Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hylteen (Hylten), Samuel von - Hyltén-Cavallius, Gunnar Olof - Hyltén-Cavallius, Gustaf Erik - Hyltén-Cavallius’ stiftelse för svensk folkminnesforskning, Gunnar Olof - Hyltenius, släkter - Hyltinge - Hylurgops - Hymans, Paul - Hymen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
Hyltén-Cavallius—Hymen
212
stianstads läns lagsaga. Adlad 1714 jämte
brodern Anders, tog H. introduktion 1719 och
blev s. å. frih. och landshövding i
Kristianstads län. 1728 anklagades H. för att ej ha
nog kraftigt prövat en förryckt officers
skriverier till förmån för hertigens av Holstein
arvsrätt. En av rådet tillsatt kommission
dömde honom till avsättning, och han
suspenderades, innan domen stadfästs av K. m:t;
även tillsattes en ny kommission att döma
om en anklagelse från 1723. Ständerna
in-grepo då 1731, och H. återinsattes i tjänst.
På sitt gods Skillinge nära Ängelholm var H.
en framstående lanthushållare. L. S.*
Hyltén-Cava’llius, GunnarOlof, etnolog,
författare (1818 18/5—89 5/7), jfr släktart. C
a-vallius och Hyltenius. Fil. dr i
Uppsala 1839, förste amanuens vid Kungl. bibi.
1852, medstiftare av
Svenska
fornskrift-sällskapet (1843) och
Svenska
fornminnesföreningen (1869). Han
författade ett
historiskt skådespel,
»Dac-kefejden» (uppf. i
Sthlm och tr. 1846),
och utgav i förening
med G. Stephens
»Svenska folk-sagor
och äfventyr», I (1844
—49), och »Sveriges
historiska och politiska visor», I (1853). 1856
blev H. dir. för Kungl. teatern, som han
under stora svårigheter reorganiserade. 1860—
64 var han chargé d’affaires i Brasilien. Efter
återkomsten till Sverige utgav han sitt
epokgörande arbete om svensk allmogekultur
»Wärend och wirdarne. Ett försök i svensk
ethnologi» (1863—68; ny uppl. 1921—22).
Sina stora handskrivna folkminnessamlingar
skänkte han Kungl. bibi, och sin samling av
allmogesaker Smålands museum i Växjö,
varmed han lade grunden till Sveriges första
allmogemuseum och gav A. Hazelius idén till
Nordiska museet. (C. W. v. S.)
Hyltén-Cava’llius, Gustaf Erik,
sjöofficer, marinorganisatör (1815—88), bror till G.
O. H. Företog 1832—34 resor till sjöss och
blev 1835 underlöjtnant vid flottan. Efter att
ha tjänstgjort i sv. flottan kom H. i engelsk
och fransk samt sedermera i österrikisk
ör-logstjänst. Då Preussen 1852 skulle
organisera sitt sjöförsvar, inträdde H. i preussiska
flottan, i vars organisation han tog verksam
del. 1857 fick H. avsked med kommendörs
titel och återvände till Sverige, där han
ägnade sig åt jordbruk och botanik. ö-g.
Hyltén-Cava’llius’ stiftelse för svensk
folkminnesforskning — off. Gunnar Olof
Hyltén-Cavallius’ etc. — vid Lunds univ., en
fond, insamlad 1918 urspr. för att till
100-årsminnet av dennes födelse grunda en
professur i folkminnesforskning, vartill den dock
ej räckte. Sedan riksdagen 1920 beviljat den
ett årligt anslag av 9,000 kr., med villkor att av
stiftelsens egna medel minst 1,500 kr. ansloges
för samma ändamål, trädde den 1921 i
verksamhet med att årl. bekosta utsändandet av
folkminnessamlare och en omfattande
undervisningsverksamhet. C. W. v. S.
Hyltenius, svenska släkter. Kyrkoherden
Anders Jonæ H. (d. 1666) i ölmestad (Jönköpings
län) var far till prof. Nils H., adlad 1686 med
namnet Silfverskiöld (se d. o.), och genom en
annan son farfar till bröderna Anders och
Samuel von Hylteen (se sp. 210). Från Hyltan
i Kulltorps socken (Kronobergs län)
härstammade den släkt H., till vilken hörde prosten
i Vislanda (Kronobergs län) Erik Peter
H. (1747—1829), vars dotterbarn av släkten
Cavallius (se d. o.) upptogo namnet
Hyltén-Cavallius (om bröderna G. E. och G. O.
Hyltén-Cavallius se sp. 211). B. H-d.
Hyltinge, socken i Södermanlands län,
Vill-åttinge härad, kring vikar av n. Båven samt
nedre Malmköpingsån; 80,90 kvkm, 1,712 inv.
(1929). Är en sjörik och småbergig,
omväxlande skogs- och jordbruksbygd. 1,443 har
åker, 4,844 har skogs- och hagmark. Vid V.
stambanan municipalsamhället och godset
Sparreholm (se d. o.). Ingår i Helgesta och H.
pastorat i Strängnäs stift, Villåttinge kontr.
HyhTrgops, zool., se Bastborrar.
Hymans [imä’s], Paul, belgisk politiker
(f. 1865). Var urspr. advokat, blev 1900 prof,
i parlamentshistoria vid Bryssels univ. och
s. å. led. av deputeradekammaren (liberal).
H. ingick vid
världskrigets utbrott aug.
1914 i Broquevilles
samlingsministär som
minister utan
portfölj, förestod där
senare olika dep. och
var samtidigt 1915—
17 belgiskt sändebud
i London. Jan. 1918
—aug. 1920 var H.
utrikesminister och 1919
belgisk delegerad vid
Pariskonferensen. Han
presiderade 1920 med stor smidighet vid
Nationernas förbunds första
delegeradeförsam-lingsmöte i Genève. H. har senare ånyo varit
utrikesminister 1924—25 samt från nov. 1927.
I Nationernas förbunds råd representerade han
Belgien 1920—25 och har där mycket anlitats
vid utredningar och medlingsförsök, bl. a. i den
polsk-litauiska konflikten. H. har bl. a.
skrivit bd VI—X av »Histoire parlementaire de
la Belgique» (1897—1910; tills, m. A.
Dela-croix; omfattande åren 1880—1902) samt
»Frère-Orban» (2 bd, 1905—10). V. S-g.
Hy’men (grek. Eymén el. Eyme’ndios, lat.
Eymen, Eymenaè’us). 1. Hos grekerna och
romarna namn på den bröllopssång, som
brudföljet brukade sjunga, då bruden ledsagades
från sitt föräldrahem till brudgummens hus.
Ett h. av den romerske skalden Catullus (efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
