Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hult, Oscar Walfrid - Hult, Ragnar - Hultaby - Hultafors sanatorium - Hultenberg, Ludvig Gunnar Hugo - Hulterstad (Öland) - Hulterstad (Östergötland) - Hultgren, Ernst Olof - Hulth, Johan Markus - Hulthén, Erik Wilhelm - Hultin, Arvid Edvard - Hultin, Tekla Johanna Virginia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
Hult, R.—Hultin
106
jör. H. gjorde sig tidigt bemärkt som en
begåvad uppfinnare inom det mekaniska
området. Jämte brodern har han uppfunnit flera
bekanta konstruktioner inom
mjölkseparator-området, bl. a. de grundläggande patenten för
a.-b. Pumpseparators verksamhet, Bröderna
Hults rotationsångmaskin samt
utombords-motorn Archimedes. G. H-r.
Hult, Ragnar, finländsk botanist och
geograf (1857—99). Genom sin gradualavh.,
»Försök till en analytisk behandling af
växtformationerna» (1881), blev H. en banbrytare för
den sociologiska
växtgeografien, på vars
utveckling, särskilt i
Sverige och Norge, han
haft mycket stort
inflytande. Utmärkande
för H:s skola äro den
strängt induktiva
metoden vid
urskiljandet och beskrivandet
av växtsamhällena och
den noggranna
fältanalysen. I »Blekinges
vegetation» (1885)
be
handlade H. även växtsamhällenas utveckling.
Han blev 1886 docent i växtgeografi och 1890
docent i geografi vid Helsingfors univ., vars
geografiska institution han skapade. Även
Geografiska föreningen stiftades av H. (1886).
H. utgav flera läroböcker i sitt ämne. C. S-g.
Hultaby, ruin av medeltida slott i
Småland, Näsby socken, stiax v. om nuv. staden
Vetlanda. Jarlen Erengisle Sunesson (se d. o.)
torde ha varit bosatt på sitt fasta stenhus
på H. (Hultaboda) ö till 1370-talet.
Hultafors sanatorium, fysikalisk-dietisk
kuranstalt vid Hultafors station på Göteborg—
Borås järnväg; 285 m ö. h. Naturskönt läge;
härlig utsikt. Öppet året om. Äges sedan
1926 av adventistsamfundets svenska
konferens och drives enl. Skodsborgs metod.
Hultenberg, Ludvig Gunnar Hugo,
språkman (f. 1870 1B/2). Blev fil. dr och docent
i romanska språk vid Uppsala univ. 1903,
lektor i engelska och franska i Luleå 1907, därpå
i Stockholm vid Norra realläroverket 1912 och
vid Högre lärarinneseminariet 1924. Har bl. a.
utgivit »Fransk skolgrammatik» (1906; 5:e
uppl. 1928), en fransk läsebok (1909; 5:e uppl.
1927) och många skoleditioner. H. är en trägen,
synnerligen skicklig översättare. (E. S-f.)
Hulterstad, socken på s. Ölands östkust,
Möckleby härad, Kalmar län; 52,oi kvkm, 711
inv. (1928). Bördig kustremsa, alvar i det inre.
1,314 har åker; skog saknas. Kyrkan (från
1100-talets mitt) var urspr. en treskeppig
pelar-basilika med tre absider i ö. och västtorn
(bibehållet). Ingår i H:s och Stenåsa pastorat,
Växjö stift, Ölands s. kontr. G. R—11; S. H-d.
Hulterstad, herrgård inom Mjölby stad,
Östergötland; med underlydande 1.537 har, därav
356 har åker; tax.-värde 609.900 kr. (1927).
Har tillhört ätten Gyldenklou, därefter det Bu-
rensköldska fideikommisset (se B o r k h u 11)
samt från 1755 ätterna v. Schwerin och
Ehrencrona.
Hultgren, Ernst Olof, läkare (1866—
1922). Blev med. lic. vid Karolinska
institutet 1899, överläkare vid Stockholms sjukhem
1900 och med. hedersdr 1910. H. ägnade sig
med stor framgång åt näringsfysiologiska
studier och utförde på detta område (delvis tills,
m. E. Landergren) de första metodiskt
tillförlitliga arbetena i Sverige (bl. a. om den
svenske arbetarens kosthåll, 1890). Han var en av
Sveriges förnämsta experter på närings
fysiologiens område och vetenskapligt verksam på
flera områden. Nekrolog av I. Holmgren i
Hygiea 1922, s. 386. I. H.*
Hulth, Johan Markus, biblioteksman
(1865—1928). Blev fil. dr i Uppsala 1899 och
tjänstgjorde från 1891 vid Uppsala univ.-bibi.,
från 1918 som överbibliotekarie. Framstående
naturvetenskaplig
bi-bliograf, utgav H.
på detta område flera
värdefulla arbeten, ss.
»Swedish Spitzbergen
bibliography» (i Ymer
1909), »Swedish arctic
and antarctic
explo-rations 1758—1910»
(1910) och, viktigast,
en stort anlagd, ofullb. [-»BibliographiaLinnae-ana»,-]
{+»BibliographiaLinnae-
ana»,+} I: 1 (1917). Efter
Th.M.Fries’ död (1913)
redigerade H. »Bref och skrifvelser af och till
Carl v. Linné» och utgav därav 3 bd. För
Linnéforskningarna företog han flera resor till
England, där han 1912 och 1914 på uppdrag
av Linnean society ordnade Linnés
handskrifter. H. var sekr. i Svenska Linnésällskapet
från dess stiftande 1917 samt ordf. 1915—19
i Sveriges allmänna biblioteksförening. A. G-e.
Hulthén, Erik W i 1 h e 1 m, fysiker (f. 1891
ls/ø), docent i fysik i Lund 1923 och prof, i
fysik vid Stockholms högskola dec. 1928. H:s
gradualavh. (1923) behandlade bandspektra, ett
område inom optiken, som sedan varit
föremål för hans intensiva och framgångsrika
bearbetning. J. T.
Hultin, Arvid Edvard, finländsk
biblioteksman, litteraturhistoriker (f. 1855 3/8). Blev
1879 amanuens och var 1903—26 (vice-)
bibliotekarie vid Helsingfors univ.-bibi. I Skrifter
utg. av Svenska Litt.-sällsk. i Finland, vars
sekr. han varit från 1895, har H. publicerat
en mängd avh. och uppsatser i litteratur- och
lärdomshistoria, bl. a. biografien »Torsten
Ru-deen» (akad. avh., 1902), »Det ekonomiska tide
varvet i. Finlands litteraturhistoria» (1910)
och »Borgå gymnasii historia» (2 bd, 1920—
23). Hyllades 1915 och 1925 av kolleger med
festpublikationer. H. E.P.
Hultin, Tekla Johanna Virginia,
finländsk politiker (f. 1864 18/4). Blev 1897
Finlands första kvinnliga fil. dr på avh. »His-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
