dess äldsta och
märkligaste kyrkor äro Holy Trinity, i
dekorerad och perpendikelstil, och S:t Mary’s
church från början av 1300-talet. Trinity
house, ett ålderdomshem för sjömän,
grundades 1369 (nuv. byggnad från 1750-talet). Från
början av 1900-talet är stadshuset.
H. är den främsta stapelplatsen för
Skandinaviens och Tysklands sjöfart på England.
Hamnen omfattar omkr. 100 har vattenyta
och sträcker sig mer än 10 km längs Humber.
Äldsta dockan är Queen’s dock (började
byggas 1775, öppnades 1778), de största äro
Alexandra dock (öppnad 1886) och King
George dock (öppnad 1914), omkr. 20 bar
vardera. H. äger en stor fiskeflotta och bedriver
trålfiske kring Island och på Barents hav.
Exporten (till ett värde av 28,1 mill. pd st.
1926) omfattar ylle- och bomullsvaror (från
Midland), kol, olja, maskiner m. m., importen
(75,6 mill. pd st.) kreatur, vete, oljefrön, trä
(huvudsaki. pitprops), järn, ull m. m. 1927
ankommo till H. 3.721 fartyg om 4.840.311
ton och avgingo 3.254 fartyg om 4,086,378 ton;
därav voro 222 ankommande fartyg om 172.217
ton och 196 avgående om 154,322 ton svenska.
Fröoljeindustrien i H. är världens största.
Stora fabriker finnas även för tvål, stärkelse,
blåelse, hudar och skinn, segelduk, rep,
kablar, maskiner m. m,; skeppsvarv. I H. finnas
svenskt konsulat och svensk sjömanskyrka
(ny lokal invigd dec. 1928).
Hull [hal], stad i prov. Quebec, Kanada,
vid Ottawa river, mitt emot staden Ottawa;
35.233 inv. (1926). Räknas som förstad till
Ottawa. Trämasse- och pappersindustri.
Hullgren, Karl Oskar, målare (f. 1869
10/8). Studerade vid Konstakad. i Stockholm
och kortare tider i London (elev av Herkonier)
och i Paris. Han slog sig tidigt på
marinmåleri, har gjort många och långvariga resor
samt målat hav och kuster i Norden och
i Södern, alltid med frisk och hurtig
uppfattning, med fart och liv och kraftig
färgbehandling. Representerad i Nationalmuseum samt
i museerna i Göteborg, Malmö, Lund och
Buenos Aires. Är även etsare. G-g N.
Hullin [ylä’], P. A., se H
u-li n, P. A.
Hulock, Hylobätes hoo’lock,
är en meterhög gibbon (se d. o.),
till färgen helsvart med en vit
strimma över pannan. Den
finnes i de skogiga
bergstrakterna i Bortre Indien.
Hult, i skeppsbyggen och
sjötermer ingående ord,
betecknande trä eller föremål av
trä. ss. bärghult, krysshult,
rundhult. råhult.
Hult, socken i Jönköpings
län, S. Vedbo härad, ö. om
Eksjö; 118.44 kvkm, 1.273 inv.
(1928). Sjörik, kuperad
skogstrakt kring Brusans och
Skedeåns övre lopp; högsta punkt Skuruhatt (337
m). 1,114 har åker, 7,610 har skogs- och
hag-mark. Ingår i H:s och Edshults pastorat i
Linköpings stift, S. Vedbo kontrakt.
Hult, lastageplats vid Vänern, Visnums
socken, Värmlands län, s. om Kristinehamn;
tilltänkt som ändpunkt för Sveriges äldsta
järnväg, Köping—Hult.
Hult, Carl Alrik, ingenjör, uppfinnare
(f. 1867 14/is), bror till O. W. H. Arbetade på
mek. verkstäder i Stockholm 1883—87,
vistades i Förenta staterna 1887—90, var 1891—94
verkstadschef vid Mejerimaskin-a.-b. Excelsior,
var 1896—1903 verksam vid a.-b. Centrator,
blev 1903 disponent vid a.-b. Pumpseparator
och var 1907—20 konsulterande ingenjör där.
H. var 1907—12 chef för a.-b. Archimedes.
Han är sedan 1920 Svenska
uppfinnareföreningens ordf. H. har nedlagt ett
betydelsefullt arbete på främjandet av uppfinnarnas
allmänna intressen och framträtt som deras
talesman, särskilt i frågor om
patentlagstiftning. G. H-r.
Hult, Olof Torgny, läkare, medicinsk
historisk författare (f. 1868 2/i2). Blev med.
lic. 1899 och med. dr 1914 vid Karolinska
institutet, där han 1916 blev docent i
epi-demiografi. Han är praktiserande läkare i
Stockholm och sedan 1921 livmedikus. H. blev
marinläkare av 2:a graden 1903 och l:e
marinläkare 1916. Skr.: »Pesten i Sverige 1710» (i
Hygienisk Tidskr. 1916), »Vilhelmus Lemnius
och Benedictus Olai, lifmedici hos Erik XIV
och Johan III» (1918) m. m. Djrg.*
Hult, Oscar Walfrid, ingenjör,
uppfinnare (f. 1863 12/to). bror till C. A. H. Kom
vid unga år i smideslära i sin hemort nära
Nyköping, arbetade på olika mek. verkstäder
i Stockholm 1882—87. vistades i Förenta
staterna 1887—92 för praktiska studier och
uppfinnarverksamhet samt inrättade efter
hemkomsten från Amerika jämte brodern C. A. H.
en experimentverkstad i Stockholm. H. var
1896—1903 verksam vid a.-b. Bröderna Hults
rotationsångmaskin och bildade jämte brodern
1907 a.-b. Archimedes, där han till 1916 var
verkstadschef och sedermera varit överingen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
