Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hussarek, Max - Hussein - Hussein ibn Ali - Hussein Kemal - Husserl, Edmund - Hussiter - Husspindel - Hussvamp - Hustavlan - Hustjuvnad - Hus, tomt och jord i staden - Hustru - Hustrupper - Husum - Husumsån - Husurna - Husvisitation - Huszár, Karl - Huså-Fröå gruvor - Hutcheson, Francis - Hutchinsia - Hutchinson, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
Hussarek—Hutchlnson, J.
168
Hussarek [ho’s-], Max, österrikisk jurist,
politiker (f. 1865). Blev jur. dr 1889, var
1895—97 e. o. prof, i kanonisk rätt vid Wiens
univ., 1897—1911 ämbetsman i kultus- och
undervisningsministeriet och 1911—1*7
undervisningsminister. Som ministerpresident juli
—okt. 1918 sökte han förgäves genom den
österrikiska statens förvandling till
federativstat avvärja dess fullständiga upplösning
(jfr Österrike, historia). Därefter upptog
H., som sedan 1908 varit honorärprof. i
kyrkorätt, sin lärarverksamhet vid Wiens univ.
Han har bl. a. skrivit »Grundriss des
Staats-kirchenrechts» (1899; 2:a uppl. 1908). V. S-g.
HusséFn, arabiskt mansnamn. Se även
H u s e i n 1—2.
HusséTn ibn Ali, konung av Hidjaz (se d. o.).
HusséFn Kemäl, sultan av Egypten (1853—
1917), son till kediven Ismail, se Egypten,
sp. 396.
Husserl [ho’s-], Edmund, tysk filosof (f.
1859), från 1916 prof, i Freiburg. H., som
påverkats framför allt av F. Brentano och B.
Bol-zano, ägnade sig först åt undersökningar om
aritmetikens väsen men gjorde sin
revolutionerande insats genom sina »Logische
Unter-suchungen» (1900—01; 2:a, omarb. uppl. i
2 bd 1913—21; 3:e uppl. 1922). Där riktar H.
en synnerligen skarpsinnig kritik emot den
psykologism, som så länge härskat i filosofien,
och detta arbete kan betecknas som ett av
nutidens mest betydande filosofiska verk. H.
söker även bygga upp en logik och filosofi på
antisubjektivistisk grundval. H. skiljer
mellan tre olika slag av sammanhang: 1) det
psykologiska, 2) tingens och 3) sanningarnas,
vilket sistnämnda består av giltiga, otidliga
satser. Logiken har till uppgift att utforska
det sistnämnda sammanhanget men ej det
psykologiskt givna medvetandet. 1913 utgav
H. »Ideen zu einer reinen Phänomenologie
und phänomenologischen Philosophie» (2:a uppl.
1923). Han är en av utgivarna av Jahrbuch
für Philosophie und Phänomenologische
For-schung. H:s undersökningar ha varit av
största betydelse för de senaste årtiondenas
filosofiska utveckling i Tyskland. Litt.: G. Gronau,
»Die Philosophie der Gegenwart», bd 2
(1922). C. H-m.
Husslter, se H u s i t e r.
Husspindel, Agelöna el. Tegenäria, ett till
underordn. rörspindlar hörande släkte, av
vilket flera äro vanliga inomhus, där de,
särskilt uppe vid taket, förfärdiga sina
häng-mattliknande vävar. Störst är den ända till
19 mm långa A. domestica. I. T-dh.
Hussvamp, bot., se Timmersvampar.
Hustavlan, se Katekes.
Hustjuvnad, olovligt tillgrepp, begånget av
tjänstehjon el. annan enskild tjänare från
husbondfolket el. dettas gäst. Enl. vissa
strafflagar, däribland den svenska, straffas h. enl.
de strängare reglerna för tjuvnad, stundom
t. o. m. såsom svårare art av tjuvnad (så
var t. ex. fallet i Sverige före 1890). R. B-l.
Hus, tomt och jord i staden, se H u s, gård
och tomt i staden.
Hustru (sidoform till husfru, jfr Fru),
gift kvinna, maka. Om hustruns juridiska
ställning se Boskillnad, Giftorätt,
Äktenskap m. fl. art.
Hustrupper, trupper, som utgöra
heders-och skyddsvakt hos ett statsöverhuvud.
Gardena utgjorde i början i allm. h. men miste
denna karaktär, då de deltogo i krig och
ökades i antal (se G a r d e). I Sverige finnas
inga h. i egentlig bemärkelse. Vissa reg:ten
kallas dock av gammalt K. m: t s liv- och
hustrupper. M. B-dt.
Husum, industrisamhälle och lastageplats i
Grundsunda socken, Ångermanland, vid
Hu-sumsåns mynning i Bottenhavet, 22 km ö. om
Örnsköldsvik; omkr. 1,100 inv. (1920).
Sulfatfabrik, tillhörig Mo och Domsjö a.-b. (se d. o.);
tax.-värde 6,1 mill. kr. (1928), förr även såg,
nedlagd efter brand 1909. Hamnens kajlängd
är 250 m, djup vid kaj 5 m.
Husumsån, kustå strax s. om gränsen
mellan Västernorrlands och Västerbottens län.
Husurna, lerkärl i form av ett hus, oftast
gravkärl till förvaring av de brända benen (se
Gravskick, sp. 969 och bild på plansch).
Jfr även bild 6 och 9 vid art. Bostad. Litt.:
F. Behn, »Hausurnen» (1924). H. R-h.
Husvisitation, se Husrannsakan.
Huszår [ho’sär], Karl, ungersk politiker
(f. 1882). Var först folkskollärare, sedan
tidningsman; en av grundläggarna av det s. k.
ungerska kristligt socialistiska partiet. H.
valdes 1910 till riksdagsman. Han deltog
under bolsjevikväldet i den motrevolutionära
rörelsen, blev aug. 1919 kultusminister samt
var nov. 1919—mars 1920 ministerpresident i
den s. k. koncentrationsregeringen. 1927 blev
H. generaldir. för det förstatligade
arbetar-försäkringsinstitutet. B. L-r.
Huså-Fröå gruvor, koppargruvor vid Huså
och Fröå i Jämtland, där sedan 1700-talet
gruvdrift tidtals förekommit. De förnämsta
äro Gustavsgruvan i Åre och Bjelkesgruvan i
Kalls socken. Anrikningsverk och smälthyttor
ha varit i gång såväl vid Huså som vid Fröå.
Gustavsgruvan bearbetades senast 1913—19.
Hutcheson [haTJisen], Francis, skotsk
filosof (1694—1747), från 1729 prof, i filosofi i
Glasgow. H. tillhörde de s. k. skotska
moralfilosoferna och står bland dem närmast
Shaf-tesbury, vars läror han gav en mer
systematisk form. Han har som princip för sin etik
uppställt satsen om största möjliga lycka för
största möjliga antalet individer. Skrev bl. a.
»System of moral philosophy» (1755). H:s
verk utgåvos samlade i 5 bd 1772. (C. H-m.)
Hutchi’nsia, bot., se Stenkrasse.
Hutehinson [haTJinsen], John, engelsk
puritan (1615—64). Deltog på parlamentets
sida i inbördeskriget, blev 1646 led. av
parlamentet, förfäktade där independenternas sak
och var 1648 medlem av den domstol, som
dömde Karl I till döden. Han fängslades 1663
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
