Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hycklinge - Hydarthros - Hydaspes - Hydatidsjukdom - Hydatod - Hydatogen - Hyde, släkt - Hyde, Douglas (An Craoibhin aoibhinn) - Hyde park - Hyderabad - Hyder Ali - Hydnaceae - Hydnocarpus - Hydnum - Hydra - Hydra (ö) - Hydrachna, Hydrachnidae - Hydragoga - Hydrangea - Hydraotes - Hydrargillit - Hydrargyrum - Hydras hjärta - Hydrastis - Hydrat - Hydratcellulosa - Hydraulik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
Hydarthros—Hydraulik
194
Ingår i Horns och H. pastorat i Linköpings
stift, Kinds kontrakt.
Hydarthros [-å’s], ledgångsvattusot,
utgjut-ning av klar vätska i en led, vanl. på grund
av skador, lindriga inflammationer eller
befintligheten av en fri kropp i ledgången.
Behandlingen beror av grundsjukdomen. T. R.
Hyda’spes, grek., den västligaste av
»femfloderna» i Punjab; jfr Alexander, sp.
453, och J h e 1 u m.
Hydatldsjukdom vållas av bandmasken
Tae-nia echinococcus i dess »blås»-stadium. Jfr
Binnikemaskar och Masksjukdom.
Hydatöd, ett på många växters blad
förekommande organ, som avsöndrar vatten.
Oftast (t. ex. hos daggkåpa och indiankrasse)
består h. av i bladkanten befintliga
vattenporer (se d. o.). Vattnet pressas av
ledningssträngarna (bladnerverna) ut genom
porerna. Hos vissa tropiska växter stå h. ej i
samband med ledningssträngarna utan äro
plasmarika epidermisceller el. hår, strödda på
bladskivan, vilka utsöndra vatten. G. M-e.
Hydatogèn, avsatt i el. ur vatten.
Hyde [haid], engelsk släkt, se C 1 a r e
n-d o n, sp. 1126—29, och Rochester.
Hyde [haid], D o u g 1 a s (pseud. An C r a
o-ibhfn aoibhinn), irländsk författare och
folklorist (f. 1860), sedan 1909 prof, i Dublin
i nygaeliska. Han har utgivit gaelisk
folkdiktning, bl. a. »An
sgéa-luidhe Gaedhealach»
(1895—1901), »Cois na
teineadh» (1890),
»Ab-hräin diadha» och
»Ab-hräin grädh» (1894),
den förstnämnda med
fransk, de övriga med
engelsk övers. För att
hejda
avnationalise-ringen och återuppliva
en rent irländsk
kultur stiftade han 1893
Gaelic league (se d. o.),
vars president han var t. o. m. 1915 och i vars
syfte han bl. a. skrev korta skådespel på
gaeliska (jfr Y e a t s), »Casadh an tsugäin»
(Halmrepet), »An tincéar agus an tsfdheög»
(Kittelbotaren och älvan), »Rfgh Seumas»
(Kung Jakob) m. fl. Banbrytande är H:s »A
literary history of Ireland» (1899). C. W. v. S.
Hyde park [haid päk], se London.
Hyderabad [håFdorobäd], seHaidarabad.
Hyder All [haFder-], se Haidar Al i.
Hydnäceae, bot., se Taggsvampar.
Hydnoca’rpus, växtsläkte av fam.
Flacour-tiaceae. Hit hör bl. a. E. Kurzii el.
Karakto-genos Kurzii, träd av fam. Flacourtiaceae,
inhemskt i Burma. Ur dess frön utpressas
chaulmoografett el. -olja (gleum
cha-ulmoograe), som även fås av andra
Hydno-carpus-arter. Fettet är halvfast med bitter
smak, smälter vid 22—30° C och innehåller
bl. a. glycerider av de retande
chaulmoogra-och hydnocarpussyrorna. Oljan har
uppta
gits i Sv. farmakopén som verksam mot
spetälska. C. G. S.
Hy’dnum, bot., se Taggsvampar.
Hydra, grek., vattenorm. — 1. (Grek, myt.)
Se H e r a k 1 e s. — 2. (Zool.) Se Armpolyp.
— 3. (Astron.) H. el. Vattenormen,
långsträckt stjärnbild, på ömse sidor om
himmels-ekvatorn, gränsar i n. till Kräftan och i s.
till Centauren. Den ljusstarkaste stjärnan är
Alphard (se d. o.). H. innehåller omkr. 130 för
blotta ögat synliga stjärnor. K. Lmk.
HyMra, fordom Hydre’a, grekisk ö utanför
Argolis’ kust; 55,8 kvkm, 3,409 inv. (1920).
Kal och bergig (592 m ö. h.). Huvudorten, H.,
på n. kusten, har god hamn (3,236 inv.). —
Till H. invandrade på 1500- och 1600-talet
albanska flyktingar, vilka vunno rykte som
skickliga sjömän och särskilt genom
spann-målshandeln på Sydryssland i slutet av
1700-talet vunno stora rikedomar. I grekiska
frihetskriget togo invånarna på H., h y d r i
o-te r n a, betydande del (Miaulis, Konduriotis),
men kriget ödeläde öns välstånd.
Hydra’chna, Hydra’chnidae, zool.; se V a
t-tenkvalster.
Hydragöga, vattendrivande medel. H.
underlätta utsvämningen av partiella eller
allmänna vätskeansamlingar i kroppen. Som h.
brukas svett-, urindrivande och avförande
medel. E. L-g.
Hydra’ngea, bot., se Hortensia.
Hydraötes, flod i Indien, se R a v i.
Hydrargillit, monoklint (se K r i s t a 11 s
y-s t e m) kristalliserande mineral av
aluminium-hydratet Al (OH)3. H. utgör i form av
mikroskopiskt små fjäll en huvudbeståndsdel i
late-rit och bauxit (jfr d. o.), vilken senare
bildning enl. nyare undersökningar är en
blandning av ett flertal mineralsubstanser. N. Zn.
Hydra’rgyrum, lat., kvicksilver.
Hydras hjärta, astron., se Alphard.
Hydra’stis, växtsläkte av familjen
Ra-nunculaceae. Roten av H. canadensis från
Nordamerika nyttjas som läkemedel.
Smaken är bitter. Drogen innehåller alkaloider,
främst hydrastin (CaiHaiNOø). Genom
oxidation sönderdelas denna i en annan
alka-loid, hydrastinin (C11H11NO2), och o p
i-a n s y r a. Hydrastin framkallar förlamning
av centrala nervsystemet, sammandragning av
artärerna med stegring av blodtrycket samt
slutligen förlamning av hjärtat. Hydrastinin
är mindre giftigt, framkallar icke kramp eller
hjärtförlamning men verkar kraftigare och
längre sammandragande på blodkärlen.
Härigenom kan det minska blodtillflödet till
blödande kärl. Hydrastispreparat nyttjas mest
mot livmoderblödningar vid en del
gyneko-logiska lidanden (ej vid förlossningar). C. G. S.
Hydrät, förening mellan vatten och ett
annat kemiskt ämne, t. ex. klorhydrat. Jfr
även Komplexa föreningar och
Kristallvatten.
Hydratcellulosa, se Cellulosa.
Hydraulik (av grek. hy’dor, vatten, och
X. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
