Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hypokotyl - Hypokrit - Hypospadi - Hypostas - Hypostasera - Hyposteni - Hypostyl - Hypotek - Hypoteksbank - Hypoteksförening - Hypoteksförsäkring - Hypotekslån - Hypoteksrevers - Hypotenusa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
Hypokotyl—Hypotenusa
224
Hypokotyl, bot., se G r o n i n g.
Hypokrlt, hycklare.
Hypospadl, medfött bildningsfel, som hos
män består i att yttre urinrörsmynningen
öppnar sig på manslemmens undersida med
större eller mindre defekt av bakre
urinrörs-väggen; hos kvinnor består h. i att urinrör
saknas och blåsan tömmer sig direkt i slidan.
Behandlingen är kirurgisk. E. L-g.
Hypostäs (grek. hypo’stasis), väsen,
personlighet. 1. (Teol.) Se K r i s t o 1 o g i. — 2.
(Med.) H. el. Sänkningshyperemi, en
passiv blodöverfyllnad hos personer med
försämrad blodcirkulation i organ, som längre
tid intaga en låg ställning, ss. nedre bakre
delen av lungorna vid långvarigt
stillalig-gande. Ett så förändrat organ inflammeras
lätt (t. ex. hypostatisk lunginflammation).
Hypostasèra, uppfatta som självständig
verklighet (»hypostas» el. substans) något som
eg. icke i och för sig äger sådan. Platon t. ex.
hypostaserade allmänbegreppen. S-e.*
Hypostenl, kraftlöshet. Jfr A s t e n i.
Hypostyl, täckt pelargång, se Tempel.
Hypotèk (grek, hypothéke, pant), i allm.
pant, som ej överlämnats i panthavarens
besittning. H. kallas därför i sv. rättsspråk
underpant, till skillnad från
handfången pant el. handpant (pi’gnus).
Bortsett från de s. k. legala panträtterna,
som till stor del ej äro förenade med
besittning av pantföremålet, erkänner modern rätt
h. blott i vissa slags föremål (framför allt
fastigheter) samt fordrar för dess giltighet,
att det skall införas i därtill bestämda
offentliga urkunder (se Inteckning, I n t e c
k-ningsbok och
Inteckningsproto-koll). I Danmark och Norge tillätes
underpant i lösören i ganska stor utsträckning.
Även i Sverige hade redan vid slutet av
1600-talet hypotekarisk förpantning av lös egendom
vunnit ett visst erkännande. Genom k. f. 11
nov. 1730 och 1734 års lag inskränktes bruket
av dylik förpantning till fast egendom.
Pantförskrivning av fartyg genom bodmeri- och
bilbrev reglerades f. ggn i sv. rätt 1667. Efter
1864 förekommer ej längre bilbrevspant, och
f. n. är också bodmeriet på väg att försvinna.
I stället har inteckning i fartyg införts i sv.
rätt (1901). Sedan 1924 finnes också
möjlighet att i viss ordning pantförskriva
spannmål (se S p a n n m å 1 s p a n t). — Uttrycket
h. brukas emellertid ej blott i nu nämnda
tekniska betydelse, som motsats till handpant,
utan nyttjas även mycket ofta för att
beteckna sådana säkerhetshandlingar, som åt
borgenären överlämnas (»hypotiseras») som
säkerhet för en förbindelses fullgörande. Detta
h. kan bestå av en annan förbindelse, som
tillhör gäldenären (s. k. h y p o t e k s r e v e r s),
t. ex. ett intecknat skuldebrev, el. andra
värdepapper, t. ex. obligationer el. aktier.
Här har språkbruket överfört ordet h. på ett
pantobjekt, vilket eg. lämnats som handpant.
Jfr Pant och Panträtt. (C. G. Bj.)
Hypoteksbank (fr. crédit foncier), bank, vars
uppgift är att utlåna penningar mot säkerhet
av fast egendom. H:s ändamål är
företrädesvis att lämna långfristig, ouppsägbar kredit,
i allm. i form av amorteringslån mot
inteckning i fast egendom. På för kort tid ställda
lån innebära för låntagaren faran av att för
lånets återbetalning nödgas sälja egendomen,
kanske under en för försäljningen ogynnsam
tidpunkt. I överensstämmelse härmed ordna
också h. sin egen upplåning, som
företrädesvis sker genom utfärdande av amorterbara
obligationer. H. kunna vara offentliga eller
privata eller en blandning av båda slagen.
Ang. Sveriges hypoteksbanksväsen se H
y-poteksförening, Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa,
Stockholms intecknings
garanti aktiebolag och Sveriges
allmänna hypoteksbank. O. Å.
Hypoteksförening, förening av
fastighetsägare i ändamål att upplåna penningar för
att åter utlåna dem till föreningens
medlemmar. I Sverige finnas två slag av h., näml,
landshypoteksföreningar (10 st.) och
stads-hypoteksföreningar (22 st.).
I landshypoteksförening vinnes
inträde av den, som inom föreningens område
äger självständig jordlägenhet eller
fideikommiss, som får belånas. Delägarskapets
storlek bestämmes i förhållande till medlems hos
förening utestående lånebelopp. Lån
utlämnas till delägare mot första inteckning i
egendomen till högst hälften av dess bev.-tax.
jordbruksvärde eller av genom särskild
uppskattning åsatt värde. Upplåningen för
föreningarna ombesörjes av Sveriges allmänna
hypoteksbank (se d. o.), i vilken föreningarna
ha del i förhållande till återstående beloppet
av deras utestående lån mot
hypoteksbanks-medel. Föreningarna äro sinsemellan
ansvariga gentemot hypoteksbanken för samtligas
utelöpande förbindelser till densamma. O. Å.
Hypoteksförsäkring, en art
kreditförsäkring (se Försäkring, sp. 269). En
person, som vill belåna en inteckning, en post
aktier, ett varuparti etc., tager en h. i syfte
att förstärka hypoteket. Stockholms
intecknings garanti aktiebolag liksom motsv.
anstalter på andra orter grundades urspr. för
att meddela h. till underlättande av
inteck-ningsbelåning men ha sedan länge upphört
med denna verksamhet. Sedan 1920 har ett
flertal sakförsäkringsbolag upptagit h. liksom
annan kreditförsäkring, men de torde på
grund av denna försäkringsgrens säregna
natur komma att upphöra med eller inskränka
denna verksamhet, vilken i stället upptagits
av särskilt för kreditförsäkring grundade
företag. G. P-e.
Hypotekslån, lån mot säkerhet av fast
egendom. Se Hypoteksbank och
Hypoteksförening.
Hypoteksrevers, se Hypotek.
Hypotenüsa, den sida i en rätvinklig
tri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
