Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hyll - Hylle, Hylleblad - Hylletofta - Hyllinge - Hyllning - Hylobates, Hylobatidae - Hylobius - Hylocomium - Hülphers, Abraham Abrahamsson - Hülphers, Ernst Walter - Hülsen, Botho von - Hülsen, Christian - Hylte - Hylteen (Hylten), Anders von - Hylteen (Hylten), Samuel von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
Hylle—Hylteen
210
racemosa, med luktlösa, gulgröna blommor och
röda frukter. Sommarhyll, S. ébulus, är
en högvuxen, flerårig ört med mandeldoftande,
rödlätta blommor och svarta frukter. G. M-e.
Hylle, Hylleblad, se Blomma.
Hylletofta, socken i Jönköpings län, Västra
härad, s. v. om Nässjö; 62,78 kvkm, 594 inv.
(1929). Är en av det småländska platålandets
högst belägna socknar (intill 353 m ö. h.) och
genomflytes av Hylletoftaån i Lagans system.
490 har åker, 4,930 har skogs- och hagmark.
Ingår i Bringetofta, N. Ljunga och H.
pastorat i Växjö stift, Västra härads kontrakt.
Hyllinge, gruvsamhälle i V. Broby socken,
Kristianstads län, med egen järnväg till Bjuv
(5 km); omkr. 1,600 inv. (1920).
Stenkolsbrytning och lerindustri. Byn H. tillhörde förr
Malmöhus län.
Hyllning, högtidlig handling, genom vilken
statsborgarna under edlig försäkran lova
statsöverhuvudet trohet och lydnad. H. var
under medeltiden en betydelsefull ceremoni
vid ett läns mottagande (jfr Läns väs en).
Som ceremoni har h. bibehållits i flera stater.
I England t. ex. avlägges särskild trohetsed
även av parlamentets led. — I Sverige mottog
konungen av ålder folkets h. i de olika
landskapen på sin eriksgata (se d. o.), och senare
bibehölls bruket, att konung och folk vid
re-gentskifte växlade eder, varvid ständerna å
folkets vägnar gå vo h. i form av tro- och
huldhetsed. Sveriges nuv. grundlagar
påbjuda ej uttryckligen någon sådan vid
regent-ombyte, men konungen plägar vid tillträdet till
regeringen personligen mottaga sådan ed av
de kungliga prinsarna, statsrådets led. o. a.
tillstädesvarande ämbetsmän. Tro- och
huldhetsed avlades förr vid tronskifte även av
andra manliga medborgare inför olika
myndigheter (senaste formulär 29 juni 1866) men
förekommer ej numera annat än (inför
länsstyrelse) när utlänning genom naturalisation
vinner svenskt statsborgarskap. Den tro- och
huldhetsed, som ingick i krigsmannaeden,
avskaffades med denna genom k. kung. 2 dec.
1887. K. H. B.*
Hylobätes, Hylobatldae, zool., seGibboner.
Hylöbius, zool., se Snytbaggen.
Hylocömium, bot., se Hypnaceae.
Hülphers, Abraham A b r ah am s s o n,
topograf, samlare (1734—98). Ägnade sig åt
omfattande affärsverksamhet, dels det betydande
handelshuset A. Hülphers & son, Västerås,
dels Fredriksbergs bruk i Dalarna. H. reste
mycket och utgav en resebeskrivning över
Dalarna (1762; nytr. 1921 som bilaga till
Falu-Kuriren), »Samlingar til en beskrifning
öfwer Norrland» (5 saml., 1771—97; saml. 1—3
ang. Medelpad, Jämtland och Härjedalen nytr.
1910—12; saml. 5, bd 3, »Om Lappmarken»,
utgavs f. ggn 1922 av G. Kallstenius) och
»Samling til korta beskrifningar öfver
svenska städer» (3 st., 1778—97; den om Trosa i
ny, omarb. uppl. med biogr. av I. Nilsson 1923,
den om Umeå nytr. i årsboken Västerbotten
1922, tr. 1923). Till Västerås gymnasie-(nu
läroverks-)bibliotek skänkte H. bl. a. de
värdefulla Hülpherska samlingarna i genealogi
(namnreg. av V. Molér i Västerås allmänna
läroverks program 1901—02), historia,
topografi och musikhistoria. H:s anteckningar på
en resa genom Finland till Ryssland 1760
ut-gåvos 1886 av K. G. Leinberg i »Bidrag till
kännedom af vårt land». H:s
landskapsskild-ringar intaga en särställning bland de
samtida topografiska verken och äro ännu i dag
viktiga källor till Sveriges äldre geografi.
Biogr. av M. Boheman i Sv. Turistfören:s
Årsskr. 1898. B. H-d.
Hülphers, Ernst Walter, författare (f.
1871 22/7), tidningsman, har skrivit romaner
och berättelser, ofta med norrländska ämnen,
samt diktsamlingar, bl. a. från sitt deltagande
i Svenska brigadens strider i Finland 1918,
och skådespelet »Carolus Rex» (uppf. 1913 på
Stadion).
Hülsen, Botho von, tysk teaterledare,
officer (1815—86); ledde från 1851 de kungl.
teatrarna i Berlin och blev 1867 högste chef
även för de kungl. scenerna i Hannover,
Kas-sel och Wiesbaden. Konservativ
hovteater-schablon utmärkte hans teaterledning; hans
omsorg om den klassiska repertoaren
förtjänar erkännande. G. K-g.
Hülsen, Christian, tysk filolog (f. 1858).
Var 1887—1909 sekr. vid Tyska arkeologiska
institutet i Rom och blev 1919 prof, i
Heidelberg. Han deltog i utgivandet av staden Roms
latinska inskrifter samt skrev bl. a. »Die
Ther-men des Caracalla» (2 bd, 1898) och »Das Forum
Romanum» (1904; 2:a uppl. 1905; tillägg 1910).
Hylte, pappersbruk med sulfitfabrik i
Färga-ryds och Långaryds socknar, Jönköpings län,
ändstation för bibana från Torup (12 km);
omkr. 850 inv. (1920). Bruket anlades 1907—
10 vid fall av Nissan och äges av H. bruks
a.-b., stiftat 1908, aktiekap. 5 mill. kr.; 400
arb., årstillverkning 18,000 ton papper. Sedan
1917 äger det även Rydö bruk.
Hylteen (före adlandet Hylte n), Anders
von, ämbetsman, politiker (1669—1721); jfr
Hyltenius. Blev 1705 justitieborgmästare
i Stockholm och var som sådan
borgarståndets självskrivne talman vid utskottsmötet
1710 och riksdagarna 1713—14 och 1719. H.
framträdde tidigt mot enväldet, deltog i de
hemliga förhandlingarna om ny regeringsform
och tillhörde de ledande männen vid 1719 års
riksdag. Han adlades 1714 (introducerad 1719)
och blev bankofullmäktig 1721. Vid riksdagen
1720 blev H. föremål för starka angrepp.
Stockholms borgerskap vägrade medge
magistratens ombud riksdagsmannarätt, och
borgarståndet beslöt, att H. såsom adelsman ej
kunde vara dess talman. Efter ytterligare
strid drog sig H. snart tillbaka.
Hylteen (före adlandet Hylte n), Samuel
von, frih., ämbetsman (1672—1738), bror till
A. v. H.; jfr även Hyltenius. Blev 1716
lagman i Skåne och Blekinge och 1718 i
Kri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
