Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hypermetropi (Hyperopi) - Hyperoodon - Hyperop, Hyperopi - Hyperoxid - Hyperplasi - Hypersekretion - Hypersensibilisering - Hypersten - Hypersvecism - Hypertoni - Hypertrofi - Hypetraltempel - Hyphaene - Hypholoma - Hypidiomorf - Hypinos - Hypnaceae, Hypnacéer - Hypnagoga - Hypnoid - Hypnon - Hypnos (mytologi) - Hypnos (sömn) - Hypnotica - Hypnotisk - Hypnotism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219
Hyperoodon—Hypnotism
220
ett i regel medfött brytningsfel hos ögat,
ögats axel är för kort, för att parallella
ljusstrålar vid ackommodationsvila skola förenas
i näthinnan. Graden av h. anges av det
starkaste konvexglas, varmed ögat ser klart i
fjärran. Utan att ackommodera ser ett översynt
öga oklart, och den ständiga ansträngningen
av ackommodationen medför, i synnerhet vid
seende på nära håll, ej sällan tårflöde, sveda,
trötthet och värk i ögonen, allmän huvudvärk
m. m. Då ackommodationsförmågan med åren
avtager, ökas dessa besvär, och vid h. behöver
man glas tidigare för att se på nära håll,
småningom även för att se klart på långt
håll. — En obetydlig s. k. s e n i 1 h.
uppkommer vid 60—70 års ålder genom minskning i
linsens brytande kraft. — Hypermetröp
el. H y p e r ö p, översynt. K. G. P-n.
Hypero’odon, näbbval, se Valar.
Hyperop [-rå’p], Hyperopl, se
Hyper-m e t r o p i.
Hyperoxld, dets. som superoxid (se d. o.).
Hyperplasl, abnorm förstoring av ett organs
el. en vävnads massa genom celldelning. —
Adj.: Hyperpla’stisk. — Jfr Hypertrofi.
Hypersekretiön, abnormt stor ökning av en
körtels avsöndring; termen brukas särskilt
om magsaftavsöndringen. G. F-r.*
Hypersensibilisèring, den process,
varigenom man bibringar en pankromatisk (se F
o-tografi, sp. 875) plåt el. film stegrad
ljuskänslighet. Det sker genom badning i
utspädd ammoniaklösning, ev. med tillsats av ett
sensibiliseringsfärgämne. J. H-g.
Hyperstèn, miner., se Pyroxenmineral.
Hypersveci’sm, ordform, som bildats i
strävan att skapa en »fin» svensk form, t. ex.
gevåder i st. f. gevär (i analogi med läder,
som dialektalt heter lär), persedel (av Ity.
parcel). R-n B.
Hypertonl, ökad spänning. 1. (Patol.) Se
O s m o s. — 2. (Med.) ökat blodtryck. I regel
stiger detta sakta från 40—50-årsåldern. Jfr
Blodtrycksmätning. E. L-g.
Hypertrofi, med. och bot., ökning av organs
el. vävnads massa genom cellernas tillväxt
utan delning (jfr H y p e r p 1 a s i). H.
framkallas oftast av ökad påfrestning på ett
organ, t. ex. musklerna hos en boxare. H. kan
även framkallas av ständigt återkommande
retningar, t. ex. svålbildningar i huden (jfr
H u d v a 1 k).
Hypeträltempel, se Tempel.
Hyphaè’ne, bot-, se D u m p a 1 m.
Hypholöma, bot., se Slöjskivling.
Hypidiomo’rf utbildning säges ett
mineralkorn i en bergart ha, när det har delvis
idio-morf, delvis allotriomorf begränsning, olika
allteftersom det stöter intill det ena el. det
andra slaget av mineral i bergarten. Jfr
Allotriomorfa och Struktur. N. Zn.
Hypinos [-ä’s], med., se Hyperinos.
Hypnäceae, Hypnacéer, mossfamilj,
tillhörande de pleurokarpa bladmossorna.
Innefattar vanl. grova, ofta i lösa mattor växande
mossor med krypande huvudstam och mycket
små blad. De bilda huvudmassan av de
nordiska skogarnas mossvegetation och äro
karaktärsväxter för vissa skogstyper. I Sverige
finnas omkr. hundra arter, som pläga föras
till ett tiotal släkten, av vilka det största är
Hypnum. Bland allmännare arter märkas
cypressmossa, Hypnum cupressiforme,
och kammossa, Hypnum crista castrensis.
Släktet Hylocomium har flera ytterst vanliga
arter i Sverige, t. ex. väggmossan
(Hylocomium splendens), som är gulaktigt olivgrön
med dubbelt pargrenig stam och bågformigt
böjda årsskott, samt trekantmossa
(Hylocomium triquetrum) med grov, upprätt stam
och breda, utspärrade blad; den plägar
stundom färgas och användas till torra buketter,
begravningskransar o. dyl. N. S-s.
Hypnagöga (av grek. hy’pnos, sömn, och
agogo’s, medförande). 1. Vissa synbilder, som
med hallucinatorisk livlighet inställa sig före
insomnandet och som skildras bl. a. av Goethe.
— 2. Benämning på sömnmedel (se d.o.). J.B-m.
Hypnoid, ett egenartat psykiskt tillstånd,
då vissa handlingar utföras, varom personen
efteråt ej är medveten, ehuru han under tiden
synts redig och klar. H. hör till
personlig-hetsklyvningen och märkes bl. a. vid spontan
somnambulism. J • B-m.
Hypnön, ett sömnmedel, se Acetofenon.
Hy’pnos, grek, myt., sömnens gud, Nattens
son och Dödens tvillingbror. Både gudar och
människor äro underkastade hans välde; känd
är den episod i Iliaden, där H. låter förmå sig
av Hera att sänka Zeus i sömn. I konsten
framställes H. som en yngling med vingar på
skuldrorna eller vid tinningarna. (M. Pn N-n.)
Hypnos [-å’s], hypnotisk sömn. —
Auto-hypnos, självhypnos, hypnotiskt tillstånd,
vari vederbörande försatt sig själv. — Se
Hypnotism.
Hypnotica [-nå’-], lat., se Sömnmedel.
Hypnotisk [-nä’-] (jfr Hypnos).
»Hypnotisk makt», uttryck för ett starkt inflytande,
som en person anses ha utövat på en annan
men som betingas av en affektrubbning hos
den påverkade och ej av hypnos. J. B-m.
HypnotFsm (av grek. hy’pnos, sömn),
vetenskapen om hypnos. Ordet användes först av
d’Hénin de Cuvillers 1822. Yoga meddelar
föreskrifter om självhypnos; liknande finnas
i kilskrifter. I »Papyrus Ebers» (se E b e r s)
finnes följande sats: »Lägg händerna på
honom och säg, att smärtan skall försvinna».
Tempelsömnen i Egypten, Grekland och Rom
var en form av medicinsk hypnos. Först
Mesmer (f. 1733) studerade h. ingående och
kallade fenomenet »magnetism»; denna
infördes 1786 till Sverige av Marais, och
»magnetiska seanser» skildras av J. H. Kellgren.
J. B r a i d (se d. o.) började 1841
vetenskapliga undersökningar över h., dess metodik och
brukbarhet i medicinen för olika sjukdomar
samt som bedövningsmedel vid operationer
och förlossningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
