Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huvudrot - Huvudränta - Huvudsats - Huvudskatt - Huvudskrift, Original - Huvudskål, Kranium, Skalle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
Huvudränta—Huvudskål
174
Bild 1.
Då h. är särskilt starkt utvecklad i
förhållande till sidorötterna, kallas den p å 1 r o t.
Hos många växter avstannar h:s tillväxt på
ett tidigt stadium, och i stället utvecklas
talrika birötter. Se B i - r o t.
Huvudränta, den del av jordeboksräntan,
som utgick i produkter av ortens
huvudnäring, s. k. huvudräntepersedlar.
Huvudsats, se Sats.
Huvudskatt, en skatt, som utgår »per
huvud», oberoende av inkomst eller
förmögenhet, t. ex. mantalspenningar (se d. o.).
Huvudskrift, Original (motsats: a
v-skrift, kopia), handling, som utfärdats
av den person el. myndighet, vars underskrift
förekommer på densamma.
Huvudskål, Kranium, Skalle. 1. (Anat.)
H. betecknar antingen hj ärnskålen (lat.
cränium, av grek. krani’on) eller vanl. och i
vidsträcktare mening huvudets hela
benstomme. Denna delas i
hjärnskåls-och ansiktsdelen. Den består av 22 ben. Bland
dem tillhöra sex företrädesvis el. uteslutande
hjärnskålen, näml, de pariga hjässbenen (o’ssa
parietälia, på bilderna betecknade med H),
tinningbenen (o’ssa temporälia, TI), det
opa-riga pannbenet (os frontäle, PA) och
nackbenet (os occipitäle, NA). Två opariga ingå
med större stycken i båda avd., kilbenet (os
sphenoldeum, K) och silbenet (os ethmoideum,
S). Ansiktet bildas av 14 ben. Av dessa
ligga sju delvis nära under huden och ge
ansiktet dess form. De äro: de pariga
näsbenen (o’ssa nasälia, NÄ), överkäksbenen (o’ssa
maxilläria, ö), tills, kallade m a x i 11 e n, och
okbenen (o’ssa zygomåtica, O) samt ett
opa-rigt, underkäken el. mandibeln (os
man-dibuläre, U). De sju övriga, som icke märkas
i det yttre, äro de pariga tårbenen (o’ssa
lacrymälia, TÅ), snäckbenen (co’nchae
inferiö-res, C) och gombenen (o’ssa palatina, G) samt
det opariga plogbenet (vömer, PL). Härtill
komma tre små ben i vartdera örat, vilka till-
Bild 2.
höra hörselorganet, och tänder, som tillhöra
matsmältningsorganen. Hjärnskålsbenen äro
förenade med fasta sömmar (I—IV).
Hjärnskålen har formen av ett ägg. Ytan är täml.
slät; vid nedre kanten på tinningbenet utgår
framåt en spets, som möter en dylik från
okbenet (O) och med denna bildar den även
på levande märkbara okbågen (ob). Denna och
en mot pannbenet uppstigande del av okbenet
(O’) begränsa tinninggropen, vilken på den
levande människan fylles av tinningmuskeln
samt mer eller mindre fett. Vid roten av
okbågen ligger ledgropen för underkäken.
Strax där bakom synes den yttre
benöppningen till hörselorganet (4), omgiven av en
skarp benring (ty), och bakom denna
nedskjuter vårtutskottet (Tv). — Ansiktsprofilen
Bild 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
