Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hypotenusa - Hypotes - Hypotetisk - Hypotetiskt bevis - Hypotisera - Hypotricha - Hypsicefal - Hypsometer el. Hypsotermometer - Hypsotermometer - Hyra - Hyracoidea, Hyrax - Hyresavtal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
Hypotes—Hyresavtal
226
angel, som står emot den räta vinkeln. Jfr
K a t e t.
Hypotes (grek. hypo’thesis, förutsättning),
ett antagande, som göres för att förklara
vissa fakta och får sin sannolikhet genom
sambandet med dessa. Hypoteser äro inga
godtyckliga antaganden utan sådana tillsatser,
som förståndet måste göra till kända fakta,
för att dessa skola bli begripliga. För att
vara berättigade måste h. sålunda så att säga
framtvingas av fakta. En h. »verifieras»
genom att man ur den utdrager dess nödvändiga
följder och tillser, att dessa överensstämma
med erfarenheten. Ju fler sådana
överensstämmelser, desto större sannolikhet hos h.;
å andra sidan är ett enda faktum, som strider
mot någon nödvändig följd av en h.,
tillräckligt att störta den. — Litt.: E. Naville, »La
logique de 1’hypothèse» (1880); O. Liebmann,
»Die Klimax der Theorieen» (1884); H.
Poin-caré, »La Science et 1’hypothèse» (1902). S-e.*
Hypotetisk (jfr Hypotes), villkorlig;
gällande under vissa förutsättningar;
tvivelaktig. — Hypotetiskt imperativ,
se Kant. Om hypotetiskt
(hypotetiskt-dis-junktivt) omdöme och hypotetisk (hypotetisk
-disjunktiv) slutledning se Omdöme och
Slutledning.
Hypotetiskt bevis, ett bevis, vars form
är en hypotetisk slutledning.
Hypotisèra (se H y p o t e k), lämna som
hy-potek, pantsätta, belåna.
Hypo’tricha, zool., se Infusionsdjur.
Hypsicefäl, antropol., se Huvudskål 2.
Hypsométer el. Hypsotermométer
(av grek. hy’psos, höjd) kallas en anordning
för bestämmandet av vattenångans temp.
över kokande vatten vid atmosfärens tryck,
bestående av en känslig termometer och ett
kokkärl med spritlampa och skorsten,
skyddande den bildade ångan mot avkylning och
den däri nedförda termometern mot direkt
beröring med vattnet el. vattenstänk. Av
vattenångans temp. kan det härskande
lufttrycket beräknas. H. kan därför ersätta
barometern vid höjdmätningar, är noggrannare
än en aneroid och bekvämare än en
kvicksilverbarometer, ehuru ej så tillförlitlig. Då
kvicksilverbarometerns utslag bero av
tyngdkraftens storlek, h:s däremot ej, har genom
en kombination av båda tyngdkraftens
storlek på oceanerna närmevis kunnat
bestämmas från på ytan gående fartyg, i vilket fall
pendelapparater ej varit användbara. B. R.
Hypsotermométer, se Hypsometer.
Hyra, vederlag, som vid hyresavtal (se d. o.)
betingas för nyttjandet av uthyrd egendom
el. förfogandet över sjömans arbetskraft.
Även för själva hyresavtalet nyttjas
uttrycket h. K.H. B.*
Hyracoldea, Hy’rax, zool., se K 1 i p p g
rävlin g a r.
Hyresavtal, upplåtelse mot vederlag (»hyra»)
av hus el. del av hus (våning, rum, butik,
»hyreslägenhet») el. lös sak till nyttjande;
även avtal om sjömanstjänst. Upplåtelse av
jord till upplagsplats el. dyl. kallas i vanligt
språkbruk ibland h.; lagspråkets uttryck är
här arrende (se d. o.).
1. H. som nyttjanderättsavtal regleras i
svensk rätt av handelsbalkens kap. 13 samt,
vad hushyra angår, kap. 3 av lagen om
nyttjanderätt till fast egendom 14 juni 1907
ävensom lagen med vissa bestämmelser rörande
hyra 10 mars 1923. Viktigast äro, bl. a. av
sociala skäl, reglerna om h u s h y r a.
Parterna i sådant h. kallas hyresvärd och
hyresgäst. De kunna ingå avtalet
muntligen eller skriftligen; är ej hyrestiden
bestämd till mindre än ett år, måste dock h.
upprättas skriftligen, om ej parterna enas,
att det ändå skall gälla (och alltså börja
till-lämpa det). H. må slutas för bestämd tid el.
tills vidare; i förra fallet upphör h. vid tidens
utgång, i det senare efter skedd uppsägning
(se F a r d a g). Men om i förra fallet
hyresgästen efter tidens utgång suttit kvar i
lägenheten utan att inom en månad ha
anma-nats att flytta, är h. förlängt tills vidare.
Hyresgäst äger i regel ej utan hyresvärdens
samtycke sätta annan i sitt ställe, men efter
hans död tillkommer sådan
»substitutions-rätt» hans dödsbodelägare. Däremot
förbjuder lagen ej uthyrande av en del av den
förhyrda lägenheten. Till hyresvärds
skyldigheter hör att tillhandahålla lägenheten i
av-talsenligt el. eljest skäligt gott skick och att
under hyrestiden bota därå uppkomna brister, som
ej hyresgästen el. hans husfolk vållat.
Hyresvärden blir ersättningspliktig, om han varit
försumlig i uppfyllandet av sina skyldigheter,
i vissa fall t. o. m. utan försumlighet, ss. då
han anses ha garanterat bättre skick hos
lägenheten. Oavsett hyresvärdens förhållande,
är hyresgästen vid bristfällighet hos
lägenheten berättigad till nedsättning i hyran och,
i svårare fall, att uppsäga h. Hyresgästen är
å sin sida förpliktad att 1) betala den
bestämda hyran å tid, som oftast är
uttryckligen angiven i h. (eljest i efterskott, enl. vad
lagen närmare bestämmer); 2) väl vårda och
aktsamt hantera lägenheten med vad därtill
hör; samt 3) utrymma den vid hyrestidens
slut. Lagen har därutöver vissa
ordningsföreskrifter för hyresgästen. Fullgör denne
icke förpliktelsen under 1), äger
hyresvärden — i nödfall medelst vräkning (se d. o.)
— få honom avlägsnad från lägenheten.
Härvid är dock att märka, att hyresgästen
visserligen kan uppsägas till omedelbar
avflyttning, så snart han dröjt med hyresbetalningen
mer än två söckendagar efter förfallodagen,
men att (jämlikt 1923 års ovan nämnda lag)
han kan undgå vräkning genom att betala
senast tolfte söckendagen efter uppsägningen.
Därtill kommer, att (likaledes enl. 1923 års
lag) hyra för mindre lägenhet (på högst 4
rum, kök inberäknat) får betalas månadsvis
i förskott, även om h. föreskriver
förskottsbetalning för längre tid. Eftersättande av
X. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
