Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hygien - Hygienisk Tidskrift - Hyginusräfflan - Hygrofil, Hygrofyt - Hygrograf - Hygrom - Hygrometer - Hygrometri - Hygrophorus - Hygroskop (Fuktighetsvisare) - Hygroskopiskt - Hyksos - Hyla - Hylander, Anders - Hylas - Hylastes - Hylemyia - Hylesinus - Hylidae, Lövgrodor - Hyll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
Hygienisk Tidskrift—Hyll
208
villkoren för människans hälsa. Se
Hälsovård.
Hygienisk Tidskrift, se Nordisk
Hygienisk Tidskrift.
Hyglnusräfflan, astron., se Månen.
Hygrofil, Hy g r o f y t, fuktighetsälskande
(om växter).
Hygrogräf, självregistrerande
fuktighets-mätare, vanl. byggd på människohårs
egenskap att sammandraga sig i torr luft och
uttänja sig i fuktig. Se Meteorologiska
instrument.
Hygröm, ansvällning i de serösa säckar,
bu’rsae mucösae, innehållande en liten portion
tunnflytande vätska, vilka förekomma som
skydd för huden på många ställen av kroppen,
i all synnerhet där huden är spänd över
framspringande benkanter eller ytor. Dessa säckar
kunna genom hastigt inverkande våld eller
ofta förnyad gnidning svälla till, varvid
innehållet ökas och säcken förtjockas. Vanligast
förekomma dessa h. på knäskålarna
(»skurknölar»). De äro ej farliga i och för sig men
kunna fordra kirurgisk behandling, som
består i utskalning av hela säcken. Rsr.*
Hygromèter (av grek, hygro’s, fuktig, och
metro’n, mått) kallas mätare av luftens
fuktighet, som icke grundas på
avdunstnings-hastigheten i luft. De viktigaste h. äro
absorptionshygrometrarna (Brunners väg-h.,
Petterssons volumetriska h.),
mättningshygro-metrarna (t. ex. Sondéns h., mätning av
volymändringen vid mättning av en innesluten
luftmassa), kondensationshygrometrarna
(bestämning av den temp., »daggpunkten», vid
vilken luften är mättad med vattenånga:
Da-niell, Regnault, Crova, Alluard) samt de, som
bygga på vissa kroppars föränderlighet med
luftfuktigheten (H. B. de Saussures
hårhygro-meter). Litt.: H. Bongards,
»Feuchtigkeits-Messung» (1926). Se vidare
Meteorologiska instrument. B. R.
Hygrometrl (jfr Hygrometer), läran om
bestämmandet av luftens fuktighet.
Hygro’phorus, bot., se Vaxskivling.
Hygrosköp (Fuktighetsvisare)
kallas flera äldre anordningar för ungefärlig
uppskattning av luftens fuktighetsgrad, byggda
på längd- eller formförändringar hos
organiska ämnen (t. ex. frön av Erodium
cicuta-rium, gåspennor, två hoplimmade bräder med
fiberriktningarna lagda vinkelrätt). H. är nu
ersatt med hygrometern (se d. o. och
Meteorologiska instrument). B. R.
Hygroskopiskt kallas ett ämne, som
uppsuger vatten ur luften.
Hy’ksos, se Egypten, sp. 382—383.
Hyla, zool., se H y 1 i d a e.
Hylander, Anders, teolog (1750—1830).
Blev 1776 docent och 1782 adjunkt i
österländska språk i Lund, 1795 teol. dr och 1806
teol. prof. Påverkad av Anders Knös, blev
H. en allt hängivnare anhängare av
herrn-hutismen och uträttade mycket för att bland
studenterna och i församlingarna väcka en
mer innerlig religiositet. Han var
ungdomsvän till Thorild. H. utgav tal, predikningar,
en katekesförklaring och »Frågor och svar
rörande salighetens grund, medel och
ordning», det s. k. Hylanders schema (1817;
många uppl.). Litt.: H. Pleijel,
»Herrnhutis-men i Sydsverige» (1925). Hg Pl.
HyTas, grek, myt., Herakles’ älskade,
deltog med honom i Argonauternas tåg. Vid en
landstigning på Mysiens kust blev han av
najader, som intagits av hans utomordentliga
skönhet, neddragen i källans vatten.
Hylas-sagan är framställd bl. a. på väggmålningar
i Herculaneum och Pompeji. A. M. A.*
Hyla’stes, zool., se Bastborrar.
Hylemyia, zool., se Blomflugor.
Hyle’sinus, zool., se Bastborrar.
Lövgroda, Hyla arborea.
Hylldae, Lövgrodor, en fam. av
grod-djuren; omfatta 12 släkten med många arter
huvudsaki. i Australien och Amerika. —
Vanliga lövgrodan (Hyla arborea) är
utbredd över Europa och n. Asien till Japan. I
Sverige förekommer den endast i s. och ö.
Skåne. Den är omkr. 4 cm lång. Färgen är
växlande, vanl. ovan gräsgrön, undertill
gulvit med en svart linje längs sidorna. Hos
hanen kan strupen blåsas upp till en stor
ljudsäck. Lövgrodan tillbringar större delen
av sitt liv i lövverket av träd och buskar
och hoppar skickligt från blad till blad på
jakt efter insekter. Den leker i vatten, och
äggen avläggas i klumpar på bottnen.
Punggrodorna, släktet Nototrema, från tropiska
Amerika förvara äggen i en ficka på ryggen
av honan och genomgå hos vissa arter hela
sin utveckling däri. T. P.
Hyll, Sambücus, växtsläkte av fam.
Capri-foliaceae i flertalet tempererade och varma
länder. Har parbladiga blad och i stora
knippen sittande, strålformiga blommor med vanl.
5-taligt hylle. Frukterna äro stenfrukter med
3—5 stenar. I Sverige finnas tre arter, alla
urspr. odlade som läkemedels- el.
prydnadsväxter; äldst är f 1 ä d e r (se d. o.). Buske el.
litet träd liksom denna är d r u v h y 11, S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
