Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hymnolog - Hymnologi - Hyndevadsström - Hyndluljóð - Hyndman, Henry Mayers - Hünengräber - Hüningen - Hyogo (Hiogo) - Hyolithus - Hyolithusgruppen el. Hyolithuszonen - Hyoscin - Hyoscyamin - Hyoscyamus - Hypallage - Hypatia - Hyper-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215
Hymnolog—Hyper-
216
Hymnolog [*lå’g], hymn- el. psalmkännare.
Hymnologl, kunskapen om kyrkosångerna
och deras författare. Litt.: A. Fischer,
»Kir-chenlieder-Lexikon» (2 bd, 1878—79); Ph.
Wac-kernagel, »Das deutsche Kirchenlied von der
ältesten Zeit bis zu Anfang des 17.
Jahrhun-derts» (5 bd, 1864—77); A. Fischer och W.
Tümpel, »Das deutsche evangelische
Kirchenlied des 17. Jahrhunderts» (6 bd, 1902—16);
M. Herold, tidskriften Siona (1876 ff.); F.
Spitta och J. Smend, Monatschrift für
Gottes-dienst und Kirchliche Kunst (1896 ff.); U.
Che-valier, »Repertorium hymnologicum» (6 bd,
1892—1926); J. Julian, »Dictionary of
hymno-logy» (1894; ny uppl. med suppl. 1915); A. E.
Friedlander, »Den kyrkliga diktningen» (4 bd,
1900—26); J. W. Beckman, »Den nya
swen-ska psalmboken, framställd uti försök till
swensk psalmhistoria» (1845—72) och »Svensk
psalmhistoria i sammandrag» (1863); E.
Liedgren, »Svensk psalm och andlig visa»
(1926). Från musikalisk synpunkt behandlas
ämnet av P. Nodermann, »Studier i svensk
hymnologi» (1911). — Hymnologisk [-lä’g-],
som hör till el. behandlar hymnologien. Jfr
Hymn och Psalm. (Li.)
Hyndevadsström, se Eskilstunaån.
Hyndluljöd (»Sången om Hyndla»), en
egendomlig Eddadikt, bevarad endast i
Flatöbo-ken. Freja tvingar jättinnan Hyndla att
uppräkna hövdingen Ottar Insteinssons ättartal,
vari strofer av mytologiskt innehåll
inflickats; de äro fragment av en annan dikt. H.,
som har stort sago- och kulturhistoriskt
intresse, är sannolikt diktat i v. Norge vid
mitten el. slutet av 900-talet. (E. W-én.)
Hyndman [hai’ndmon], Henry M a y e r s,
engelsk socialdemokratisk politiker och
författare (1842—1921). Studerade i Cambridge,
blev sedan tidningsman (bl. a.
krigskorrespondent 1866), företog
vidsträckta resor i U.
S. A. och Australien
och skrev ett par
uppseendeväckande böcker om indiska
förhållanden. Påverkad av
K. Marx, övergick H.
till socialismen och
bildade 1881
partisammanslutningen Social
democratic federation,
sedan kallad Social
democratic party, som
representerade den ortodoxt marxistiska
socialismen. H., som ärvt en betydande
förmögenhet, grundläde partiorganet Justice och var
länge dess främste medarbetare. Han spelade
en framträdande roll under jäsningen i
arbetarvärlden 1886—87 samt deltog ivrigt i
agitationen mot boerkriget och för indisk
självstyrelse. Bland H:s talrika arbeten må
nämnas »Historical basis of socialism in England»
(1883), »Economics of socialism» (1896), »The
evolution of revolution» (1920) samt
memoar
verken »The record of an adventurous life»
(1911) och »Further reminiscences» (1912). Jfr
Rosalind T. Hyndman, »The last years of H.
M. H.» (1923). E. H. T.*
Hunengräber, ty. (av mhty. hiune, jätte,
urspr. hunner, och Grab, grav), tysk folklig
benämning på större förhistoriska gravhögar.
Huningen, se Huningue.
Hyogo (H i o g o), se K o b e.
HyolTthus, fossilt djursläkte från
kambro-siluren; utdog sannolikt vid paleozoiska erans
slut. Fam. Hyolithidae, av vilken släktet H.
med sina undersläkten utgör huvudstammen,
anses möjl. utgöra en helt självständig
djurgrupp, som närmast ansluter sig till
snäck-djuren (gastropoderna) bland molluskerna.
H. har ett skal av kolsyrad kalk, vanl.
mycket spetsigt kägelformigt, med lock. I allm.
äro arterna av H. små fossil, sällan över 5—7
cm. G. Holm har från Sverige beskrivit 44
arter. Arter av H. i vissa delar av
fjällskiffrarna voro de första fossil, som där
ådaga-lade bildningar, yngre än urberget. K. A. G.
HyolTthusgruppen el. Hyoli’t huszonen,
en ganska mäktig avd. av underkambrium,
som i fjällkedjans östrand i Lappland
kommer till synes i överskjutningszonen (se K
a-ledoniska bergskedjan) från
Kvikk-jokk till Torneträsk. H. består av sandsten
och lerskiffrar, i vilka man funnit fossil,
väsentligen Hyolithus Hermelini. I n. Norge
fortsättes den av Dividalsgruppen. K. A. G.
Hyoscln, kem. farm., se Skopolamin.
Hyoscyamln, en i blad och frön m. m. av
flera solanacéer, särskilt bolmört
(Hyoscya-mus niger), belladonna (Atropa Belladonna)
och spikklubba {Datura Stramonium),
förekommande växtbas. Dess elementära
sammansättning är lika med atropinets, C17 H23NO3.
H. uppträder i två optiskt olika
modifikationer, vänster- el. I-hyoscyamin och
höger- el. d-hyoscyamin, som tills,
bilda det optiskt inaktiva atropinet. L-h. är
mycket verksamt, d-h. föga. Atropin är i vissa
riktningar hälften så verksamt som l-h. Det
rena h:s verkan överensstämmer väsentligen
med atropinets. Jfr Skopolamin och
Spikklubba. C. G. S.
Hyoscy’amus, bot., se Bolmört.
Hypa’llage, grek., retorisk figur,.bestående
i att biord och huvudord byta plats
(soldaternas mod i st. f. de modiga soldaterna), att
biorden få andra huvudord (tidernas förflutna
händelser i st. f. de förflutna tidernas
händelser) o. dyl.
Hypa’tia (grek. Hypati’a), nyplatonsk filosof
i Alexandria i början av 400-talet e. Kr.,
dotter till matematikern Theon. Hon var
berömd för skönhet och lärdom, och den högt
bildade Synesios, sedermera biskop, ägnade
henne varm vänskap. H. föll offer (415) för
ett av patriarken Kyrillos anstiftat upplopp
av den kristna pöbeln. (M. Pn N-n.)
Hy’per- (grek. hype’r, över), över-, över-,
drivet. — Motsats: h y p o-, under-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
