Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hydraulik - Hydraulisk - Hydraulisk broms el. Vätskebroms - Hydraulisk kalk - Hydraulisk press - Hydraulisk smidespress - Hydrauliskt murbruk - Hydrauliskt tryck - Hydraulisk vädur - Hyraziner - Hydremi - Hydrering - Hydria - Hydrider el. Hydrurer - Hydrioter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
Hydraulisk—Hydrioter
196
äulo’s, rör). 1. (Fys.) Mindre vanlig
gemensam benämning pä hydrostatik och
hydrody-namik. — 2. (Tekn.) En apparat inom
lysgas-tillverkningen, fungerande som ett vattenlås,
vari bl. a. tjära avskiljes. Jfr Lysgas. J. T.
Hydraulisk, vattenkrafts-, driven med
vattenkraft; ibland = vatten-.
Hydraulisk broms el. V ä t s k e b r o m s, en
vid nutida artilleripjäser använd apparat,
som åstadkommer elastisk förbindelse mellan
eldröret och dess underlag, lavetten, så att
dennas rekyl (jfr d. o.) kan begränsas eller
upphävas. Då eldröret rekylerar, drager det
med sig en med glycerin fylld vätskecylinder
(a), varvid en vid lavetten fäst pistong (5)
utdrages. Glycerinet pressas härvid genom
små hål i pistongkolven (c) in i det fria
rummet (d) bakom kolven. Till h. hör vanl. en
stålfjäder (e), framföraren, som vid
rekylen sammantryckes och därefter för fram
eldröret. Stålfjädern kan även ersättas av en
anordning med komprimerad luft. G. af W-dt.
Liknande anordningar användas inom
maskintekniken för att upptaga stötar av
rörliga massor och därigenom utjämna eller
avlasta häftiga materialpåkänningar. G. H-r.
Hydraulisk kalk, se Cement, sp. 786.
Hydraulisk press, en teknisk tillämpning
av lagen om tryckets likformiga
fortplantning genom vätskor (se Hydrostatik).
Anordningen består i princip av två vertikala
kommunicerande kärl, det ena med liten, det
andra med stor tvärsektion, försedda med var
sin mot kärlväggarna tätt slutande, rörlig
kolv i beröring med vätskeytan. Den större
kolven utövar ett tryck uppåt, vars storlek
förhåller sig till det ursprungliga
nedåtrik-tade tryckets som den större kolvens yta till
den mindre. Maskineriet utföres vanl. så, att
den mindre kolven representeras av en
tryckpump och den större kolven slutar med en
pressplatta, som styres av gejder och trycker
pressgodset mot en övre, fast förankrad platta.
Genom denna hydrauliska utväxling kunna
synnerligen höga tryck ernås. — H. brukas för
en mängd olika ändamål, t. ex. för
samman-tryckning i balar av bomull, halm, hö,
pappersmassa, papper o. dyl., för brikettering av kol,
för smide, såsom domkraft. G. H-r.
Hydraulisk smidespress, maskin för
bearbetning och formning av mycket stora
ar-betsstycken av smidbar metall, företrädesvis
järn och stål. Sådana maskiner pläga
anordnas vertikalt, med presscylindern över städet,
och utföras för presskrafter upp till 25,000
ton. Tryckvattnet kan föras antingen direkt
från en pump till presscylindern eller först
till en tryckackumulator, så belastad, att den
håller vattnet under
önskat tryck. I de s. k.
ång-(el. luft-)hydrauliska
smi-despressarna åstadkommes
vattentrycket medelst ånga
(el. pressluft) i en större
ång-, resp, luftcylinder
(multiplikator), vars kolvstång i andra
ändan är fäst vid plungen i en
pressvatten-cylinder. Ångcylinderns diameter göres så
stor, att man med ett normalt ångtryck kan
få upp trycket i den mindre presscylindern
till det önskade. O. B-n.
Hydrauliskt murbruk, se C e m e n t, sp. 786.
Hydrauliskt tryck, det tryck, som
åstadkommes med en hydraulisk press.
Hydraulisk vädur, för uppfordring av
vatten avsedd apparat, som uppställes några m
lägre än ytan av den vattensamling, från
vilken uppfordringen skall ske, och genom en
kombination av det vattentryck denna
fallhöjd representerar samt vissa enkla
ventilanordningar och en luftklocka åstadkommer,
att vatten stötvis inmatas i en stigledning
och där kan höjas ända till 7 ggr så högt
som fallhöjden. Apparaten har inga andra
rörliga delar än ventilerna. Den kallas även
stöthävert. G. H-r.
Hydrazlner, föreningar, karakteriserade av
gruppen —NH. NH2, påminnande om
ammoniak. Hydrazin, NH2 . NH2, ger med vatten
ett starkt basiskt reagerande hydrat, som med
syror förenar sig till salter, t. ex. NH2 . NH3C1.
Den är en färglös, vid 113,5° C kokande vätska,
som stelnar vid + 1,4° C. — Ett viktigt derivat
av h. är fenylhydrazin, CeHs.NH.NH2, som
med aldehyder och ketoner (se d. o.) ger
karakteristiska föreningar, hydrazoner. I. B.
Hydreml, abnorm ökning av blodets
vattenhalt och därmed procentuell minskning av
dess fasta beståndsdelar och äggvitehalt.
Hydrèring, ett ämnes förening med väte.
H. kan ske antingen utan eller med
katalysatorer, ss. finfördelat nickel el. järn. I
förra fallet måste vanl. högt tryck och hög
temp. användas. H. har fått stor teknisk
användning. Behandlas t. ex. stenkolspulver med
vätgas vid omkr. 200 atm. tryck och 400° C,
hydreras kolföreningarna i kolen och övergå
i flytande kolväten. Man har på detta sätt
lyckats framställa
bensin, brännoljor och
smörjoljor ur stenkol.
—■ Om h. av fetter
seFetthärdning.
Jfr även D e h y d r
e-r i n g och
Reduktion. I. B.
Hy’dria, grek.,
forn-grekiskt bukigt
vattenkrus med kort hals och
tre grepar (se bild).
Hydrlder el. H y d r ü r e r, föreningar av
väte med andra grundämnen.
Hydriöter, invånarna på ön Hydra (se d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
