Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hyenor - Hyères - Hyf - Hyfasis, Beas - Hüffer, Hermann - Hyfomyceter - Hügel, Karl von - Hygelâc - Hygge, Fall, Fälla - Hygiea (mytologi) - Hygiea (månadsskrift) - Hygien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
Hyères—Hygien
206
Fläckig hyena, Hyaena crocuta.
Schabrakhyena, Hyaena brunnea.
bål, tjock hals och kraftigt huvud. Frambenen
äro krokiga och längre än bakbenen,
varigenom ryggen blir lutande. Pälsen är lång och
sträv, svansen kort, yvig och gleshårig. I
analtrakten mynna körtlar, som avsöndra ett
starkt luktande sekret. Käkar, tänder och
tuggmuskler äro synnerligen kraftiga. H.
trivas helst i öppna landskap. Först efter
solnedgången börja de stryka omkring, i regel i
smärre flockar, varvid de låta höra ett hest
morrande och skällande läte. Födan utgöres
framför allt av as; de angripa och döda även
levande däggdjur, ss. får, getter och nötboskap.
Fläckiga hyenan, Hyaena crocuta, är
till färgen vitgrå el. ljusgul med bruna fläckar
på bålens sidor och benen. Svansspetsen är
svart och fotterna vita. Kroppslängden (utom
svansen) uppgår till nära 1 m och boghöjden
till 80 cm. Den förekommer i s. och ö. Afrika.
Liksom h. i allm. är den feg men angriper
stundom barn och t. o. m. sovande vuxna
människor. S t r i m m i g a h., H. hyaena
(stri-ata), är till färgen gulaktigt vitgrå med
svarta tvärstrimmor. Ryggen bär en gles man.
Den finnes från n. Afrika i v. till Bengalen
i ö. och är mindre skadlig än den fläckiga.
Schabrakhyenan el.
strandvargen, H. brunnea, är brun och bär en lång och
sträv ryggman. Den förekommer i Sydafrika
och livnär sig huvudsaki. av död fisk o. dyl.,
som uppkastats vid stränderna. T. P.
Hyères [ia’r], stad i fr. dep. Var, 4 km
från Medelhavet; 19,816 inv. (1926). Milt
klimat (årsmedeltemp. + 15° C). Besökes livligt
vintertid av bröstsjuka. Betydande odling av
grönsaker och frukt; saliner. H:s redd (150
kvkm) skyddas av Hyèresöarna:
Porque-rolles, Port-Cros och Ile du Levant (26 kvkm).
Hyf (av grek, hyfé, väv), celltråd
(mycelie-tråd) hos svampar. Såväl mycelier som
fruktkroppar, sklerotier o. s. v. hos svamparna
bestå av hyfer. Dessa äro mycket fina, vanl.
vita el. hyalina trådar, vilka tillväxa i
spetsen och äga en viss grad av individualitet.
Hyfväggarna bestå av ett kvävehaltigt ämne
(fungin, mycetin, mykosin), som uppges vara
besläktat med kitin. Se vidare Mycel och
Svampar. H. Sv-n.
Hy’fasis, grek., nu B e a s, biflod till Sutlej,
i Punjab (Indien); se Alexander, sp. 453.
Hüffer, H e r m a n n, tysk jurist och
historiker (1830—1905), jur. prof, i Bonn. Var
1867—70 led. av nord tyska förbundsriksdagen
och anslöt sig till de liberala katolikernas
politiska strävanden. Skrev bl. a. »Die
Politik der deutschen Mächte im
Revolutions-krieg» (1869), »Der Rastatter Kongress und
die zweite Koalition» (2 bd, 1878—79; med
intressanta upplysningar om Bernadotte som
sändebud i Wien), »Der Rastatter
Gesandten-mord» (1896) och »Der Krieg des Jahres 1799
und die zweite Koalition» (2 bd, 1904—05). I
två arbeten (1890, 1893) behandlade han
preussiska sändebudet i Stockholm A. L. Meneken.
Hyfomycèter, Hyphomycétes, mycket stor
avd. av Fungi imperfecti, utmärkt därav, att
konidiebärarna stå enstaka el. i glesa
knippen. De flesta h. äro otvivelaktigt
konidie-former av askomyceter. Många h. äro
skadliga parasiter, ss. Botrytis, Cladosporium,
Fu-sarium, Monilia och Oidium. H. Sv-n.
Hugel, Karl von, österrikisk resande
(1795—-1870), diplomat, 1850—69 sändebud i
Florens och Bryssel. Åren 1830—37 företog
H. resor, varunder han besökte bl. a.
Australien och Nya Zeeland, Kashmir och
Himalaja-regionerna. Skrev bl. a. »Kaschmir und das
Reich der Siek» (4 bd, 1840—48).
Hygelåc, angls., se H u g 1 e i k.
Hygge, Fall, Fälla, i allm. en avverkad
eller till avverkning på viss tid bestämd
skogstrakt.
Hygièa (grek. Hygi’éia, senare HygeVa, lat.
Hygèa, av grek, hygiés, frisk), grek, myt.,
hälsans gudinna, Asklepios’ dotter, avbildas
som en blomstrande jungfru med en skål,
varur hon låter en orm dricka. Äldre sagor
känna ej H., vars dyrkan först senare tycks
ha vunnit insteg som en avläggare av
Askle-pioskulten. A. M. A.*
Hygièa (jfr föregående art.), medicinsk och
farmaceutisk månadsskrift, började 1839 utges
av Svenska läkaresällskapet (1839-—45 endast
med understöd av sällskapet, ej av sällskapet
självt) och utkommer med 24 h. årl. Den
innehåller avh., översikter och referat. Litt.: M.
Sondén, »Om Hygiea och öfrig medicinsk
periodisk litteratur i Sverige» (i H:s festband 1889).
Hygien (fr. hygiène, a,v grek, hygiés, frisk),
hälsovårdslära, sundhetslära, vetenskapen om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
