Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Husaby (Skaraborgs län) - Husaby bruk el. Huseby (Kronobergs län) - Husabyman - Husaga - Husarer - Husbehovsaccis - Husbehovsbrännerimedlen - Husbehovsbränning - Husbehovsskog - Husberg, Karl Sigfrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
Husaby bruk—Husberg
150
Husaby kyrka.
1100-talets slut, samt långhus och lägre,
smalare kor med absid, trol. från 1100-talets förra
hälft. Till tornet anslöt sig förmodligen urspr.
en annan långhusbyggnad än den nuv. På
kyrkogården märkas gravvårdar från
1100-talet, bl. a. de s. k. Olof Skötkonungs (se
Gravvård, bild 19) och Drottning Estrids
gravar. Vid H. källa (Sigfridskällan) ö. om
kyrkan skall Olof Skötkonung 1008 ha döpts
av den helige Sigfrid. På hemmanet
Bisp-gården ruiner av Skarabiskoparnas borg från
1400-talet. G. R-ll; S. H-d.
Husaby bruk el. H u s e b y, bruksegendom
i Skatelövs socken, Kronobergs län, 9 km ö.
om Vislanda. Omfattar masugn, mek.
verkstad, smedja m. m. samt jordbruk (1,400 har,
därav 332 har åker); tax.-värde 891,500 kr.
(1927), därav för jordbruk 739,500 kr. Var på
1600-talet huvudgård i friherreskapet Nya
Bergkvara, vilket C. C. Gyllenhielm erhöll
som vederlag för Bergkvara (se d. o.). Tillföll
genom testamente Karl X Gustav och efter
honom hertig Adolf Johan samt indrogs 1688 till
kronan. Själva bruket uppläts och
privilegierades ånyo 1689 för släkten Rudebeck. I slutet
av 1700-talet övergick H. till ätten
Hamil-ton och 1867 till nuv. ägaren, J. S. F. Stephens.
Husabyman, se H u s a b y.
Husaga, kroppslig bestraffning, som
husbonde tilldelar tjänstehjon. I Sverige
upphävdes 1920 den sista återstoden av sådan rätt
för husbonde. R. B-l.
Husarer (av ung. huss, tjugu, och ar, pris),
urspr. uppbåd till häst från vart 20:e hus.
H. förekommo först vid slutet av 1400-talet
och voro då pansrade, tungt väpnade ryttare.
Senare gavs namnet åt irreguljärt lätt
rytteri i ungersk dräkt, päls och dolma. Mot
1600-talets slut uppsattes i Österrike de
första husarreg:tena. Fredrik II uppsatte flera
hastigt rörliga husarreg:ten, av vilka särskilt
Ziethens h. vunno ryktbarhet under sjuåriga
kriget. Efter hand likställdes de olika
arméernas husarreg:ten i beväpning, utbildning
m. m. med övriga kavallerireg:ten. De
bibe-höllo dock den ungerska med snören försedda
korta rocken {dolman), kort päls och
husarmössa (kalpak). Efter världskriget har denna
uniform, utom för freds- och paraddräkt,
ersatts av den enhetliga fältuniformen. — I
Sverige uppsattes en mindre husarstyrka 1743
(upplöst redan 1774). Det första husarreg:tet
bildades 1758 (se Kronprinsens
husarregemente). M. B-dt.
Husbehovsaccis (se A c c i s), skatt på
spann-målsinförseln i städerna, infördes 1747 och
avskaffades genom riksdagsbeslut 1810.
Husbehovsbrännerimedlen, förr de avgifter
till statskassan, vilka erlades vid tillverkning
av brännvin för eget behov. Under vissa tider
var denna rätt förenad med rätt att avyttra
produkten till andra. I 1809 års R. F. § 60
nämnas h. alltjämt bland bevillningarna, ehuru
husbehovsbränning (se d. o.) för länge sedan
i lag avskaffats. Denna skatt uppgick 1853
till 722,000 kr. J. R. N.
Husbehovsbränning. I den första av de
svenska förordningar, som reglerade
tillverkningen av brännvin (1638), fanns stadgad en
rätt att under vissa lindrigare villkor bränna
för det egna hushållets behov. Med kortare
tider av uppehåll bibehölls denna rätt intill
1855, då h. med hänsyn till sitt ogynnsamma
inflytande på nykterhetstillståndet så gott
som helt avskaffades. Detta var dock icke
följden av ett formellt förbud mot h. utan
av de tunga skatter, som från denna
tidpunkt avlöste de tidigare lättnaderna i fråga
om detta slag av brännvinstillverkning.
Formellt avskaffades h. först 1860, då all
brännvinstillverkning ställdes under omedelbar
tillsyn och kontroll samt helt förvandlades till
en fabriksnäring. Jfr
Brännvinsbränning. H. G-n.
Husbehovsskog, se Skogslagstiftning.
Husberg, Karl Sigfrid, ämbetsman
(1854—1928). Blev jur. kand, i Uppsala 1879
och jur. dr 1882, var
1882—83 sekr. i
lappkommittén, blev 1884
landssekr. och 1893
landshövding i
Norrbottens län samt
innehade under denna
tid förordnande (1889
—93) som
expeditionschef i Ecklesiastikdep.
H. var sept. 1900—
juni 1905 konsultativt
statsråd i
ministärer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
