Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hunger - Hungerkur - Hungerstrejk - Hungerstäppen - Hungertyfus - Huniker, James Gibbons - Huningue - Hunkers - Hunn - Hunneberg - Hunnebostrand - Hunner - Hunnestad, Hunestad - Hunsrück - Hunt, Leigh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
Hungerkur—Hunt, L.
140
människor, som av en eller annan orsak under
längre tid avhållit sig från föda. Jfr Fasta
oeh Svältkur. R. T-dt. (Ljd.)
Hungerkur, se Svältkur.
Hungerstrejk, en fånges konsekventa
vägran att intaga föda, vanl. avsedd att
framtvinga frigivning eller bättre behandling i
fängelset. H. omtalas på 1600-talet i England
under förföljelsen mot kväkarna och har ofta
förekommit bland illa behandlade ryska
politiska fångar under tsarregimens sista
årtionden och under bolsjevikväldet. Bland
beryktade fall av h. må nämnas de engelska
suffra-getternas hungerstrejkdemonstratiqner 1912
—14 samt fångna irländska sinnfeinares h.
1920, kulminerande i T. MacSwineys död av
självpålagd svält. V. S-g.
Hungerstäppen, se Barabastäppen
och Kirgisstäppen.
Hungertyfus, med., se F 1 ä c k t y f u s.
Huniker [ha’niko], James Gibbons,
nordamerikansk kritiker (1860—1921), lärare
i musik vid National conservatory i New
York och tidningsman, från 1902 utgivare av
New York Sun. H. skrev bl. a. »Iconoclasts»
(1905), »Egoists» (1909), »The pathos of
dis-tance» (1913), monogr. över Chopin (1900),
Liszt (1911) och Baudelaire (1919). R-n B.
Huningue [ynä’g], ty. nüningen, stad i fr.
dep. Haut-Rhin (Elsass), vid Rhen och
H.-kanalen (sidokanal till Rhen—Rhöne-kanalen),
4 km n. om Basel; 3,685 inv. (1926). I
närheten en storartad statlig fiskodlingsanstalt.
— H. kom genom köp från Basel till Ludvig
XIV, som lät Vauban befästa staden (1679—
81). Fästningen utstod svåra belägringar 1796
och 1815 av österrikare samt 1814 av bayrare.
Befästningsverken slopades 1815, sedan det i
Basels intresse på Wienkongressen stadgats,
att H. aldrig åter skulle befästas.
Hunkers [ha’iikoz], eng., se Demokrater.
Hunn, sjö i n. Östergötland, Skedevi
socken; 13 kvkm, 47 m ö. h. Avvattnas av
Ny-köpingsån. I sjön förekommer malen.
Hunneberg, se Halle- och Hunneberg.
Hunnebostrand. 1. Kapellförsamling i
Bohuslän, Tossene (se d. o.) socken, kring H. 2,
vid kusten n. om Lysekil; 7,06 kvkm, 2,520
inv. (1928). — 2. Municipalsamhälle i Tossene
socken, Bohuslän, vid Ramsviksf jorden, 20 km
n. n. v. om Lysekil; 103 har, 1,750 inv. (1928).
Fiskläge, badort och exporthamn för traktens
stenhuggerier. Tillhör H:s kapellförsamling.
Tax.-värde å fast egendom 1,430,700 kr. (1928),
bev.-tax. inkomst 433,740 kr.
Hunner, urspr. ett centralasiatiskt
nomadfolk, som antagl. är identiskt med de av
kineserna omtalade hiung-nu, till skydd mot vilka
den stora kinesiska muren började uppföras
(214 f. Kr.). Under 2:a årh. f. Kr. synas dessa
ha satt sig i rörelse söderut, vilket medelbart
föranledde en folkvandring av andra, av h.
pådrivna stammar in på persiskt och
(sedermera) indiskt område samt bl. a. ledde till
störtandet av grekisk-baktriska riket (sed. o.).
Under l:a årh. e. Kr. synas kineserna ha
lyckats driva h. tillbaka, och detta kan väl ha
varit orsaken till att de småningom började
tränga fram dels väster- och dels söderut. I
varje fall började hunnerskarorna omkr. 370
tränga fram mot Europa från stäpperna n. om
Kaspiska havet, underkuva alaner, östgoter
och västgöter och driva de senare över
Donau-linjen, medan de själva t. v. höllo sig utanför
romarrikets gränser och t. o. m. tidtals
tjänade som hjälptrupper hos detta. På 430-talet
e. Kr. började h. under sina konungar Att ila
(d. 453) och B led a (d. 445) att gå angreppsvis
till väga (se A t til a) både mot det
bysantinska riket, som gång på gång avtvangs dryga
tributer, och mot det västromerska, som
slutligen 451 måste värja sig mot en oerhört
hotande invasion i Gallien. Faran avvärjdes
genom Aetius’ seger på Katalauniska fälten
(nära Chalons-sur-Marne); efter Attilas död
i Pannonien 453 föll hans väldiga rike sönder,
och h. försvinna bland folken i Ungern och
Sydryssland. Ammianus Marcellinus m. fl.
skildra huru h. voro klädda i djurhudar, levde
av rötter och rått kött och tydligen voro
alldeles kulturlösa. De få namn, som utgöra
resterna av deras språk, synas peka på
turkiskt ursprung.
En annan gren av samma folk voro
säkerligen de s. k. vita hunnerna, i Indien
kallade hüna. De började omkr. 420 e. Kr.
överskrida Oxuslinjen och infalla i Persien,
där de på 500-talet utgjorde ett plågoris, tills
de omkr. 557 grundligt förgjordes av Kosru
I med hjälp av turkiska stammar. Omkr. 450
började dessa h. också visa sig inom
Indiens gränser. På Nordindiens utveckling
inverkade de genom sin oerhörda vandalism i
hög grad ofördelaktigt. En allians av indiska
furstar besegrade omkr. 528 deras hövding
Mihiragula och tvang honom att dra sig
tillbaka till Kashmir. Efter hans död är det eg.
slut med de vita h. i Indien. Litt.: »Norstedts
världshistoria», del 4 och 15 (1928). J. Ch-r.
Hunnestad, Hunestad, socken i Hallands
län, Himle härad, ö. om Varberg; 15,72 kvkm,
588 inv. (1928). Begränsas i n. av Himleån;
odlad slättbygd och enstaka höjder. 1,200 har
åker, 264 har skogs- och hagmark. Ingår i
H:s och Gödestads pastorat i Göteborgs stift,
Varbergs kontrakt.
Hunsrück [ho’nsryk], s. v. delen av
Rhen-ska skifferbergen, mellan Mosel, Rhen, Nahe
och Saar, i preuss. Rhenprovinsen. H. är en
omkr. 500 m hög platå; över högslätten draga
lövskogsklädda bergryggar fram i s. v.—n. ö.
riktning: Errwald, Hoehwald med H:s högsta
topp, Erbeskopf (816 m ö. h.), m. fl.
Bergstrakten är glest befolkad och fattig.
Hunt [hant], L e i gh, engelsk skriftställare
(1784—1859). Började som kritiker och
tid-skriftsutgivare i radikal anda (bl. a. av The
Examiner), var måhända den förste i engelsk
litteratur, som bröt med heroiskt versmått,
och fick därför stor betydelse för den engel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
