- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 10. Hopp - Jülich /
175-176

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huvudskål, Kranium, Skalle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

175

Huvudskål

176

Bild 4.

bildas överst av näsbenet (NÄ), där nedom av
överkäken — dels av dess utskott mot pannan
(ö’), dels av dess kropp (ö) med tänderna —
samt underkäken. Ansiktets nedre gräns
bildas av den horisontala underkäksdelens nedre
kant (U), som vid vinkeln (uv) böjer om i
den bakre kanten på underkäkens vertikala
del (U’); denna delar sig uppåt i två spetsar,
av vilka den bakre bär ledknappen mot
tinningbenet. Av ansiktsbenen omslutas den
pä-ronformiga näshålan, genom silbenets lodräta
skiva (S") och plogbenet (PL) uppdelad i två,
samt de båda sneda, ovala ögonhålorna
(p’rbi-tae), som sänka sig djupt in. I deras väggar
ingå delar av flera förut nämnda ben samt
tårbenen (TA, bild 1); i pyramidens spets
finnas hålet för synnerven (ll) samt övre (ösp)
och nedre (nsp) ögonspringan.

PA

Bild 5.

På insidan av den avsågade, upp- och
nedvända kalotten (calväria, bild 3) ser man hur
stor utbredning hjässbenen (H) ha, huru de
fåras av den för dem och hårda hjärnhinnan
avsedda näringsartären (mha) och huru de
förenas av sömmarna (I—III). I
föreningspunkterna mellan dessa sömmar (där ss stå)
äro ställena hos nyfödda för den stora
(framtill) och för den lilla (baktill)
hjässfontanel-len. Bottnen av hjärnskålens inre (se bild 4)
visar tre tydliga gropar, främre, mellersta
och bakre hjärnskålsgropen. De förete talrika
ojämnheter och hål, under livet utfyllda av
bindväv, kärl och nerver. Genom stora
nackhålet (forämen ma’gnum, 1) i bakre
skallgropen (a), som bildas av nackbenet (NA),
sammanhänga hjärnskålen och ryggmärgskanalen
med varandra. Mellersta skallgropen (b)
bildas av stora kilbensvingarna (K’) samt
tinningbenens klippdel (pyramiderna) och
fjälldel (fjällbenen). I medellinjen är den förträngd
till den s. k. turksadeln. Gränsen mot bakre
skallgropen utgöres av pyramiderna (py) och
mot främre skallgropen av de små
kilbensvingarna. Utom dessa ingå i främre
skallgropen pannben och silbenets horisontala, av
talrika hål genomborrade skiva (S’).
Tinningbenets pyramid (py) är längs största
delen av sina sidor och kring spetsen icke
genom sömmar fäst vid grannbenen utan
skiljes från dem genom en springa, som på
ett par ställen vidgas till stora hål (se bild 5,
som visar hjärnskålens botten nedifrån;
ansiktets ben borttagna). Genom dessa o. a. hål
passera de olika hjärnnerverna samt blodkärl.
Genom nackens ledknölar (con på bild 5)
stöder huvudet mot atlas. Ledknölarnas läge
långt fram under kraniet är egendomligt för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:16:08 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdj/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free