Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hübner, Johann - Hübner, Joseph Alexander - Hübner, Martin - Hübner, Otto - Hübner, Rudolf Julius Benno - Hybo - Hybrid - Hybris - Hübschmann, Heinrich - Hyby (socken) - Hyby (egendom) - Hyckert, Anders Jansson - Hycklinge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
Hübner—Hycklinge
192
Hübner [hy’p-] > Johann, tysk
läroboksförfattare (1668—1731), från 1711
gymnasie-rektor i Hamburg. Hans läroböcker i geografi
(1693), historia (1699—1707) och biblisk
historia (1714) voro högt skattade i Tyskland och
länge härskande i Sverige (H:s bibliska
historia bearbetad så sent som på 1880-talet).
Biogr. av Brachmann (1899).
Hübner [h^p-], Joseph Alexander,
österrikisk diplomat (1811—92), greve (sedan
1888). Inträdde under Metternichs regim i
diplomatien samt blev 1849 minister och 1857
ambassadör i Paris. H. överraskades
fullständigt av Napoleon III:s antydan vid
nyårs-uppvaktningen 1859 om den svalnade
vänskapen med Österrike, vilken förebådade kriget
s. å. Han var hösten 1859 polisminister och
1865—67 sändebud i Rom. H. skrev en fransk
monogr. över påven Sixtus V (3 bd, 1870) och
reseskildringar; postumt utgåvos »Neuf ans
de souvenirs d’un ambassadeur» (2 bd, 1904).
Hübner, Martin, dansk rättslärd (1723—
95). Blev 1741 student, studerade 1752—59 i
utlandet, i synnerhet i Paris, författade »Essai
sur 1’histoire du droit naturel» (1757—58) och
»De la saisie des bätiments neutres» (1759);
i det senare, Danmarks betydelsefullaste
bidrag till den folkrättsliga litteraturen,
hävdade H. skarpsinnigt och lärt emot engelska
regeringens övergrepp och dess kronjuristers
påståenden de grundsatser för den neutrala
skeppsfartens rätt, som lågo till grund för
de väpnade neutralitetsförbunden 1780 och
1800 och på Pariskongressen 1856 blevo
allmänt godkända. 1759—62 sändes han till
London för att stödja danske ministern vid
dennes förhandlingar med regeringen, och 1763
blev han prof, vid Köpenhamns univ. E. Ebg.*
Hübner [hy’p-], Otto, tysk statistiker
(1818—77), mest bekant genom de sedan 1851
årl. utkommande »Statistische Tafel aller
Länder», de »Hübnerska tabellerna», efter H:s
död fortsatta av Juraschek (se d. o.). J. R. N.
Hübner [hy’p-], Rudolf Julius Benno,
tysk historie- och porträttmålare (1806—82).
H., som varit elev av W. Schadow (från 1823)
i Berlin och Düsseldorf och studerat i Italien
(1829—31), verkade sedan 1839 i Dresden, där
han från 1871 var dir. för målningsgalleriet.
Hans historiska och religiösa framställningar
ansluta sig till Düsseldorfskolans
sentimentalt romantiska riktning, medan hans
porträttmålningar uppskattas för sin omedelbara
realistiska karaktär. E. L-k.
Hybo, sågverksort i Ljusdals socken,
Gävleborgs län, station på statsbanan Ljusdal—
Hudiksvall; omkr. 950 inv. (1920). Sågen
(tax.-värde 340,000 kr.) tillhör a.-b. Iggesunds bruk.
Hybrid (av lat. hibrida, av grek. hy’bris,
våld), bot., zool., bastard (se d. o.). — H y b
ridi s è r a, befrukta en art med en annan.
— Hybridatiön, korsning, kroasering. —
Hybriditèt, hybridform, bastard.
Hy’bris, övermod, förhävelse, nyttjas
särskilt om den, som genom framgång höjer sig
över det vanliga människomåttet och tycker
sig vara gudarnas like. Tanken, att gudarna
nedslå den, som stiger alltför högt, spelade
en mycket stor roll i grekernas
livsuppfattning under deras klassiska tid.
Hübschmann, Heinrich, tysk språkman
(1848—1908), prof, i Strassburg 1877; sysslade
mest med iranska och armeniska. H:s
beståndande förtjänst är att slutgiltigt ha ställt
armeniskan som en särskild indoeuropeisk
språkfamilj vid sidan av den grekiska,
ita-liska o. s. v. — förut ansågs den som- en
iransk dialekt — genom »Über die Stellung
des Armenischen im Kreise der
indogerma-nischen Sprachen» (i Kuhns Zeitschrift für
Vergleichende Sprachforschung, XXIII, 1873).
Av den stort anlagda »Armenische
Grammatik» medhann H. blott bd I (1897). K. F. J.*
Hyby, socken i Malmöhus län, Bara härad,
ö. om Malmö; 55,60 kvkm, 1,964 inv. (1929).
Upptages i n. av Lundaslätten, i s. av vackra
bokskogar. 3,556 har åker, 1,181 har
skogs-och hagmark. På slätten Klågerups
stationssamhälle (omkr. 300 inv.). Egendomar: Hy by
(se nedan), Bökebergsslätt (se d. o.), Klågerup
och Tejarp. Pastorat i Lunds stift, Bara kontr.
Hyby, fideikommissegendom i H. socken,
Malmöhus län, 15 km ö. om Malmö; 1,050 har,
därav 830 har åker; tax.-värde 970,800 kr.
(1927). Är känt från 1250; genom godsbyte
blev H. 1812 fideikommiss inom ätten Wrangel
von Brehmer. H. slott tillbyggdes 1883—84
efter ritning av H. Zettervall.
Hyckert, Anders Jansson,
riksdagsman (1770—1826). Blev 1790 student i
Uppsala, var en tid informator hos brukspatron
Tottie på Älvkarleö och biträdde även vid
skötseln av brukets
affärer. Av sina
elever fick han 1805 som
gåva hemmanet
Yt-terboda i Älvkarleö
socken, vann på orten
allmänt förtroende och
valdes till
representant i bondeståndet
vid samtliga
riksdagar 1809—23 utom
1812, då han
undanbett sig. H. var 1809
led. av det grundlags-
stiftande konstitutionsutskottet och
förordnades att under slutet av samma riksdag som
talman leda ståndets förhandlingar. Vid
riksdagarna 1810, 1815 och 1817—18 var han vice
och vid 1823—24 års riksdag ord. talman,
1810—12 riksgäldsfullmäktig och från 1823
bankofullmäktig. (E. Thms.)
Hycklinge, socken i Östergötlands län, Kinda
härad, mellan sjön Åsunden i n. v. och
Smålandsgränsen i s. och ö.; 126,56 kvkm, 1,517
inv. (1929). Är en av sjöar och nordväst—
sydöstliga dalgångar uppdelad skogs- och
bergsbygd. 1,637 har åker, 9,210 har
skogs-och hagmark. Egendomar: Gröninge m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
