Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hultin, Tekla Johanna Virginia - Hultkrantz, Axel Fredrik - Hultkrantz, Claes Adolf - Hultkrantz, Johan Vilhelm - Hultman, Frans Vilhelm - Hultman, Johan - Hultman, Oskar Fredrik - Hultquist, Gustaf Fredrik - Hults bruk - Hultsfred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
Hultkrantz—Hultsfred
108
toriska upplysningar om bergshandteringen i
Finland under svenska tiden» (1896) och
ak-tuarie vid statistiska centralbyrån 1901. Hon
var ivrigt verksam i det politiska motståndet
mot Ryssland och tillhörde lantdagarna 1908
—23, vald först av ungfinska partiet, från
1918 av finska samlingspartiet. Utgav 1927
(på fi.) en biogr. över Jonas Castrén. H. E.P.
Hultkrantz, Axel Fredrik, militär,
industrimän (f. 1870 u/4), son till C. A. H. Blev
intendent vid Intendenturkåren 1898,
fältintendent av 2:a graden 1911, överstelöjtnant
1915 och överste på reservstat 1918; var chef
för intendenturstaben 1914—15 och
fördel-ningsintendent vid 6:e arméfördeln. 1915—16.
1906—15 var H. sekr. i sv. Röda korset. 1916
—26 var han verkst. dir. i Sveriges
industriförbund och i a.-b. Industribyrån samt
härunder bl. a. led. av statens
industrikommission, finansrådet och järnvägsrådet. 1926
blev H. generalmajor samt generalintendent
och chef för Intendenturkåren. M. B-dt.
Hultkrantz, Claes Adolf, teolog (1823—
77). Blev fil. mag. 1851 och teol. kand. 1853
samt prof. 1864 i exegetik och 1865 i
dogmatik och
moralteologi, allt vid Uppsala
univ. 1869 blev han
led. av
katekeskommittén, 1876
kyrkoherde i Förslöv, Lunds
stift. Led. av
kyrkomötet 1873. H. ägde
djup filosofisk och
teologisk lärdom. Bland
hans skrifter märkes
»Om olika slag af
religionsfrihet och
möjligheten af deras
in
förande i Sverige» (1857). Av hans editioner
av Luthers lilla katekes (med anmärkningar;
1866) utkom 91:a uppl. 1886.
Hultkrantz, Johan Vilhelm, anatom
(f. 1862 “/12b son till C. A. H. Blev med. lic.
vid Karolinska institutet 1891 och med. dr
1897 på avh. »Das Ellenbogengelenk und seine
Mechanik», s. å.
docent i anatomi vid
Karolinska institutet,
1899 e. o. och 1909 ord.
prof, i anatomi i
Uppsala. Avsked 1927. H.
har författat ett stort
antal avh. och
uppsatser i anatomi,
antropologi och rashygien.
Bl. a. har han skrivit
»The mortal remains
of Emanuel
Sweden-borg» (1910, 1912). H.
var led. av universitetsexamenskommittén
1902—06. I svenska Röda korset har han
nedlagt ett resultatrikt arbete. (A. W-dt.)
Hultman, Frans Vilhelm,
matematiker (1829—79), från 1860 lektor i matematik
och fysik vid Stockholms gymnasium, känd
bl. a. som läroboksförfattare. — Hans son
Eric H. (1867—1911) vistades i Australien
1887—1901 och skildrade med god
berättarkonst vildmarkslivet där i »Svarta
diamanter» (1909; 4:e uppl. 1913) m. fl. samlingar
av småberättelser.
Hultman, Johan, taffeltäckare hos Karl
XII, memoarförfattare (födelse- och dödsår
okända). H. blev 1694 lakej hos prins Karl,
sedermera Karl XII, och utnämndes under
konungens vistelse i Bender till
taffeltäckare. Denna befattning behöll H. hos
drottning Ulrika Eleonora och konung Fredrik I
åtm. till 1734. Under krigsåren var han
ständigt Karl XII följaktig. H. efterlämnade för
kännedomen om Karls person ganska
värdefulla anteckningar, dels ett enkelt marsch- och
dagregister (från 14 april 1700 till 26 fe"Lr.
1719), dels mera fylliga, beskrivande
memoarer, som gå från aug. 1707 till konungens död
nov. 1718. De utgåvos 1819 av G. Floderus
i d. 1 av »Handlingar hörande till konung
Carl XII:s historia». S. E. B-g.
Hultman, Oskar Fredrik, finländsk
språkforskare (f. 1862 21/i2). Utgav 1894 det
betydande arbetet »De östsvenska dialekterna»
och 1895 den medeltida handskriften »Jöns
Buddes bok». Efter djupgående forskningar
disputerade han 1905 på avh. »Hälsingelagen
och Upplandslagens ärfdabalk i Cod. Ups. B
49» och blev 1907 docent i nordiska språk
samt 1909 e. o. prof, i svenska språket och
litteraturen vid Helsingfors univ.
Hultquist, Gustaf Fredrik, sångledare
och organisatör av manskörer (1859—1926).
Var stadsingenjör i Oskarshamn 1886—89 och
i Söderhamn 1889—1906, därefter
föreståndare för Stockholms fastighetsägareförenings
tekniska byrå. H. var 1897—1922 dirigent för
Norrlands sångarförbund samt en av
organisatörerna av Svenska sångarförbundet, länge
dess förbundsdirigent. T. N.
Hults bruk, bruk i Kvillinge socken,
Östergötlands län, 10 km n. v. om Norrköping.
Omfattar manufakturverk, gjuteri, mek. verkstad,
elektrostålverk, såg m. m. samt jordbruk och
äges av H : s a. - b., stiftat 1920, aktiekap.
1,200,000 kr., 150 arb. Tillverkar lättare
järn-vägsmateriel, yxor m. m. samt sågade
trävaror; årligt tillv.-värde 750,000 kr. Tax.-värde
832.400 kr., därav för jordbruksfastighet
460.600 kr. H. anlades 1698 av J. Reenstierna
och ägdes 1819—1920 av släkten Ekelund.
Hultsfred, köping i n. Kalmar län, Sevede
härad, vid sjön Hulingen, järnvägsknut för
Nässjö—Oskarshamns järnväg, östra
centralbanan (ändpunkt) och smalspåriga järnvägar
till Västervik och Växjö; 233 har, 1.799 inv.
(1928). Livlig handel och trävaruindustri.
Strax n. om H. ligger Hultsfreds slätt,
till 1918 övningsplats för Kalmar reg:te. H.
tillhör Vena församling. Tax.-värde å fast
egendom 2.450.200 kr. (1927), bev.-tax.
inkomst 1,095,320 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
