Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hwasser, Israel - Hven - Hvide, släkter - Hviderup - Hvide sande - Hvidt, Laurids Nicolai - Hviezdoslav (Pavel Országh) - Hvilan - Hvitá - Hvitfeldtska stipendiefonden (Kungl. och Hvitfeldtska stipendieinrättningen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
Hven—Hvitfeldtska stipendiefonden
188
entusiasm för det heliga (så i »Om
äktenskapet», 1841; 2:a uppl. 1842, och »Om vår
tids ungdom», 1842). H. utgav även
historiska och politiska skrifter, i allm. strängt
konservativa. Hans »Valda skrifter» utgåvos
med biogr. inl. av P. Hedenius (1868—70). I
Sv. litt.-sällsk:s i Finland Förhandi. och
Uppsatser, 21 (1907), publicerade G.
Hein-ricus »I. H:s uttalanden i hans finska
korrespondens om personer och förhållanden i
Sverige». P. H. (A. W-dt.)
Hven, se Ven.
Hvide, danska släkter.
1. Den danske stormannen S k j a 1 m H.
(d. 1113) nämnes f. ggn 1062 som jarl över
Själland. Senare företog han tåg mot
ven-derna och blev jarl även över Rügen, då Erik
Ejegod erövrat denna ö. Skjalm ledde från
1102 under några år Knut Lavards uppfostran.
Han blev stamfar för Danmarks mäktigaste
medeltidsätt, ofta kallad Hvideätten,
ehuru H. var personligt tillnamn, ej
släktnamn. Av hans söner märkas Asser Rig (far
till Absalon och Esbern Snare; se dessa ord)
och Ebbe Skjalmsen; om dennes
efterkommande se Galen och Sunesönerna.
2. Med namnet H. betecknas numera vanl.
en dansk medeltidsätt, som förde en sjuuddig
silverstjärna i blått fält och av vilken släkt
en gren på 1500-talet antog namnet H.
Stamfadern, marsk Stig Andersen (se d. o.; d. 1293),
räknades förr till Skjalm H:s ätt, av vilken
dock åtminstone linjen Galen förde helt olika
vapen. Om Stigs sonson Stig Andersen (d.
1369) se d. o. Om denna släkt H. se Danmarks
Adels Aarbog, 15 (1898). B. H-d.
Hviderup, se V i d e r u p.
Hvide sande, plats på Holmsland klit,
mellan Ringköbing fjord och Nordsjön, där 1910
en kanal anlades, enär fjordens naturliga
förbindelse med havet hotade att till skada för
fiske och sjöfart igensandas. Kanalen
övergavs 1915, men våren 1929 skall vid H. en
ny, med slussar försedd kanal öppnas för
reglering av fjordens vattenstånd. P. E-t.
Hvidt, Laurids Nicolai, dansk
affärsman, politiker (1777—1856). Blev 1795 teol.
kand., övertog 1798 sin fars handelsrörelse och
drev vidsträckta affärer, var 1835 ff.
Nationalbankens dir., 1841
—53 ordf, i
kommunalrepresentationen. Han
tillhörde liberalerna,
var 1834—48 led. av
ständerförsamlingen,
1848—49 av den
grund-lagsstiftande riksförsamlingen samt mars
—sept. 1848 minister
utan portfölj. Under
de upprörda
marsdagarna 1848 var H. ett
slags ledare för
Kö
penhamns borgerskap och presiderade vid
Ca-sinomötet. P. E-t.
Hviezdoslav [hvjä’zdåslaf], eg. Pavel
Ors-zägh, slovakernas störste skald, advokat
(1849—1921). H:s produktion har religiös,
nationell karaktär. Av lyriska dikter må
nämnas frihetshymnen »K Taträm» (Till Tatra;
1890; ingår i »Zalmy a hymny»), av episka
verk idyllen »Häjnikovä zena»
(Skogvaktarens hustru; 1884), av dramatiska verk
»Hero-des a Herodias» (1908). C. T-t.
Hvilan, Sveriges äldsta folkhögskola, i
Äkarps municipalsamhälle (Tottarps socken),
Malmöhus län. Inrättades 1868 på initiativ av
lantbrukaren Ola Andersson (se d. o.) genom
en för ändamålet bildad förening, mestadels
bestående av hemmansägare. De första åren
förekom endast vinterkurs för manliga elever,
1873 inrättades kvinnlig sommarkurs, 1876 en
andra årskurs för manliga elever, vilken
senare omdanades till lantmannaskola. Efter
hand ha tillkommit s. k. övre avd. vid såväl
manliga som kvinnliga folkhögskolan,
hus-modersskola m. m. Föreståndare var 1868—
1908 L. P. Holmström (se d. o.) och är från
1908 E. Ingers. Se Folkhögskolor, sp.
717—718 samt bild 1 på pl. E. I.
Hvitå [kvi’tåu], isländska vattendrag.
Namnet kommer av den mjölkvita färg vattnet
fått av jökelslammet. De största äro H. i
Borgarfjaröarsysla (v. Island) och i Årnessysla
(se d. o.). Med hänsyftning på de isländska
älvarna införde O. Torell i Sverige
benämningarna »vitålera» och »vitåsand» för viss
glacial lera och sand.
Hvitfeldtska stipendiefonden [vftfält-]
(Kungl. och Hvitfeldtska s t i p e
n-dieinrättningen) instiftades 1664 av
Margareta Huitfeldt (se d. o.). Donationen,
som omfattade säterierna Sundsby och A by
med underlydande hemman, lägenheter,
fisklägen m. m., tills. 141 mtl i Göteborgs och
Bohus län, gjordes till »Hans Majcts akademi
el. Gymnasium i Göteborg och den studerande
ungdomen av Bohus län». Donationen blev
föremål för reduktion men återställdes 1694
av Karl XI, och härav har ordet »Kungl.»
i stiftelsens benämning föranletts. Då
förvaltningen av stiftelsens fastigheter var
synnerligen besvärlig, medgavs genom k. br.
1904, 1906 och 1908 försäljning av till
stiftelsen hörande skärgårdslägenheter samt
under åborätt upplåtna hemman och torp, och
över 2.500 fastigheter ha avyttrats, däribland
lägenheter, av vilka Fiskebäckskils,
Gravar-nes, Smögens m. fl. samhällen bildats.
Enl. nu gällande instruktion (31 dec. 1918)
har stiftelsen till ändamål att bereda
stipendier åt lärjungar i gymnasierna vid de
allmänna läroverken inom Göteborgs och
Bohus län samt åt studerande vid svenska univ.
och högskolor och vid Chalmers tekniska
institut samt att lämna understöd för
vetenskaplig och pedagogisk verksamhet. Stiftelsen
bestrider underhållet av Huitfeldtska
gravkoret i Valla kyrka. Styrelsen består av fem
kuratorer, landshövdingen i Göteborgs och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
